Zoom

Race för att rädda världshavet: ”Bäst att vara optimist”

Det globala havsavtal som träffades i helgen öppnar för en våg av nya marina skyddade områden fram till 2030.

På sju år ska skyddade havsområden gå från att täcka en procent av världshavet till trettio. Men utan det globala havsavtal som 193 länder träffade i New York i helgen hade det varit omöjligt. 
– Det är värt att fira tillfällen som det här, säger forskaren Frida Bengtsson, som nu spår ett race för att inrätta skyddade havsområden.

Avtal för avtal läggs nu grunden för att ambitionerna om en hejdad natur- och klimatkris ska kunna bli verklighet. Senast i raden är det globala havsavtal som träffades i helgen.

– Skeppet har nått land, sa ordförande Rena Lee och torkade tårarna i en av FN:s konferenslokaler i New York.

Applåder ljöd och mobiltelefoner tändes för att dokumentera det historiska tillfället. ”ETT HISTORISKT BLÅTT AVTAL” , twittrade EU:s miljökommissionär Virginijus Sinkevičius. De stora orden i versal användes med rätta, tycker Frida Bengtsson, forskare vid Stockholm Resilience centre vid Stockholms universitet, som beskriver avtalet som det största som hänt för världshavet sedan FN beslutade om havsrättskonventionen 1982, som reglerar länders skyldigheter och rättigheter i havet utanför nationell jurisdiktion. 

– Något stort hände i helgen, säger hon.

”Större än Paris”

Sett från ovan rör avtalet runt 45 procent av jordens yta och 95 procent av världshavens vattenvolym. I det ingår allt från vidsträckta vidder på tusentals meters djup, raviner, enorma vattenmassor, undervattensbergskedjor och hydrotermala öppningar, där livet på jorden en gång tros ha uppstått. Men världshaven utsätts för en ständigt ökande stress, industrifisket intensifieras, den globala marina handeln ökar och lejonparten av den koldioxid vi släpper ut – liksom en stor del av den uppvärmning den orsakar – tas om hand av havet, som får fungera som vår krockkudde för den eskalerande klimatkrisen.

Påfrestningarna till trots har skyddet för havsmiljön brustit, och det är här det nya globala havsavtalet kommer in i bilden; avtalet kan liknas vid en miljöbalk för världshavet.

– Niklas Kebbon (som ledde den svenska delegationen, reds anm) sa i en intervju att det var det största miljöavtalet sedan Parisavtalet, för mig är det större, säger Frida Bengtsson.

Men någon trollstav, som i ett slag kommer att få alla fiske- och handelsflottor att genomgå en miljökonsekvensbeskrivning och anpassa sin verksamhet därefter, innebär inte det nya avtalet.

– Ofta är det svårt när man förhandlar fram nya avtal att låta existerande industrier gå igenom miljöprövning, det ser vi också i Sverige. Men i framtiden pratas det om att på sikt fiska det som kallas mesopelagisk fisk (den mesopelagiska havszonen sträcker sig mellan 200 och 1000 meters djup, reds anm), som man räknat fram har stor biomassa, där kan vi få en situation att en sådan verksamhet miljöprövas, säger Frida Bengtsson.

Frida Bengtsson, forskare vid Stockholm Resilience centre, välkomnar det globala havsavtal som nu klubbats i New York
Frida Bengtsson, forskare vid Stockholm Resilience centre, välkomnar det globala havsavtal som nu klubbats i New York. Foto: Christian Åslund/TT

”Bäst att vara optimist”

Havsavtalet som träffades i New York ska också respektera andra avtal. Det vill betyder att till exempel påverkas inte den marina gruvbrytning på internationellt vatten som står inför dörren, utan den ska fortsatt regleras av International seabed authority, en FN-institution som enligt kritiker tar för stor hänsyn till industrins intressen. Även fisk som migrerar över större sträckor finns det redan en FN-överenskommelse kring, så också för valar och den internationella sjöfarten. Frida Bengtsson tror att den största miljöpåverkan får istället det regelverk som nu pekar ut hur marina skyddade områden ska få upprättas. Regelverket är en förutsättning för att kunna leverera på det globala naturavtal som träffades i december i Montreal, och där ett av målen är att skydda trettio procent av världshavet till 2030. Idag är enbart runt en procent skyddat.

– Det är klart att det blir tufft, också för att saker och ting tar tid och involverar många länder som inte alltid har resurser. Men jag tycker att det är bäst att vara optimist, forskningen har inte väntat på ett avtal och det finns flera områden som är klara att bli nominerade, det kommer att bli ett race, säger Frida Bengtsson, som tror att Sargassohavet i Atlanten kan bli först ut.

Beslut kräver inte konsensus

Som Syre tidigare rapporterat har ett flertal försök att inrätta marina skyddade havsområden i Södra oceanen, som omger Antarktis, kantats av svårigheter. Trots ett mål om att inrätta marina skyddade områden på tio procent av havet har målsättningen inte nåtts, och förslag om att inrätta fler skyddade områden har i åratal blockerats av Ryssland och Kina. Men det finns anledning att tro att de skyddade havsområden som ska inrättas inom ramen av det nya globala havsavtalet kommer att gå lättare. Till skillnad från det avtal som gäller för Södra oceanen krävs inget konsensus i det nya globala havsavtalet.

– Sedan kan länder reservera sig mot beslut men jag är inte så bekymrad över det, för om man får etablera ett område, så att det skyddas mot fiske till exempel, så har jag svårt att tro att land som reserverat sig skulle låta sina fiskefartyg gå där, så jag är positiv till hur det ser ut, säger Frida Bengtsson.

Kan underlätta för Södra oceanen

Även Thomas Dahlgren, marinbiolog vid Göteborgs universitet välkomnar helgens beslut.

– Det är superbra, säger han.

Själv sitter han med i den vetenskapskommitté som förbereder beslut om marina skyddade områden i Södra oceanen utanför Antarktis, och har i Syre vittnat om hur förhandlingar gått i baklås när besluten väl ska fattas. Men även om det nya globala havsavtalet inte övertrumfar det fördrag som reglerar hur marina resurser utnyttjas i Södra oceanen, tror han att det kan föra något gott med sig – även till Antarktis. Under förhandlingarna i New York hänvisades det nämligen ofta till det naturavtal som klubbades i Montreal i december, som ett sätt att få stöd för havsavtalet.

– Kanske visar det på att även vi kan använda oss av det för att baxa beslut över någon form av linje, säger han.

Läs mer: 

Globalt naturavtal i hamn: ”Idag har vi skrivit historia”

Sveriges miljöplan för Antarktis gick om intet

Nya havsreservat i Antarktis blockerades av Kina och Ryssland

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV