Ett nytt elprisstöd är på gång, lika dumt utformat som det första, skriver Annika Rullgård som en kommentar till Mattias Gönczis ledare den 30 januari. Men det vore möjligt att stödja drabbade hushåll utan att premiera energislöseri, anser hon.
DEBATT. Inom några veckor borde jag få en utbetalning av mitt elprisstöd. Om jag inte räknat helt fel får jag nätt 3 000 kr. Nu är ett nytt elprisstöd på gång. Tyvärr verkar det vara utformat lika dumt som det första, det vill säga att slöseri premieras.
Ett annat sätt att ge elprisstöd är att ge stödet för bottenförbrukningen. Jag ska förklara genom ett exempel som jag bedömer vara tämligen realistiskt. Först gör jag tre antaganden. Elabonnent A som använder el enbart för belysning, matlagning, kyl och frys gör av med cirka 2500 kWh/år, abonnent B som värmer sitt hus med bergvärme, gör sammanlagt av med ungefär 8000 kWh/år inkl hushållsel och varmvatten och abonnent C som värmer sitt hus med direktverkande el använder 20000 kWh/år inkl hushållsel och varmvatten.
Ett elstöd som inte premierar slöseri kunde utformas så att ett maximalt pris på till exempel 80 öre/kWh garanteras upp till en viss gräns. Gränsen för elstöd skulle för abonnenter som liksom A enbart använder hushållsel skulle vara 1 000 kWh/år. För resten av elförbrukningen skulle abonnenten betala det pris som hens elleverantör begär. För de abonnenter som har bergvärme skulle gränsen för 80 öre/kWh gå vid ungefär 3 500 kWh/år och för förbrukning över 3 500 kWh/år skulle aktuell elleverantörs begärda pris betalas. Abonnenter med direktverkande el inklusive hushållsel skulle gränsen för ett garanterat elpris på 80 öre/kWh gå vid 8000 kWh/år.
Ett elstöd utformat på detta sätt skulle ge abonnenterna incitament att vara sparsamma med sin el eftersom den el som man sparar skulle vara den dyra elen.
En elstödskonstruktion som denna skulle kunna användas under kanske ett år och under detta år skulle i Sverige och EU nödvändiga politiska beslut tas som ersätter den galna modell som nu används. Den nuvarande modellen beror på politiska beslut och kan därför genom nya politiska ändras till en annan modell där giriga marknadskrafter inte skulle tillåtas att råda.
