Många har blivit fattiga i Spanien under coronapandemin. Det gäller även den autonoma regionen Katalonien. Över en fjärdedel riskerar fattigdom eller social utsatthet där, enligt siffror från 2020, uppger lokaltidningen Diari de Tarragona.

I dag finns två olika bidragssystem för personer med låg inkomst i Katalonien. Dels ett regionalt försörjningsstöd, RGC, dels ett statligt försörjningsstöd IMV, som infördes i maj förra året efter att coronapandemin slog till.

Men stöden når inte alla som behöver dem. Orsaken är att personerna behöver uppfylla en rad villkor för att få pengarna. Till exempel måste du kunna bevisa att du har varit bosatt i Katalonien i två år för att få RGC, vilket kan vara svårt för hemlösa, rapporterar El País. Även det statliga bidraget IMV har kritiserats för att nå för få och leda till alltför mycket byråkrati, vilket Syre har skrivit om tidigare.

Den katalanska regeringen har som mål att förbättra bidragssystemet. Därför ska de nu genomföra en pilotstudie för basinkomst. Basinkomst innebär att du får en summa pengar, utan att någon kontrollerar att du uppfyller vissa krav till punkt och pricka. Dessutom ska pengarna delas ut till individen, inte till hushållet, vilket är fallet med de andra två stöden.

Basinkomsten börjar betalas ut år 2023

I mitten av november i år gick budgeten till piloten igenom. Studien drar i gång senast i december 2022.

Under det första året ska man besluta om designen för forskningsprojektet. Dels handlar det om hur mycket pengar personerna ska få i basinkomst. Dels att bestämma vilka som ska tilldelas basinkomsten.

Just nu är tanken att två olika grupper ska få basinkomst, en yngre och en äldre, enligt El diario. Men grupperna ska också vara representativa för befolkningen, uppger Sergi Raventós Panyella, till spanska basinkomstnätverket Red renta básica. Han är forskare och har utsetts av den katalanska regeringen för att ansvara för utformningen av pilotstudien. Tanken med att ha representativa grupper är att sedan kunna jämföra effekterna för dem som får basinkomst med övriga befolkningen som fortfarande får de gamla stöden.

Själva experimentet drar igång år 2023. Då delas basinkomsten ut till de utvalda grupperna under två års tid. År 2025 ska projektet utvärderas.

På hjälporganisationen Caritas är man positiv till att Katalonien ska testa basinkomst.

– Vi tycker det är väldigt intressant. Andra liknande förslag som har införts, såsom IMV, har inte fungerat fullt ut. Man måste igenom mycket byråkrati för att få tillgång till dem och det gör att många människor blir utan inkomster, säger Miquel Aragonès, ordförande i Caritas till Diari de Tarragona.

Men det sociala stödet som den katalanska regeringen vill införa har ett pris. Den budgeten som basinkomsten ingår i och som även innehåller en rad andra sociala åtgärder innebär rekordhöga utgifter, rapporterar den katalanska tidningen Ara. Själva basinkomsten har budgeterats till 4 miljoner Euro för nästa år. Än är det inte bestämt hur många som ska få basinkomsten.

Läs mer:

Stor fattigdom i Spanien – allt fler kräver basinkomst

Vad är basinkomst eller medborgarlön? Här är grunderna

Det är egentligen ganska enkelt. Personalen på Coop Norremark i Allas lägger själva in sina önskemål om vilka timmar som passar dem. Det vägs in i schemaläggningen, men i slutändan ska alla få jobba så många timmar de vill.

Den flexibiliteten är något som Handels prisar den lokala fackklubben för med utmärkelsen bästa arbetsplats, rapporterar Handelsnytt.

Fackförundets motiveringen lyder: ”Ett glatt och härligt gäng som ställer upp för varandra. Klubben är inte rädd för att ställa krav på arbetsgivaren, samtidigt som det finns en god dialog och samverkan”. 

– Alla som har lämnat önskemål om sånt som familjeskäl och lediga helger har fått dem tillgodosedda. Samtidigt har alla som önskat fler timmar på kontraktet fått det. I dag ligger nästan alla på 35 timmar i veckan och är nöjda med det, säger Aida Bermani, Handels klubbordförande, till Handelsnytt.

Bakom det goda samarbetet ligger en gedigen bemanningsplaneringen från arbetsgivaren, menar Handels.

– Man ska kunna leva på sin lön när man jobbar i handeln. Här har vi en klubb som verkligen visat hur man genom facklig samverkan kan få till fler timmar på kontraktet så att fler kan göra just det, säger Linda Palmetzhofer, ordförande för Handels.

Ett skifte är på gång på den svenska arbetsmarknaden. Från att ha gått överraskande bra trots utmaningar med en politiskt osäker omvärld, stigande räntor och hög inflation, verkar vi nu stå inför en inbromsning. Det ger effekter med färre lediga jobb som anmäls, högre arbetslöshet, samt att varslen ökar. 

– Under hösten har antalet varsel ökat och antalet nyanmälda lediga platser hos arbetsförmedlingen minskat. Företagens anställningsplaner har blivit mer pessimistiska än tidigare. I takt med att konjunkturen försvagas ökar arbetslösheten som följd, säger Gilbert Fontana, statistiker på Saco, i ett pressmeddelande.

Det är i flera olika akademikergrupper som arbetslösheten ökar, visar Sacos statistik. Under oktober månad i år var 4,1 procent av akademikerna antingen öppet arbetslösa eller deltog i något arbetsmarknadsprogram. Det är en ökning med 0,3 procent jämfört med samma månad förra året.

Utrikes födda

Saco noterar att det är bland yngre och akademiker födda utanför Norden som arbetslösheten ökar mest.  

– Unga och utrikesfödda har ofta en sämre förankring på arbetsmarknaden och drabbas därför först när konjunkturen försämras. Trots att akademiker generellt har en stark ställning på arbetsmarknaden väntas arbetslösheten fortsätta öka, säger Gilbert Fontana.

En annan grupp som drabbas när varslen ökar är de långtidsarbetslösa akademikerna, varav de som varit arbetslösa minst i ett år utgjorde 36 procent av gruppen. I siffror motsvarar det 28 200 akademiker i oktober.

Det är en grupp arbetslösa som ofta kräver mer resurser och arbetsmarknadspolitiska insatser, för att komma in i arbete, något som kräver mer av Arbetsförmedlingen, skriver Saco, och varnar för att en lågkonjunktur ytterligare försämrar deras situation eftersom de kommer längre från jobben när fler nytillkomna arbetslösa konkurrerar om befintliga platser.  

– Satsningar på utbildning och möjligheter till omställning är viktiga åtgärder i detta läge. Regeringen måste ha beredskap för att det behövs ökade resurser till arbetsmarknadspolitik framåt, säger Göran Arrius, ordförande på Saco.

Fotnot: Statistiken kommer från Arbetsförmedlingen och från SCB:s registerdata, och har bearbetats och gjorts tillgänglig av Saco.

Åtgärden som socialtjänsten erbjuder kallas förmedling och innebär att kommunen hjälper till med själva hyresinbetalningen. Detta för att hyran inte ska betalas in för sent – vilket i förlängningen kan leda till vräkning. I dagsläget erbjuder 202 av landets 290 kommuner förmedling.

Men systemet, som ska vara ett skyddsnätet för att människor ska få behålla sina hem, fallerar ofta. Var femte kommun som lovat att sköta folks hyresinbetalningar har missat att betala i tid till rätt mottagare under de senaste 3,5 åren, visar en enkät som Hem & hyra skickat ut.

Göteborgs kommun har rapporterat cirka 40 missar sedan 2020. Jenny Broman (V), kommunalråd och högsta ansvariga politiker för kommunens socialtjänst, säger att det inte bara kan få katastrofala konsekvenser för enskilda – utan även skada förtroendet för socialtjänsten.

– Självklart kan det vara den ­mänskliga faktorn i något enstaka fall, men om det sker i många fall så är det ett systemfel som vi behöver titta på. Hade vi haft vetskap innan så hade vi ­agerat direkt. Vi tar det här på stort allvar, säger hon till Hem & hyra.

Tidningen granskning visar också flera hyresmissar i kommuner som själva rapporterat att de inte haft några missar alls. Det innebär att det troligtvis finns ett stort mörkertal.