Den största studien i västvärlden om basinkomst är på gång i Katalonien, Spanien. I år skulle basinkomsten ha börjat delats ut till deltagarna. Men nu är basinkomsten inte längre med i årets budget. Samtidigt fortskrider planen, uppger ministern för institutionen som styr politiken i den autonoma regionen.
Basinkomstprojektet i Katalonien skulle bli det största i västvärlden. Enligt nuvarande plan ska 10 000 personer delta i studien, varav 5 000 får basinkomst. Sedan ska skillnaderna mellan grupperna undersökas.
Projektet är alltså mer än dubbelt så stort som den studie som genomfördes i Finland år 2017-2018, där 2 000 personer fick basinkomst. En annan skillnad mot Finland är att basinkomsten i Katalonien inte skulle delas ut bara till arbetslösa eller personer med låga inkomster, utan även till medel- och höginkomsttagare. De enda som sållas bort från experimentet är de 10 procent av befolkningen som har högst inkomster.
– Det är första gången man gör en sådan studie i Europa som inte bara går till låginkomsttagare utan utförs på ett mer universellt sätt, säger Simon Birnbaum, docent i statsvetenskap på Södertörns högskola.
Studien är unik i Europa på ytterligare ett sätt. Den ska undersöka hur basinkomsten påverkar befolkningen på samhällsnivå. Det gjordes aldrig i Finland, utan där studerades bara hur individer påverkades.
Om majoriteten i ett geografiskt område får basinkomst är teorin att det kan påverka hur människor bemöter varandra, kulturen och ekonomin i stort. Därför ska hälften av basinkomsten i det katalanska experimentet delas ut till befolkningen i två kommuner. Sedan ska utvecklingen i kommunerna jämföras med tre andra kommuner där befolkningen inte har fått basinkomst, står det på katalanska departementets hemsida.
Förändringar på samhällsnivån gick att se i Manitoba, Kanada, på 1970-talet. Där testades negativ inkomstskatt, som är en form av basinkomst, och innebär att de som saknar inkomster får en summa pengar som sedan trappas av ju mer de tjänar för att avskaffas helt vid en viss nivå.
Men eftersom det är ett helt annat samhälle och ekonomin har förändrats mycket sedan dess är resultaten därifrån inte helt jämförbara, menar Simon Birnbaum.
– Att kunna testa effekter kopplade till hur människors samspelar i en gemenskap där alla har en grundtrygghet att tillgå är en central ambition bakom experimentet i Katalonien, säger Simon Birnbaum.
Projektet rullade på förra året
Den katalanska regeringen klubbade budgeten för pilotstudien i november 2021. Sedan dess har ett sekretariat upprättats och Sergi Raventós Panyella, chef för sekretariatet och även forskare, har lagt upp en plan för hur studien ska genomföras.
I januari i år reste han till Finland för att presentera projektet. Där mötte han forskarna som bakom det finska basinkomstprojektet, bland andra Olli Kangas, professor i socialt arbete.
– Planen för studien är utmärkt utformad och kommer kunna besvara många frågor som den finska piloten inte kunde. Det är den studie som vi skulle velat haft möjlighet att göra – utan tvekan, sade Olli Kangas under mötet, enligt en artikel på det katalanska departementets hemsida.
Ingen post i årets budget
Tanken var från början att basinkomsten skulle börja delas ut i början av 2023. Men vid årets förhandlingar om budgeten stötte basinkomstprojektet på patrull. Oppositionspartiet var emot basinkomstprojektet. De tyckte att priset var alldeles för högt, och att den autonoma regionen behövde lägga pengarna på annat på grund av den rådande ekonomin.
Resultatet blev att finansieringen av studien inte kom med i årets budget. Oppositionsledaren Salvador Illa sade att den ”kanske blir av ett annat år”, rapporterar El Salto.
Samtidigt säger Laura Vilagrà, ministern för den institution som styr politiken i Katalonien (Generalitat de Catalunya), att planen på basinkomststudien ligger fast och att projektet fortsätter. Hon hävdar att 1,3 miljoner euro ska tilldelas sekretariatet i år för att de ska fortsätta med basinkomstprojektet, rapporterar La Vanguardia. Sekretariatet ska bland annat ta kontakt med de kommuner som ska delta i projektet, skapa ett dataprogram som ska kunna hantera utbetalningarna och jobba med vilka befolkningsgrupper som ska delta, har hon sagt till tidningen El Punta vui.
Även om finansieringen inte syns i årets budget ska finansieringen vara säkrad genom en lag, uppger flera medier att hon har sagt.
På den direkta frågan ifall deltagarnas basinkomst ska finansieras genom posten i denna lag, kunde Laura Vilagrà dock inte svara. Hennes förklaring var att de inte vet exakt när basinkomsten ska börja delas ut eller hur många deltagare som ska vara med i studien.
Simon Birnbaum är inte förvånad över att projektet stöter på patrull.
– Det händer ofta saker längs vägen, så att studierna inte blir som forskarna tänker. Det hände även i Finland. Det är ett dilemma med den här typen av forskning, som är i händerna på svårförutsägbara politiska processer, säger han.
Läs mer:
Vad är basinkomst eller medborgarlön? Här är grunderna
