Just nu pågår den mest omfattande vargjakten Sverige i modern tid. Efter en omröstning i riksdagen förra året fattades ett kontroversiellt beslut om att minska ner den i förhållandevis lilla populationen på cirka 460 vargar till den nedre delen av spannet 170 – 270 individer. På det följde beslut om att i år tillåta att 75 djur dödas i licensjakten.

– Det är himla mycket sifferhysteri när det talas om vargar. Sverige är ändå ett stort land och ibland låter det som att landsbygden skulle kollapsa om vi fick 500 vargar, något som givetvis inte kommer att hända. Men vargjakten har blivit ett politiskt slagträ och ett sätt att värva röster på landsbygden, säger Magnus Orrebrant, ordförande i Svenska rovdjursföreningen.

Han konstaterar att det finns en rad länder i Europa som har en betydligt större vargpopulation och där det ändå inte debatteras lika mycket om siffror som i Sverige. Tyskland, Rumänien, Italien och Spanien, till exempel.

Attacker på får minskade

– I Spanien har man förbjudit licensjakt på varg och där har man kunnat se att antalet attacker på får har minskat sedan dess, säger Magnus Orrebrant.

– När det inte sker förblir flockarna stabila och splittras inte. Ofta är det föräldraparet som skjuts först och då riskerar ungdjuren att bli problemvargar.  Forskare som har satt GPS:er på en del vargar har kunnat se att de oftast inte ger sig på får. Deras primära bytesdjur är älgar och rådjur. Sen är det klart, går de runt en hage och fåren börjar springa därifrån, ja då triggas ju deras jaktinstinkt. Men annars brukar de inte systematiskt ge sig på får, säger Magnus Orrebrant.

Svenska rovdjursföreningen skulle vilja se ett större fokus på de positiva effekter som vargen för med sig, och det är också en av anledningarna till att de tog initiativ till vargens dag år 2009.

– Det bedrivs en hel del ekoturism där man kan följa med ut och spåra eller lyssna på varg. Det är många utlänningar som kommer hit. Minskar vi vargstammen så minskar också de intäkterna.

Viktig för ekosystemen

Dessutom har vargen som toppredator en viktig roll att fylla i ekosystemen.

– EU har ju kritiserat vargjakten och de ser det hela i ett längre perspektiv. Svenska politiker tappar ofta långsiktigheten då man prioriterar kortsiktiga vinningar. Men en viktig sak som vi måste göra är att återskapa de naturliga processerna i naturen, och vargen är en viktig del i den processen. Älgstammen till exempel kan över tid försvagas utan vargar. Vargarna är otroligt skickliga på att ta sjuka individer och det bidrar till evolutionen. Det ger en kraftigare stam över tid. Det kommer kanske inte märkas under din och min livstid, men på 100 års sikt eller ännu längre. Och detta gäller inte bara vargen, utan även lodjur, järv och så vidare.

– Den mänskliga jägaren har inte alls den förmågan utan snarare tvärtom genom att prioritera de största och livskraftigaste djuren.

I studier i USA har man kunnat se att antalet viltolyckor minskar i områden där det finns varg.

– Älgar och annat klövvilt lär sig att hålla sig borta från vägar, eftersom vargarna tycker om att hålla till längs vägar där det är lätt att ta sig fram.

Att låta naturen ha sin gång är med andra ord många gånger bättre.

– Människan är inte den som är bäst på att förvalta naturen, även om vi  försöker att agera som djuren. Vi har ju utrotat massor av arter genom historien.

Liten anledning till rädsla

Den svenska vargstammen är en av de mest inavlade i världen. Och det blir inte bättre av att nya vargar har svårt att ta sig hit.

– Vi skjuter bort alla vargar som vandrar in. De ryska vargarna kommer inte mer än halvvägs ner och sen skjuts de, säger Orrebrant.

Han kan förstå känslan av att vara rädd för vargen.

– Den måste man respektera, precis som att någon kan vara rädd för spindlar. Men samtidigt så har vi rent statistiskt sett ingen anledning att vara rädda. Inga människor har dödats av en varg sedan de släppte ut den halvtama Gysingevargen (mellan 1820 och 1821, reds. anm.).

Och bara för att en varg visar sig nära ett samhälle måste man inte utlysa skyddsjakt, menar Orrebrant.

– Varje gång man gör det så bekräftas människors rädsla. Om man istället låter den passera, låter människor se den, ”utsätta” sig för den, så kanske de vänjer sig och börjar tänka att den är inte så farlig den där vargen. Oftast är det ungvargar som har lämnat flocken som är nyfikna och närmar sig, och sen drar de vidare.

"Behöver en helhetssyn"

Men tyvärr tror han att det finns en djupt rotad rädsla och hat mot vargen i vissa delar av samhället.

– Vi lärde oss att hata varg i slutet av 1700-talet. Då fick allmogen rätt att jaga klövvilt, och när de minskade i antal så började vargen ge sig på tamboskap. På den tiden var det krav på att jaga varg, om man inte gjorde det kunde man bli straffad. Man fick också skottpeng på varg ända fram till 1965. Detta tror jag lite finns kvar i kulturen, något som ärvts i generationer. Och det tar lång tid att tvätta bort.

Vargens dag är en del i det arbetet.

– Vi försöker påverka i positiv riktning. Vi märker ett ökat intresse. Till exempel så jobbar vi med att anordna aktiviteter där folk följer med ut i naturen för att spåra varg. Sedan hjälper vi till med stängsling hos lokala bönder och försöker påverka politiker och opinionen i stort.

Att skylla en minskande älgstam på vargen menar han inte är rättvist.

– Det handlar snarare om ett kortsiktigt skogsbruk. När skogsbolagen tar bort den ursprungliga skogen och skapar plantage så tar de ju bort växtligheten  och slyn, och då har älgarna inget att äta utom plantor. Då vill de att jägarna ska skjuta älgarna till lägsta möjliga nivåer och då blir vargen en större konkurrent till den mänskliga jägaren om älgen. Sverige behöver en helhetssyn på naturen. Vi måste ändra hur vi hanterar naturen som en helhet.

Läs mer:

Riksdagsuppmaning vill halvera vargstammen

Svenska vargjakten uppmärksammas i utländsk media

Vargen behövs i den biologiska mångfalden