Nya möten om större vargjakt: ”Det här är en ny verklighet”

I slutet av april höll Peter Kullgren (KD) ett möte med landshövdingar som bedrivit licensjakt, vilket Syre rapporterade om. I mitten på maj var det dags för nästa möte, denna gång med landshövdingar för län som ännu inte har licensjakt. Peter Kullgren vill se över vargförvaltningen och utöka jakten.

Efter det andra mötet kommenterade landsbygdsministern i ett pressmeddelande:

– Det har varit ett givande möte där vi har diskuterat vargförvaltningen. Vargstammen sprider sig över landet och framför allt söder ut, det var därför intressant att höra landshövdingarnas syn på det. Det är viktiga pusselbitar för regeringen i arbetet med att förbättra förvaltningen.

I mötet deltog bland annat Stockholm, som delar ett revir med Södermanland och Skåne där det vid varginventeringen dokumenterades tre revir, en familjegrupp och två par. Syre har tidigare rapporterat att det väntas en fördubbling i länet nästa år och att protester från allmänheten har ökat.

Den 13 maj meddelade länsstyrelsen att det skett ett första vargangreppet mot får i reviret Svavelmosse, en tacka dödades och två lamm saknades.
Svenska fåravelsförbundet publicerade efter sin årsstämma den 12 maj ett stämmoutlåtande med krav till regeringen att minska antalet vargar:

”Vargstammen är nu så stor att nyetableringen av revir är explosionsartad i vissa delar av södra Sverige, vilket får som konsekvens att besättningar avvecklas i en takt som hotar fårnäringens existens.”

Syre ställer frågan till Nils Carlsson, tf enhetschef för art- och naturenheten Länsstyrelsen Skåne, om han tycker att det stämmer.

– Vi har väl inte sett det. Det finns absolut en oro bland fårägare. Men tittar man på hur många får som tas av vargar, så är det i sig inget hot mot fårnäringen, för det är så pass få får ändå. Det som kan vara ett hot är om man känner en oro som gör att man överväger om man ska satsa på det här nu när vi har varg, säger han.

Länsstyrelsen har hållit ett 30-tal informationsmöten hittills i år.

– Det handlar mest om att ta bort mycket av myterna som finns och ge saklig information. Det blir väldigt lätt ryktesspridning och märkliga påståenden som snurrar runt, säger Nils Carlsson.

Nyligen lanserade Länsstyrelsen Skåne också en film om stängsling tillsammans med Lantbrukarnas riksförbund, LRF, och Svenska fåravelsförbundet.

– Vi tror att det går att ha fårnäring, trots att vi kommer att ha en viss vargförekomst i södra Sverige, säger Nils Carlsson.

– Vi tror väldigt mycket på att hitta vägar framåt. Det här är en ny verklighet. Och då hitta sätt att hantera situationen.

Har det blivit en större konflikt och diskussion i Skåne om vargen?

– Det vi framför allt märker är att vargen väcker väldigt mycket känslor, både positiva och negativa. Den är lite en befolkningsdelare. Och det är inte så svart och vitt som det ofta framställs, att alla på landet helst inte vill se varg och alla i stan är positiva. Vi träffar fårägare och jägare som absolut kan tänka sig ha varg och stadsbor som är väldigt negativa.

Färre frågor

Nils Carlsson berättar att det var väldigt mycket diskussion när reviret Lindreödsåsen hade etablerats.

– Där märker vi att det är lite färre frågor, medan i de här två nya reviretableringarna kommer det mycket mer frågor och även en del känslor. Det verkar som att det finns en viss tillvänjningseffekt.

Hur ser du på att flera revir etablerats?

– Det är i linje med riksdagsbeslutet. Det är precis den utveckling man har velat ha. Sedan gäller det att hitta en balans. Jag är övertygad om att så som det ser ut så kommer vi att ha varg i Skåne. Och även i de andra länen i söder.
Nils Carlsson var med på mötet med landsbygdsministern den 15 maj och han berättar att andra länsstyrelser har ungefär samma inställning.

– Alla förstår det här kollektiva ansvaret för rasen, men ser också utmaningar. En är att vargarna har en egen vilja och de känner inte att de måste sprida sig jämt över länen, såklart.

På mötet diskuterades att riksdagens målsättning att minska vargtätheten i Mellansverige innebär fler revir söderut.

– Renbeteslandet norrut är undantaget. Där har man politiskt sagt att man inte kommer kunna ha reproducerande varg i någon större utsträckning, säger Nils Carlsson.

Landshövdingarna påpekade för Peter Kullgren att staten kan hjälpa till med ökat stöd till fårnäringen för exempelvis stängsling.

– Vi kommer längre fram behöva möjligheten att besluta om licensjakt även i södra Sverige, för annars kan det bli för stora konflikter. Vi har mer tamdjur.

När behöver ni kunna besluta om licensjakt?

– Om vi har ett väldigt fårtätt län och plötsligt har tio revir så kanske man behöver kunna ha en viss förvaltning ganska snart. Jag tror inte att vi kommer att få den rätten nästa år, men kanske nästa år igen, säger Nils Carlsson.

Samma dag som landsbygdsminister Peter Kullgrens möte med Skåne och andra län utan jakt höll Jägarförbundet Skåne ett första möte om vargjakt. Sedan väntar utbildning så att jägarna är beredda inför den förväntade licensjakten, rapporterar tidningen Svensk jakt.

Vid LRF:s årsstämma i slutet av maj beslutade Lantbrukarnas riksförbund att verka för licensjakt på varg i hela landet. LRF:s expert på viltfrågor, Anders Wetterin, säger till tidningen ATL att han hoppas att Naturvårdsverket lyssnar.

– Rovdjurspolitiken från 2013 innebär att vargen får sprida sig söderut, men frågan är hur mycket och hur snabbt, vi tycker att det är dags att reglera vargstammen.

Vargfri kommun

I mitten av maj fattade kommunstyrelsen i Linköping beslut om att kommunen ska vara vargfri, efter en motion av Chris Dahlqvist, gruppledare för Sverigedemokraterna.

– Som motionär tycker jag att det är fantastiskt, bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet var emot. Men den största vinsten blir för jägare och boende i trakten som kan få en bättre tillvaro, säger han till tidningen Jakt och jägare.

Även om inte kommunen kan besluta om licensjakt ska frågan drivas.

I mitten av maj rapporterade också Svensk jakt att riksdagsledamoten Daniel Bäckström (C) har skrivit en interpellation till landsbygdsministern med en fråga om när vargstammen ska halveras. Tidningen publicerade också en debattartikel av flera moderata riksdagsledamöter där det tas upp att vargangrepp ”drabbar enskilda lantbrukare och djurägare som förlorar en familjemedlem eller sin försörjning”. Politikerna skriver att många människor är rädda för sin och anhörigas säkerhet och att det dagligen rapporteras om angripna djur och ”förskolor som håller barnen inne av rädsla för att det stryker varg utanför”.

Ändå har inget barn tagits av varg i Sverige sedan 1821, då den så kallade Gysingevargen hade blivit fri efter ett liv i fångenskap på en herrgård där det fanns barn.

I debattartikeln uppmanas också regeringen driva att EU ska fråntas rätten att besluta om rovdjursförvaltning och att vargens skyddsklass tas bort från art- och habitatdirektivet.

Vargen är rödlistad som starkt hotad och är fredad sedan 1966. I SLU:s artdatabas står det att:

”Det svåraste hotet utgörs av bristande acceptans hos delar av befolkningen. Vargen har tidigare varit förföljd främst på grund av vargens angrepp på ren och andra tamdjur. Andra mera diffusa hot finns, t.ex. rädsla.”

Det konstateras att det ”enskilt största konfliktområdet” är att jakthundar kan dödas, vilket beror på att löshundar används vid jakt. Illegal jakt utgör också ett ”allvarligt hot”, liksom inaveln. Inga observationer av varg visas i artdatabanken med kommentaren att de kan vara skyddade, eftersom olika hot ”kan uppstå om de kommer till allmän kännedom”. Som det vanligaste hotet listas direkt förföljelse/jakt.

I SLU:s artdatabank påpekas problemet att invandrande vargar inte har någon möjlighet att nå den isolerade vargpopulationen i söder, eftersom renskötselområdet utgör en barriär ”där skyddsjakt tillämpas generöst”.

Om ingen invandrad varg får möjlighet att föröka sig skulle den svenska vargstammen behöva vara betydligt högre, än referensvärdet på minst 300 vargar för gynnsam bevarandestatus. En ny östlig varg kan ha värdet motsvarande ytterligare 500 vargar enligt Naturvårdsverket. 

Kritik från EU

Den svenska vargjakten har tidigare kritiserats av EU. I ett svar till 29 organisationer från flera EU-länder på ett gemensamt kravbrev om att begränsa Sveriges vargjakt har EU-kommissionen svarat att den hotade svenska vargen inte uppnår gynnsam bevarandestatus och att eventuella åtgärder övervägs, rapporterar Eurogroup for animals.

I slutet av maj meddelade Naturvårdsverket att två internationella forskare har anlitats för att se över referensvärdet för varg i Sverige.

– De kommer att analysera om det lägsta antalet vargar kan vara mellan 170 och 270 vargar och i så fall under vilka förutsättningar, säger Hanna Dittrich Söderman, projektledare på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

Detta efter ett regeringsuppdrag med målsättning att minska vargstammen.
Båda forskarna, Nicolas Dussex från Norge och Phil Miller från USA presenteras av Naturvårdsverket i korta intervjuer och de har fått svara på hur de ser på att resultaten kommer att debatteras av olika intressenter med starka åsikter.

– Resultaten av en sådan här analys kan påverkas mycket av de antaganden som vi gör om ett givet system, särskilt om vi har kunskapsluckor när det gäller vad vi vet om systemet. Dessutom kommer olika människor att göra egna antaganden om systemet baserat på sina egna erfarenheter och kunskaper. Som ett resultat av det kan olika intressenter se resultaten med väldigt olika nivåer av förtroende, säger Phil Miller.

Resultatet ska färdigställas 2024 och ligga till grund för nya beslut om licensjakten.

Naturvårdsverket presenterade årets resultat av varginventeringen den 1 juni: 450 individer. Inom kort lovads länsstyrelsernas beslutsrätt om licensjakt meddelas. Beslutet att skjuta 75 vargar i årets jakt grundades på inventeringsresultatet 460 individer, så det har inte skett någon större förändring i antal. Däremot har vargjakten har glesat ut etableringen i Mellansverige. Vargen har spridit sig söderut, bland annat till Kronobergs och Kalmars län, där ett nytt revir har bildats på gränsen.

Läs mer: 

Kullgren diskuterar utökad vargjakt med landshövdingar

Forskare spår vargboom i Skåne

Vargens dag: ”Vargen är viktig del i att återskapa naturen”