Många ersättningar och bidrag höjdes i år med rekordhöga 8,7 procent på grund av inflationen. Men vissa bidrag höjs inte alls. Och när prisbasbeloppet höjs vinner höginkomsttagare mest.
Många ersättningar höjs automatiskt med inflationen. Till exempel sjukersättning, sjukpenning och föräldrapenning bygger på prisbasbeloppet som räknas upp enligt en beräkning med Konsumentprisindex, KPI.
I år var höjningen rekordhög: 8,7 procent. Men inflationen ligger nu på 12 procent. På mat är inflationen ännu högre –hela 20 procent, enligt SCB. Att prisbasbeloppet inte höjdes utifrån hela inflationen beror på att det räknas ut i mitten av sommaren.
Andra bidrag höjs dock inte alls. Barnbidraget, underhållsstödet och bostadsbidraget är inte kopplade till prisbasbeloppet. De höjs bara när politikerna vill det. Under de senaste 20 åren har det skett få och små höjningar, vilket har bidragit till ökade inkomstklyftor mellan barnfamiljer, konstaterar Försäkringskassan i en analys.
När det gäller bostadsbidraget har dock regeringen genomfört en tillfällig höjning för barnfamiljer. Den förra regeringen höjde bostadsbidraget för dem, vilket förlängdes och i juli höjs bostadsbidraget ytterligare fram till årsskiftet för just barnfamiljer.
Familjer som lever på försörjningsstöd kan dock inte vara säkra på att få behålla pengarna, eftersom hela bostadsbidraget räknas av från försörjningsstödet, så länge inte kommunen själva beslutar om annat, vilket Syre skrivit om tidigare.
Höginkomsttagarna vinner
De som vinner mest på det höjda prisbasbeloppet är dock höginkomsttagarna. Det beror på att höjningen av prisbasbeloppet även påverkar brytpunkten för statlig inkomstskatt. Förra året behövde den som tjänade drygt 46 200 kronor i månaden betala statlig inkomstskatt. Nu ligger brytningsgränsen istället vid 51 200 kronor, enligt Swedbank.
Det framkommer i regeringens budget att en person som tjänar över 60 000 kronor får 1 417 kronor lägre skatt varje månad, skriver Andreas Cervenka i en analys på Aftonbladet.
Att höginkomsttagarna betalar lägre skatt leder till att staten får in mindre skatteintäkter från den gruppen. Mellan 2022 och 2024 kommer skatteintäkterna från höginkomsttagare att minska med 10,5 miljarder. Det är att jämföra med regeringens höjning av bostadsbidraget som kostar staten 270 miljoner kronor.
Samtidigt väntas det inte bli några skattesänkningar för medelinkomsttagare, skriver Andreas Cervenka.
Läs mer:
Socialtjänsten nekar allt fler försörjningsstöd
