Radar · Integritet

Arbetssökande med nedsatt rörlighet sorteras bort

DHR:s medlemmar vittnar om svårigheter att få jobb som rörelsehindrad.

När organisationen DHR frågade sina medlemmar om deras upplevelser av att som rörelsehindrad söka arbete, bekräftades tidigare erfarenheter.
– Våra medlemmar blir bortsorterade vid rekrytering, säger förbundsordförande Åsa Strahlemo.

DHR utläses delaktighet, handlingskraft, rörelsefrihet och är en politiskt och religiöst obunden organisation för människor med nedsatt rörelseförmåga. När medlemmarna tillfrågades om sina erfarenheter av att söka arbete som rörelsehindrad vittnade flera om att arbetsgivare väljer bort sökande som sitter i rullstol, utan annat uppenbart skäl än själva funktionsvariationen.

Av de 22 medlemmar som valde att svara på enkäten är de flesta mellan 31 och 50 år, och majoriteten är kvinnor. 20 av dem uppger att de har sökt ett eller flera jobb de senaste fem åren. Knappt hälften, nio stycken, hade blivit anställda.

90 procent av de som deltog i undersökningen tror att deras funktionsnedsättning någon gång i livet har påverkat huruvida de fått – eller inte fått – en anställning. Exempelvis skriver en person i ett öppet svar att en arbetsgivare sagt ”att han inte kunde ta in dem som har funktionshinder i sitt team, för att teamet inte var redo för sådan förändring”. 

Rädda för kostnader

Svaren visar också att intresset från fackförbunden tycks vara svagt. Bara en av de sju som kontaktat facket i diskrimineringsärenden tycker att de fick stöd.

På DHR är man inte direkt överraskad över medlemmarnas upplevelser.

”Även om inte resultatet är statistiskt säkerställt, mer än att det visar förekomsten, så ser vi de kvalitativa svaren som bevis på mycket av den erfarenhet vi har av att arbeta aktivt med denna fråga under längre tid”, skriver Kristian Cornell, ombudsman, i ett mail till Syre. 
 
Han berättar också att tillgänglighet ”är en kritisk fråga på arbetsmarknaden” för den med nedsatt rörelseförmåga. Till exempel har organisationen fått höra om vissa arbetsgivare som är rädda för anpassningskostnader, och därför väljer bort en person som sitter i rullstol. 

"Omodernt"

Då finns det ändå ett bidrag för arbetshjälpmedel från Arbetsförmedlingen som arbetsgivaren kan söka. Enligt Kristian Cornell kan det dock ta så lång tid som mer än 200 dagar att få bidraget, och drygt hälften av medlemmarna som svarade på enkäten har intrycket att arbetsgivaren inte ens känner till att stödet existerar.

DHR:s förbundsordförande Åsa Strahlemo uttrycker besvikelse över den situation som beskrivs av medlemmarna.

– Jag hade hoppats att Sverige kommit längre. Det känns väldigt omodernt att rekrytering av personal präglas av fördomar och stelbenthet. Det finns mer än ett sätt att utföra ett arbete. Om arbetsgivare vill försäkra sig om att rekrytera den mest kompetenta och lämpligaste kandidaten, så måste de våga se till personens lämplighet och inte till personens fysiska rörlighet, säger hon i ett pressmeddelande.