Det blir sänkta skatter ”för vanligt folk som arbetar”, det meddelade Ulf Kristerssons regering i veckan. Ett välkommet besked för många hushåll, men det får kritik från funktionsrättsrörelsen då människor med exempelvis aktivitetsstöd inte omfattas av jobbskatteavdraget.
I början av veckan aviserade regeringen sina planer att sänka skatten för löntagare och pensionärer. Förslaget med ett förstärkt jobbskatteavdrag är en del av budgetpropositionen för 2024 där regeringen samarbetar med Sverigedemokraterna.
Men Jamie Bolling, vd för Independent living institute (ILI) är kritisk till att personer som har funktionsnedsättningar inte får ta del av ekonomiska lättnader.
Stiftelsen ILI arbetar för att främja möjligheterna för människor med funktionsnedsättning till mer självbestämmande och full delaktighet.
"Lågt deltagande i vissa grupper”
– Förslaget innebär att de som jobbar ska få avdrag medan de som inte jobbar och har sjuk- eller aktivitetsstöd inte får ekonomiska lättnader, fast de är minst lika drabbade som alla andra av ökade levnadskostnader. Personer med funktionsnedsättning är redan bland dem som har det fattigast och svårast – men i stället gynnas de som har det bättre, säger Jamie Bolling.
I ett läge där många hushåll i Sverige har fått det sämre ekonomiskt pekar Ulf Kristersson (M) på att det samtidigt finns ”stora problem på arbetsmarknaden med hög arbetslöshet och för lågt arbetskraftsdeltagande i vissa grupper”.
– Nu sänker vi skatten för alla, men framför allt på låga och medelhöga inkomster. I kombination med bidragsreformerna kommer det göra det mer lönsamt att jobba och mindre lönsamt att leva på bidrag, säger statsminister Ulf Kristersson (M) på presskonferensen den 4 september.
"Behöver förändra syn på arbete"
Men det slår mot dem som inte kan arbeta på det sätt som Kristersson vill, menar Jamie Bolling, som hänvisar till att Sverige har antagit FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som stipulerar att de har samma rättigheter och skyldigheter som andra medborgare.
– Vi behöver förändra vår syn att värdera arbete efter prestation. Om någon bidrar med en arbetsinsats till hundra procent av sin egen förmåga är det orättvist att inte erkänna det som en fullvärdig arbetsprestation. Vi har skrivit under FN-konventionen och det innebär att den ska respekteras, säger Jamie Bolling, och fortsätter:
– Man ser inte att mångfald berikar utan det växer fram ett väldigt hårt klimat där starkast i rådande syn vinner.
I dagsläget ligger sjuk- och aktivitetsersättningen på omkring 11 500–12 000 kronor, enligt Dagens arena.
Välfärdsmodell och samhällsstöd
Vid årsskiftet kommer ersättningen att höjas i samma nivå som prisbasbeloppet, alltså med 9,14 procent. Prisbasbeloppet, som bestäms av regeringen en gång per år, ska spegla prisutvecklingen i samhället.
Förra året höjdes ersättningarna med 8,7 procent.
Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige, svarar till Dagens arena på om inte den bidragsökning, som är högre i år, är tillräcklig.
– Men det är från redan väldigt låga nivåer. Socialförsäkringen är en del av vår välfärdsmodell, har man en sjukdom eller livslång nedsatt arbetsförmåga ska man kunna lita på socialförsäkringen och samhällsstöd. Dessutom riskerar den nominella höjningen framkalla höjda kommunala avgifter för bland annat omsorg, hjälpmedel och god man vilket tillsammans med inflationen riskerar att nettoökningen går förlorad, säger han.
Läs mer:
Arbetssökande med nedsatt rörlighet sorteras bort
”Vi kommer agera på beslut som vill göra skillnad på människor”
