I januari skickade regeringen ut en remiss med ett förslag om att ändra i miljöbalken och öppna för ny kärnkraft i Sverige – på andra ställen än där kärnkraft finns idag. När nu remisstiden gått ut så har Syre tittat närmare på några av remissvaren.
– Ny kärnkraft leder till minskade utsläpp. Elektrifieringen är helt central för att industrin och transportsektorn ska kunna ställa om, sa klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari i januari när regeringen presenterade sitt förslag om att göra det möjligt att bygga ut ny kärnkraft.
Nu har tiden för att lämna in remissvar gått ut och det är blandade svar som kommit in. Bland de kritiska rösterna finns Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, som skriver att ”en ny kärnkraftreaktor inte miljömässigt kan godkännas på grund av produktionen av dödligt kärnavfall”, och att det därmed inte finns skäl att förenkla för att kunna ansöka om att få bygga och driftsätta nya kärnkraftreaktorer.
MKG konstaterar att regeringen i sin promemoria skriver att en ny kärnkraftreaktor ger mer kärnavfall, ”men utan att ge en miljökonsekvensbeskrivning av de därmed oundvikliga ökade riskerna för människa och miljö”.
”Drift av en ny kärnkraftreaktor producerar alltid långlivat högaktivt radioaktivt avfall i form av använt kärnbränsle som vid uttag ur reaktorn är direkt dödligt, och så farligt för människa och miljö att det måste hållas isolerat i hundratusentals år”, skriver de vidare.
”Inte förnybart energislag”
Kritiska är också Naturskyddsföreningen, som menar att förenklade miljöprövningar är helt fel väg att gå:
”Då kärnkraft inte är ett förnybart energislag, kräver miljöfarlig brytning av uran och ger upphov till radioaktivt avfall, anser inte Naturskyddsföreningen att ny kärnkraft ska byggas i Sverige.”
”Om ny kärnkraft ändå byggs i Sverige, anser föreningen att den måste bära sina kostnader fullt ut och inte gynnas av förmånliga, riktade krediter”, skriver de vidare och konstaterar att vindkraften redan idag bär sina egna kostnader och att även solceller är på väg att göra det inom en snar framtid.
Naturskyddsföreningen tycker också att det är förhastat att lägga fram en egen promemoria, innan Strålsäkerhetsmyndigheten har redovisat uppdraget de fick av förra regeringen och som gick ut på just att se över vilka eventuella regeländringar som krävs för att kunna bygga ny kärnkraft i Sverige.
”Ofullständig konsekvensbeskrivning”
Även Sveriges kommuner och regioner, SKR, anser att man bör invänta Strålsäkerhetsmyndighetens redovisning. De ser behovet av mer elproduktion, men framhåller att frågan om utbyggd kärnkraft är komplex och att konsekvensbeskrivningen för kommunerna är ofullständig i promemorian.
”Det saknas beskrivning av den omfattande uppgiften att delta i statens planering och övning för hantering av en eventuell kärnteknisk olycka och efterföljande sanering, samt behov av egen planering för samhällsviktig verksamhet vid en eventuell olycka”, skriver SKR.
De tillägger att utökade krav kommer även ställas på kontroll av dricksvatten, och konstaterar vidare:
”Konsekvensbeskrivningen har heller inte beaktat totalförsvarsaspekter och risker vid ett väpnat angrepp på Sverige.”
SKR betonar också vikten av att det som idag fungerar som ett kommunalt veto finns kvar. Det vill säga att en kommun måste säga ja genom ett beslut i kommunfullmäktige innan regeringen får tillåta anläggningar för kärnteknisk verksamhet i kommunen.
Folkhälsomyndigheten, påpekar att ”promemorian saknar en redogörelse och efterföljande analys av förslagets påverkan på människors hälsa ur flera perspektiv”.
Myndigheten radar upp en lång lista med områden där de saknar en analys av hälsorisker, bland annat utifrån generationsmålet, som är ett övergripande mål för den svenska miljöpolitiken ”att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser”.
Positiva tongångar
En remissinstans som ställer sig positiv till förslaget är Svenska kraftnät, som bland annat menar att det ”ger bättre förutsättningar för större mängd planerbar produktion i systemet” och ”en förbättrad effekttillräcklighet i hela landet och minskar kraven på utbyggnad av transmissionsnätet”.
Från näringslivet är tongångarna positiva. Svenskt näringsliv tillstyrker förslaget, utan någon vidare kommentar. Energiföretagen Sverige menar att ”det krävs tillgång till alla fossilfria alternativ, däribland ny kärnkraft”, för att möta det växande behovet av elanvändning och klara klimatmålen till år 2045.
Strålsäkerhetsmyndigheten tillstyrker också förändringarna i miljöbalken, då de ”bedömer att de föreslagna ändringarna inte innebär risk för ökad skadlig verkan av strålning eftersom befintliga krav i bland annat strålskyddslagen /…/ även med promemorians föreslagna ändringar i miljöbalken kommer att fortsätta gälla”.
”Uppstår frågetecken”
Från universitetshåll kommer blandade åsikter. Chalmers skriver att experter inom kärnkemi välkomnar promemorian i stort, medan experter inom
miljösystemanalys är kritiska. Det positiva handlar bland annat om att de senaste decenniernas teknikutveckling talar för att det vore bättre att satsa på flera mindre reaktorer än få stora.
Samtidigt är det inte självklart att så kallade små modulära reaktorer kommer att kunna konkurrera kostnadsmässigt med nya stora kärnkraftverk och än mindre med sol- och vindel, skriver universitetet.
Dessutom ifrågasätter man vad promemorian menar med uttrycket ”starkt kraftsystem”.
”Tolkar man ’starkt’ som en välfungerande matchning av tillförsel och användning av el med få störningar är evidensen inte så entydig som meningen låter påskina”, skriver Chalmers.
”Att sprida ut flera mindre kärnkraftverk kommer med stor sannolikhet att bidra till en mer stabil elproduktion genom ren redundans i systemet”, konstaterar de å ena sidan.
”Å andra sidan byggs det idag elkraftsystem i världen helt baserade på förnybar el. Det finns inga fysikaliska lagar som hindrar det, och det finns idag nya tekniska möjligheter att styra och reglera elsystem som inte fanns för 50 år sedan. Det finns också elkraftsystem med betydande inslag av kärnkraft som har driftproblem. Tolkar man även in säkerhetsrisker i begreppet ’starkt elsystem’ så uppstår andra frågetecken”, enligt Chalmers.
Läs mer:
