En majoritet av ledamöterna i Europaparlamentet antog under tisdagen European media freedom act. Om den föreslagna förordningen, på svenska kallad mediefrihetsakt, skriver EU-kommissionen att medlemsstaterna förbinder sig att skydda medier mot politisk inblandning i redaktionella beslut och mot övervakning samt att ha transparens gällande ägandet av medier och tilldelningen av statlig reklam.

– Med detta lagförslag når vi en viktig milstolpe för att värna om mångfalden och friheten i vårt medielandskap och våra journalister samt skyddandet av våra demokratier, sa föredraganden Sabine Verheyen (tyska Kristdemokraterna) i debatten inför omröstningen.

Spionprogram sista utväg

Johan Taubert, vd på mediehusens branschorganisation Tidningsutgivarna, TU, tycker att det behövs påtryckningar för att komma tillrätta med hoten mot mediefriheten, uppger Dagens media.

– Men med det sagt så handlar många delar av lagpaketet om frågor som ska hanteras nationellt och vi oroar oss för vad en del av förslagen för svensk räkning kan komma att innebära i praktiken på längre sikt, säger han.

Han pekar på förslaget om en mediefrihetsstyrelse (Media freedom board) som på sikt kan leda till en överstatlig myndighet som får ta bestämma i frågor där i dag beslut tas i varje land.

En fråga som har diskuterats inför omröstningen var spionprogram. 80 medieorganisationer bland andra svenska Journalistförbundet har uppmanat till ett totaltförbud mot spionprogram i journalisters telefoner. Lagförslaget som lades fram för parlamentet tillät att spionprogram installeras i en journalists telefon om personen misstänktes för ett brott som inte är kopplat till yrkesutövningen men utfallet blev att användning av spionprogram endast får rättfärdigas ”som en sista utväg”, en bedömning ska ske från fall till fall.

Förhandlingar med rådet

Parlamentarikerna röstade också för en mekanism som hanterar beslut om avlägsnande av innehåll på plattformar, något som välkomnas av TU.

– Formuleringarna om att stora nätplattformar först måste underrätta medier om man önskar avlägsna eller begränsa deras innehåll, är oerhört viktiga, säger Johan Taubert till Dagens media.

I dag kan medieplattformar, till exempel Facebook och Instagram, plocka bort redaktionellt innehåll utan att informera publicisten om det.

Med den nya lagen ska plattformarna först ska skilja oberoende medier från icke-oberoende källor, enligt parlamentets pressmeddelande. Medier bör underrättas, och få ge svar på, om en plattform vill radera eller begränsa innehåll. Anser plattformen fortfarande att innehållet inte uppfyller deras villkor kan det tas bort eller ärendet hänskjutas till nationella tillsynsmyndigheter. Även medier kan ta ärendet till ett organ för tvistlösning utanför domstol.

När parlamentet nu antagit sin ståndpunkt inleds förhandlingar med ministerrådet om lagens slutliga utformning.

Läs mer:

Spionlag bakom försämrad svensk pressfrihet

Pressfrihetsindex 2022 – aldrig varit så allvarligt läge