1) Minskad byråkrati och inte lika integritetskränkande

Dagens ekonomiska trygghetssystem innebär mycket byråkrati, framför allt inom försörjningsstödet, tidigare kallat socialbidrag. Personen ska redovisa sina utgifter och inkomster. Har du bil eller bostadsrätt kan du tvingas sälja dem. Med en basinkomst skulle du beviljas pengar utan alla dessa kontroller.

2) Basinkomst måste införas på grund av att robotarna tagit jobben

Robotarna eller artificiell intelligens tar över jobben och därför behövs basinkomst, lyder ett argument för basinkomst. Men nya maskiner har tagit över jobb tidigare i historien utan att folk blivit arbetslösa, och många forskare anser att även denna automatisering kan driva fram nya jobb.

Basinkomstförespråkare menar å andra sidan att många jobb som skapas är meningslösa, och bara blir till för jobbandets skull. Dessutom lyfter de att produktiviteten ökat enormt under de senaste decennierna på grund av teknikutvecklingen. Fram till 1970-talet ledde automatiseringen till minskad arbetstid, men efter det har produktivitetsvinsterna tagits ut i ökad konsumtion och till stor del plockats ut av ägarna.

3) Basinkomsten skulle gå till alkohol och andra droger

De flesta studier visar att basinkomsten används till mat och nödvändigheter, att betala av lån eller till studier för att förbättra sin levnadssituation. Det finns inget som tyder på att basinkomsten skulle användas till alkohol och droger. I Alaska, som delar ut en villkorslös peng en gång om året, skiljer sig drogkonsumtionsmönstret inte från det i andra delstater i USA. Och bland cherokeefolket minskade användandet av alkohol och nikotin när de fick villkorslösa utbetalningar, enligt rapporten Interventioner inspirerade av basinkomst.

4) Basinkomst skulle bli en fuck-off-peng

Basinkomst skulle göra att fler kunde säga nej till skitjobb, eftersom man ändå har pengar att leva på. Det är en tes som basinkomstförespråkare framför. Men för att det ska gälla måste basinkomsten vara så pass hög att den går att leva på. Om istället en partiell basinkomst införs, alltså en basinkomst lägre än vad som går att överleva på, skulle basinkomsten inte få effekten som fuck-off-peng eftersom folk fortfarande skulle behöva ta extrajobb för att försörja sig.

5) Basinkomst skulle minska fattigdomen

Många studier visar att basinkomst minskar fattigdomen. I Indien och i Namibia ökade företagandet på grund av basinkomsten, vilket ledde till ökade inkomster.

I Alaska, där befolkningen delar lika på vinsten från bland annat oljeutvinning, är ursprungsbefolkningen också mindre fattig än om de inte skulle ha fått denna summa pengar, visar studier.

Men den fattigdomsreducerande effekten har minskat med åren. Dessutom har pengautdelningen paradoxalt nog lett till att inkomstskillnaderna ökar i delstaten, enligt en annan studie.

Det betyder att den relativa fattigdomen har ökat i Alaska, alltså skillnaden mellan fattiga och rika. Forskarna tror att det har att göra med att fattiga familjer använder pengarna till nödvändigheter som exempelvis att köpa vinterjackor, medan de med högre inkomster kan investera mer långsiktigt i till exempel studier som ger ökade inkomster i framtiden.

Samtidigt är utbetalningen i Alaska inte en regelrätt basinkomst, då den bara delas ut en gång om året och är för låg för att kunna överleva på, och delstaten tycks ha en väldigt begränsat välfärdssystem i övrigt.

Huruvida en basin­komst reducerar fattigdom och minskar ojämlikheten – eller inte – beror på nivån på basinkomsten och hur den finansieras, enligt en rapport från ILO, FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor. Om pengarna för att finansiera basinkomsten tas från andra delar av välfärdsstaten, som subventionerad skola, vård- och omsorg, offentliga social­försäkringar och även statens arbetsmarknadspolitik, lär inkomstkillnaderna öka, anser de.

6) Mer jämställt med basinkomst

Det är vanligare att kvinnor ägnar sig åt obetalt arbete i hemmet eller vårdar anhöriga än att män gör det. Vissa menar att en basinkomst riskerar förstärka de könsrollerna, att fler skulle stanna hemma och att könsdiskrimineringen på arbetsmarknaden skulle öka. Men till skillnad från exempelvis vårdnadsbidrag, som har fått sådana konsekvenser, skulle en basinkomst ge kvinnor möjlighet att jobba samtidigt som de fick pengarna. Det skulle eventuellt kunna leda till exempelvis att fler startar företag. Basinkomsten ses också som en möjlighet för kvinnor att lämna exempelvis destruktiva relationer, då den skulle delas ut individuellt och inte beräknas efter hushållets gemensamma inkomster, som socialtjänstens försörjningsstöd i dag. Men andra företagsamma kvinnor skulle gynnas mer om pengar gick till exempelvis Arbetsförmedlingens stöd för att starta eget, istället för att delas ut som en basinkomst.

7) Basinkomst förbättrar hälsan

Människor som får basinkomst mår bättre både psykiskt och fysiskt. Det visar i princip all forskning där hälsan hos deltagarna i basinkomstexperiment har undersökts, uppger rapporten Interventioner inspirerade av basinkomst. Men studierna har gjorts på utvalda grupper, i princip alltid låginkomsttagare. Hur hälsan skulle påverkas om basinkomst delades ut till hela befolkningen är oklart, eftersom det hänger ihop med finansieringen av basinkomsten och hur skattemedel fördelas mellan låg- och höginkomsttagare. Det saknas också studier om hur hälsan påverkas på lång sikt av en basinkomst, eftersom de flesta studier bara pågått i några år, påpekar Anne Coote, rapportförfattare till Universal basic income:  A union perspective.

8) Folk skulle bli soffliggare

Det finns inget som tyder på att basinkomst skulle göra människor lata, enligt de experiment som har gjorts. I flera studier påverkade inte basinkomsten hur mycket folk jobbade. I andra experiment ledde basinkomsten i stället till att de arbetade mer. En förklaring kan vara att de kan ta sig ur fattigdomsfällan och hitta andra jobb när de till exempel har råd med busskort eller att studera. Basinkomst tycks även gynna egenföretagande.

I ett experiment i Manitoba, Kanada, på 1970-talet arbetade visserligen folk mindre i snitt när de fick basinkomst i form av negativ inkomstskatt. Det handlade delvis om ensamstående mammor, men det troliga är att de inte låg på soffan utan istället umgicks med sina barn. Dessutom kan de färre arbetade timmarna förklaras bland annat med att folk jobbat övertid och gick ned till en mer rimlig nivå. Män gick exempelvis ned från att jobba 65 timmar i veckan till att jobba 60 timmar i veckan. En del som hade flera lågavlönade jobb för att kunna försörja sig avslutade sina jobb på grund av orimliga arbetsvillkor. Det fanns också exempel på att folk slutade jobba, men enbart för att få ett bättre jobb på sikt genom att studera eller vänta in jobb som de hellre ville ha.

I Sverige är försörjningsstödet utformat så att du inte får mer pengar på fickan vid ett extra jobb, men med basinkomsten skulle personen få behålla hela eller mer av sin lön, vilket skulle göra bidragstagare mer motiverade att jobba, anser vissa.

Det är dock möjligt att om basinkomst infördes på nationell nivå skulle det förändra synen på lönearbete, så att det skulle bli mer legitimt att inte arbeta. Det i sin tur skulle göra att personer som egentligen kan arbeta struntade i det, anser Mats Persson, professor i nationalekonomi på Stockholms universitet. Det finns också nationalekonomisk forskning när det gäller exempelvis a-kassan som visar att tidsgränser och minskade ersättningar gör att folk snabbare kommer ut i arbete. Men den forskningen gäller enbart för dem som har relativt lätt att få jobb. Sänkta ersättningar för personer som har väldigt svårt att hitta jobb riskerar i stället leda till fattigdomsfällor, enligt ESO-rapporten Lönar sig arbete 2.0? från 2018.

Läs mer:

4 olika varianter av basinkomst i välfärdsstaten

Därför är finska vänstern för basinkomst – och den svenska emot

Så skulle basinkomst påverka välfärdsstaten