Nu har ett nytt besked kommit från EU-kommissionen: Vargens skyddsstatus kan sänkas. Målet är att det ska bli lättare att få tillstånd till jakt, eftersom vargens etablering leder till ökade konflikter för jägare och bönder.
Vargen har börjat att återetablera sig i Europa efter en lång tid av intensiv jakt och på viss håll utrotning. Ett strikt skydd i EU:s art- och habitatdirektiv gör att vargen endast får jagas under speciella förhållanden.
För bara ett år sedan försvarade EU-kommissionen vargens skyddsstatus genom att tillbakavisa ett krav om att se över lagstiftningen från sju medlemsländer. Sverige hörde då inte till länderna som stod bakom förslaget, Österrikes jordbruksminister Norbert Totschnig var talesperson. EU:s miljökommissionär Virginijus Sinkevičius svarade i princip att återhämtningen av stora rovdjur inte behöver utgöra en konflikt för jordbruket och att allmän licensjakt inte är ett alternativ. Samexistens var en bättre lösning, rapporterade Svenska Rovdjursföreningen.
Nu säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett uttalande:
– Koncentrationen av vargflockar i vissa europeiska regioner har blivit ett reellt hot för boskap och potentiellt också för människor. Jag uppmanar lokala och nationella myndigheter att agera när det är nödvändigt.
Forskare, lokala föreningar och ”alla intresserade parter” uppmanas skicka in uppdaterad information om vargpopulationen och dess påverkan, till en ny mejladress som lanseras i ett pressmeddelande. Kommissionen lovar att därefter lämna ett förslag om att, där det är lämpligt, sänka skyddsstatusen för varg inom EU, för ”ökad flexibilitet”. Det påpekas att det redan har samlats in data från expertgrupper och nationella myndigheter, men att den inte är tillräckligt. Information från flera intressenter behövs för att kunna fatta beslut om minskat skydd.
”Kommissionen är medveten om att vargens återkomst till EU-regioner där den har varit frånvarande länge kan leda till konflikter med lokalt jordbruk och jägarsamfund, särskilt där åtgärder för att förebygga attacker på boskap inte genomförs i stor utsträckning”, skriver EU-kommissionen.
"Rätt riktning"
Sveriges landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) gläds över beskedet.
– Många, även i jägarkretsar har trott att vi aldrig får med kommissionen. Vi ska inte ropa hej än, men vi är på väg i rätt riktning, säger han till Jakt och jägare.
I förra veckan presenterade Peter Kullgren ett nytt förslag till EU om att ompröva skyddsstatusen för stora rovdjur, efter ett möte med Österrikes jordbruksminister Norbert Totschnig. Han berättar för Svensk jakt att han troligen blev inbjuden till Österrike för att de vill veta mer om Sveriges arbete med rovdjursförvaltningen.
– Tro det eller ej, men i Österrike ses Sverige som ett föredöme i de här frågorna: Vi har licensjakt på varg och möjligheter till skyddsjakt. Det har man inte i hel del andra europeiska länder. Jag påtalade att vi har stora problem i Sverige trots att vi har både licensjakt och skyddsjakt. Den modell vi har i dag har regeringen synpunkter på. Det är därför vi bland annat gett i uppdrag att se över reglerna för skyddsjakt, säger han till tidningen.
Ministrarna hoppas nu får flera länder med sig som står bakom förslaget. Peter Kullgren påpekar för Svensk jakt att det är många länder som har problem med vargen.
– Frankrike, Italien, Spanien, Rumänien, Finland är några av länderna. Böndernas expansionsvilja påverkas negativt av den växande vargstammen i Europa, säger han till tidningen.
Han konstaterar också att Österrike har haft stora problem med runt 900 saknade får och lika många dödade eller skadade av varg.
I dokumentet som formulerades efter mötet fastslås att det finns runt 19 000 vargar inom EU och att ökningen bedöms vara 30 procent varje år. Det framhålls också att vargen påverkar turismen negativt, rapporterar Jakt och jägare. Peter Kullgren kommenterar att ”avspärrningar och hägn inte har varit en traditionell syn i alperna” och att herdehundar hamnar i konflikt med människor och andra hundar.
Svenska jägareförbundet kommenterar att nyheten om EU-kommissionens nya hållning kommer efter ett avvaktande besked till EU:s ombudsman om ifall kommissionen kommer att ta Sverige till EU-domstolen. Detta gällande ett 13 år gammalt överträdelseärende om vargjakten. Tidigare i år rapporterade Dagens nyheter att kommissionen kunde ”stå i startgropen” för att agera mot Sverige och att den svenska vargjakten övervakades noga.
Ökad dialog
Tre dagar innan EU:s besked om arbetet med att sänka vargens skyddsstatus skickade WWF ut ett annat pressmeddelande om vargen. Där påbörjas ett arbete med ökad dialog för att minska polariseringen i frågan. På sex platser i Sverige kommer det att anordnas diskussionsforum under tre år framöver. En ”erfaren medlare i komplexa frågor”, Bernard le Roux, ska att leda arbetet.
– Vi hoppas att dessa forum kan bidra till att minska spänning och konflikt och samtidigt öka förtroendet mellan människor. Målet är att skapa en meningsfull dialog som leder till konkreta, lokala åtgärder. Projektet har också en viktig demokratiaspekt, då vi med hjälp av dessa möten vill föra lokala röster närmare beslutsfattare och se till att det lokala perspektivet inte glöms bort, säger han i ett uttalande.
Bernard le Roux fram exempel på bra samarbete, som när djurägare och den lokala rovdjursföreningen har hjälpts åt för att lokalisera vargar för att bättre kunna skydda tamdjur.
– Vårt första forum var utanför Ulricehamn i Västergötland, det var välbesökt och bland deltagarna fanns både djurägare och boende samt representanter från länsstyrelsen, Jägarförbundet, hembygdsföreningen och Rovdjursföreningen, säger Bernard le Roux.
EU-kommissionen påpekar att det strikta skyddet som vargen fortfarande har i art- och habitatdirektivet följer Bernkonventionen. Förra året antog Europaparlamentet ett gemensamt resolutionsförslag om att skyddsstatusen i Bernkonventionen skulle sänkas, efter en ansökan om detta från Schweiz. De svenska regeringspartierna med Sverigedemokraterna röstade för, liksom Centerna och Socialdemokraterna. Men i Bernkonventionens ständiga kommitté var det bara sex av 30 som stödde förslaget, rapporterade Svenska Rovdjursföreningen.
EU-kommissionen tar nu emot information om vargen fram till den 22 september. Därefter väntas beslut fattas om en eventuell nedgradering av skyddet för att öka möjligheterna till jakt.
Läs mer:
Nya möten om större vargjakt: ”Det här är en ny verklighet”
Kullgren diskuterar utökad vargjakt med landshövdigar
EU-kommissionen följer svensk vargjakt noga
Vill utöka svenska jakten
I Sverige beräknas det finnas runt 450 vargar. För året 2023 beviljades en licensjakt på 75 vargar, grundat på en beräkning av ca 460 individer. Kvoten för nästa års jakt fastställs under hösten.
I april höll landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) ett första möte med landshövdingar i län med licensjakt som en del i arbetet att minska den svenska vargstammen.
I maj presenterade Naturvårdsverket två internationella forskare som ska utreda om nivån för gynnsam bevarandestatus kan sänkas, från 300 vargar till 170–270, efter ett regeringsuppdrag om detta.
I juni överlät Naturvårdsverket beslutsrätten om licensjakt till samtliga länsstyrelser i södra och mellersta förvaltningsområdet, förutom Gotland.
I juli presenterade Naturvårdsverket regeringsuppdraget att utreda om skyddsjakten på varg kan utvecklas för att bli mer effektiv.
Källa: Naturvårdsverket