Zoom

Utredning: Missbrukare bör tvångsvårdas i psykiatrin

Personer med missbruk bör tvångsvårdas inom psykiatrin om det finns fara för deras liv och hälsa, inte i socialtjänstens regi, anser Anders Printz, utredare för samsjuklighetsutredningen.

Missbrukare får för dålig hjälp. De bollas mellan psykiatrin och socialtjänsten. Därför bör psykiatrin ta över allt ansvar för för missbruksvården – även tvångsvården. Det föreslår en ny statlig utredning, som presenterades i dag. Skulle förslaget gå igenom skrotas Lagen om vård för missbrukare.

Sanne bollades mellan olika vårdinrättningar under flera års tid. 21 gånger togs hon in på akut psykiatrisk tvångsvård, men släpptes ut utan fungerande behandling. Orsaken: hon hade ett pågående missbruk. Men hos socialtjänsten, som i dag har i uppgift att behandla missbruk, fick hon ingen behandling för sin ångest – trots att den var själva grunden till missbruket. Anledningen är att psykiska problem ska psykiatrin ta hand om.

Sannes situation dokumenterades i Uppdrag granskning på SVT 2018. Och efter det hörde fler av sig om att deras anhöriga föll mellan stolarna. Det ledde till uppvaktning i riksdagen och seminarier där bland andra dåvarande socialministern Lena Hallengren (S) deltog. Frågan fick stöd av en majoritet i riksdagen och till slut tillsatte den förra regeringen en utredning för att lösa situationen.

I dag släpptes slutbetänkandet, som fått namnet Från delar till helhet.

– Det är verkligen glädjande att en grupp som så länge fått falla mellan stolarna, och som vi inte sett i tillräckligt hög utsträckning, nu faktiskt får ett bra underlag, som jag bedömer det, som kan förbättra deras situation, sade Camilla Waltersson Grönwall (M), socialtjänstminister, på presskonferensen i dag.

I utredningen föreslås bland annat att alla behandlingsinsatser som socialtjänsten tidigare haft hand om ska tas över av hälso- och sjukvården.

Det gäller även tvångsvården, och skulle innebära att lagen om vård av missbrukare, LVM, skrotas. I stället ska personer med missbruksproblematik tvångsvårdas inom psykiatrin, om det finns fara för deras liv.

– Syftet är att hålla ihop alla metoder och kunna hålla ihop behandlingen av skadligt bruk och beroende, och behandling med andra psykiatriska tillstånd, sade Anders Printz, utredaren.

Tanken är att det ska skrivas in i LPT att även personer med allvarligt skadligt bruk och beroende ska kunna omhändertas av psykiatrin om det finns påtaglig risk för liv och hälsa.

Kan det leda till att folk tvångsvårdas längre enligt LPT?

– Det är svårt att svara på, eftersom tillämpningen inte har prövats ännu och det ska bedömas från fall till fall. Men personer med missbruk skulle kanske vårdas några dagar längre än i dag i psykiatrin i fall det finns risk för liv och hälsa. Det gäller inte andra personer som enbart har psykiska problem, säger Anders Printz.

Utredningen möter kritik

Men att psykiatrin ska ta över missbruksvården kritiseras av Per Sternbeck, verksamhetsledare på föreningen Equal Stockholm, en förening som jobbar med personer som har både psykisk ohälsa och beroendeproblem.

– Jag är jättemotståndare mot utredningen, säger han.

Anledningen är att många med beroendeproblem redan i dag nekas behandling inom psykiatrin. Psykiatrins beslut finns ingen möjlighet att överklaga, till skillnad från om socialtjänsten nekar insatser.

– Beroendecentrum, där personer behandlas för beroende, är redan i dag en del av psykiatrin i Stockholm. Likt förbannat nekas folk vård. Vi jobbar med det här hela tiden att folk blir utestängda, säger Per Sternbeck.

Menar du att folk kommer kunna nekas vård i fortsättningen också?

– Ja, det kommer förvärra för folk i utsatthet, säger Per Sternbeck, som också oroas över att den biomedicinska synen i psykiatrin ska ta över behandlingen av folk, i stället för att man fokuserar på andra orsaker till varför en person mår så dåligt att hen börjar missbruka, till exempel fattigdom och uppväxt.

Bästa alternativet

Men utredaren Anders Printz håller inte med. 

– Det är min bedömning att förslagen i den här utredningen är det absolut bästa som går att göra för den här gruppen, säger han. 

Han bygger det på flera skäl. Det saknas bevis för att de långa vårdtider under tvång som LVM innebär gör att folk mår bättre. Visserligen kan missbrukare och människor med samsjuklighet behöva längre vårdtider än den korta tvångsvård som LPT tillåter, och det kommer alltså eventuellt kunna ske nu, i varje fall några dagar längre.

Anders Printz ser också framför sig att personer med samsjuklighet kommer kunna vårdas inom den psykiatriska slutenvården frivilligt.

Vad gäller Per Sternbecks oro över att det inte går att överklaga beslut från sjukvården, har utredningen tittat på hur vanligt det är att folk får rätt om de överklagar socialtjänstens nekande till behandlingshem, även kallat hvb-hem. Och det är ytterst få som får rätt. 

– Redan i dag är det svårt att vinna en sådan överklagan. Vi tror det är viktigare att få bra vård och behandling, säger Anders Printz, vars förslag bygger på att sjukvården även ska ta över behandlingshemmen.

För den som har väldigt omfattande problematik, och kanske är emot vård över huvud taget ska istället den öppna tvångsvården utvidgas. Det innebär att du bor hemma, men att personal kommer hem till dig och ser till att du exempelvis tar dina mediciner.

Ett av förslagen är att mottagningar där sprutor delas ut även ska erbjuda vård för fysiska och psykiska problem, och att dessa mottagningar ska finnas i alla regioner
Ett av förslagen är att mottagningar där sprutor delas ut även ska erbjuda vård för fysiska och psykiska problem, och att dessa mottagningar ska finnas i alla regioner. Foto: Erika Oldberg/TT

Dessutom föreslår Anders Printz att statliga team som innehåller personal från både socialtjänsten och sjukvården ska inrättas. Den typen av team finns redan i en del kommuner, och det är vetenskapligt bevisat att dessa är det allra bästa för personer som har omfattande problem, till exempel samsjuklighet.

Men i dag är det frivilligt att inrätta sådana team, trots att det står i Socialstyrelsens riktlinjer att de bör sättas in, och trots att runt 33 000 personer skulle ha behov av den typen av insatser, enligt Anders Printz.

Utredningen föreslår därför att det ska lagstadgas att regionerna måste ha denna form av samordnade insatser. Dessutom ska staten finansiera dem. 

– Jag är övertygad om att vård och stödsamordning kan bli ett etablerat arbetssätt, säger Anders Printz.

Obligatoriskt med mottagningar för sprutnarkomaner

Ett annat förslag är att sprututbyten ska utvecklas till så kallade lågtröskelmottagningar, där personer som injicerar droger också får hjälp med sina psykiska och fysiska problem, bortsett från nya sprutor. Sådan verksamhet bör finnas i alla regioner, står det i utredningen.

Dessutom vill de att staten satsar mer på stödet Personligt ombud, PO, som har visat sig effektivt för personer med psykisk funktionsnedsättning. Utredningen föreslår att det ska bli tydligt att PO också ska kunna tilldelas personer med samtida missbruksproblematik.

Andra förslag handlar om att polisen inte längre ska låta fulla personer tillnyktra i arresten. Utan i stället ska de hamna hos hälso- och sjukvården, då sådana tillstånd kan behöva behandling.

Anders Printz betonar att hälso- och sjukvården kommer behöva mer resurser från staten och kommunen i och med sitt utökade uppdrag.

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönwall (M) kan i dagsläget inte svara på finansieringen, då hon precis mottagit utredningen och ett sådant beslut ligger längre fram.

– För mig som varit med och drivit fram utredningen i socialutskottet känns det väldigt stort att få ta emot den, säger hon.

Läs mer: 

Så ska vården bli bättre för missbrukare med psykisk ohälsa

Färre drogrelaterade självmord men fler dödliga överdoser 2020