Radar · Mänskliga rättigheter

Organisationer kräver svar om Institutet för mänskliga rättigheter

Ulf Kristersson (M) under statsministerns frågestund i riksdagen.

Sverigedemokraterna vill lägga ner Institutet för mänskliga rättigheter, men vad vill regeringen? Den frågan vill 49 organisationer ha svar på, och har därför gått ihop och undertecknat ett öppet brev till statsminister Ulf Kristersson.

För att uppfylla kraven för de så kallade Parisprinciperna om nationella institutioner för mänskliga rättigheter inrättades Institutet för mänskliga rättigheter i Sverige så sent som i januari 2022. När
Sverigedemokraterna tidigare i våras gick ut med att man vill lägga ned myndigheten uppstod osäkerhet om institutets framtid. Under riksdagens frågestund den 13 april tog Ulrika Westerlund (MP) upp utspelet och det faktum att det är en fråga i budgetförhandlingarna. Vad har statsministern och regeringen för inställning till MR-institutet?, frågade hon Ulf Kristersson (M).

Statsministern svarade att det ”rent allmänt är bra att det utvärderas hur även Sverige lever upp till MR-förpliktelserna”, men han var mer osäker på om det behövs en separat svensk myndighet för uppgiften.

”Den frågan tål nog att diskuteras, och det var säkert den diskussionen som ventilerades offentligt häromdagen. Jag tror rent allmänt att Sverige har lite för många myndigheter, inte lite för få”, konkluderade Kristersson.

Efterlyser tydlighet

Den responsen var inte tydlig nog, anser 49 människorättsorganisationer som i veckan gick samman och skrev under ett öppet brev till statsministern. Bland undertecknarna återfinns bland andra Amnesty, Funktionsrätt Sverige, RFSU och Human rights watch.

”Vi efterlyser ett tydligt ställningstagande och besked från statsministern om att Institutet för mänskliga rättigheter i nuvarande form och med oförminskade resurser kommer att kunna fortsätta sitt viktiga arbete”, sammanfattar organisationerna sin appell.

”Självklarhet uppfylla internationella förpliktelser”

Området demokrati och mänskliga rättigheter har fyra ansvariga statsråd: Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg, kulturminister Parisa Liljestrand, justitieminister Gunnar Strömmer och utrikesminister Tobias Billström. Syre har kontaktat samtliga för att be om deras syn på institutets framtid, men i skrivande stund fått en kommentar endast från Paulina Brandberg, som genom sin pressekreterare förmedlar följande:

”EU:s ministerråd har under det svenska ordförandeskapet tagit fram rådsslutsatser som säger att alla medlemsstater ska ha en oberoende institution för mänskliga rättigheter som agerar i enlighet med FN:s så kallade Parisprinciper för mänskliga rättigheter. I Sverige ligger idag denna uppgift på institutet för mänskliga rättigheter.

Det pågår nu en budgetprocess inför 2024 års budgetproposition och under en sådan kommer vanligtvis många olika förslag och inspel upp på bordet. Det är dock en självklarhet att regeringen även fortsättningsvis kommer att värna mänskliga rättigheter och uppfylla våra internationella förpliktelser inom detta område.”

Läs mer: 

Nominera kandidater till rådet för mänskliga rättigheter

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV