European media freedom act, eller mediefrihetsakten, har kommit ett steg närmare lag genom att Europaparlamentet den 3 oktober röstade ja till förslaget. Syftet med lagen är att stärka skyddet för medier och journalister. Tidningsutgivarna ser positivt på initiativet, men även att lagen kan ha nackdelar på nationell nivå.
En majoritet av ledamöterna i Europaparlamentet antog under tisdagen European media freedom act. Om den föreslagna förordningen, på svenska kallad mediefrihetsakt, skriver EU-kommissionen att medlemsstaterna förbinder sig att skydda medier mot politisk inblandning i redaktionella beslut och mot övervakning samt att ha transparens gällande ägandet av medier och tilldelningen av statlig reklam.
– Med detta lagförslag når vi en viktig milstolpe för att värna om mångfalden och friheten i vårt medielandskap och våra journalister samt skyddandet av våra demokratier, sa föredraganden Sabine Verheyen (tyska Kristdemokraterna) i debatten inför omröstningen.
Spionprogram sista utväg
Johan Taubert, vd på mediehusens branschorganisation Tidningsutgivarna, TU, tycker att det behövs påtryckningar för att komma tillrätta med hoten mot mediefriheten, uppger Dagens media.
– Men med det sagt så handlar många delar av lagpaketet om frågor som ska hanteras nationellt och vi oroar oss för vad en del av förslagen för svensk räkning kan komma att innebära i praktiken på längre sikt, säger han.
Han pekar på förslaget om en mediefrihetsstyrelse (Media freedom board) som på sikt kan leda till en överstatlig myndighet som får ta bestämma i frågor där i dag beslut tas i varje land.
En fråga som har diskuterats inför omröstningen var spionprogram. 80 medieorganisationer bland andra svenska Journalistförbundet har uppmanat till ett totaltförbud mot spionprogram i journalisters telefoner. Lagförslaget som lades fram för parlamentet tillät att spionprogram installeras i en journalists telefon om personen misstänktes för ett brott som inte är kopplat till yrkesutövningen men utfallet blev att användning av spionprogram endast får rättfärdigas ”som en sista utväg”, en bedömning ska ske från fall till fall.
Förhandlingar med rådet
Parlamentarikerna röstade också för en mekanism som hanterar beslut om avlägsnande av innehåll på plattformar, något som välkomnas av TU.
– Formuleringarna om att stora nätplattformar först måste underrätta medier om man önskar avlägsna eller begränsa deras innehåll, är oerhört viktiga, säger Johan Taubert till Dagens media.
I dag kan medieplattformar, till exempel Facebook och Instagram, plocka bort redaktionellt innehåll utan att informera publicisten om det.
Med den nya lagen ska plattformarna först ska skilja oberoende medier från icke-oberoende källor, enligt parlamentets pressmeddelande. Medier bör underrättas, och få ge svar på, om en plattform vill radera eller begränsa innehåll. Anser plattformen fortfarande att innehållet inte uppfyller deras villkor kan det tas bort eller ärendet hänskjutas till nationella tillsynsmyndigheter. Även medier kan ta ärendet till ett organ för tvistlösning utanför domstol.
När parlamentet nu antagit sin ståndpunkt inleds förhandlingar med ministerrådet om lagens slutliga utformning.
Läs mer:
Spionlag bakom försämrad svensk pressfrihet
Pressfrihetsindex 2022 – aldrig varit så allvarligt läge
Fakta: EU:s medielag
EU-kommissionen föreslog i september 2022 en ny mediefrihetslag, döpt till EMFA.
Här är några av delarna:
• Krav på medlemsstaterna att respektera den redaktionella friheten hos medieleverantörer samt öka källskyddet.
• Hårda villkor för användande av spionprogram mot medier, journalister och deras familjer.
• ”Tillräcklig och stabil” finansiering för public service-bolag, vars ledning och styrelse ska tillsättas på ett öppet och icke-diskriminerande sätt.
• Krav på medlemsländerna att utreda och göra bedömningar av mediemarknadens effekter på mångfald och oberoende.
• Nya krav på hur statligt annonserande görs för att vara öppet och icke-diskriminerande.
• Ökat skydd för digitalt innehåll.
• Skapande av en oberoende europeisk mediebyrå, bestående av nationella mediemyndigheter.
Källa: EU-kommissionen/TT
