Sveriges utsläpp spås öka men skulle behöva minska i snabb takt. Det konstaterar Klimatpolitiska rådet i sin årliga granskning av klimatpolitiken. Så hur ser Sveriges förutsättning ut att klara klimatmålen till 2030?
– Det är otroligt svårt, säger Cecilia Hermansson, rådets ordförande, till Syre.
Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) log vänligt när hon tog emot Klimatpolitiska rådets rapport idag. Det expertorgan som utvärderar om regeringens samlade politik leder mot de klimatmål som riksdagen klubbat.
– Jag ser fram emot att sätta tänderna i den. Kvällslektyr ska jag se till att det blir, sa Romina Pourmokhtari.
I luntan finns fem röda pilar som indikerar politiska beslut regeringen aviserat eller tagit som kommer att göra det svårare att nå klimatmålen. Det rör sig om slopad bonus på miljöbilar, sänkt inblandning av biodrivmedel i bränsle till EU:s miniminivå, minskat underhåll av järnvägar och slopad reform av resebidraget.
Det som spås få störst påverkan på Sveriges möjligheter att nå klimatmålen, är löftet om att sänka reduktionsplikten. Det vill säga det styrmedel som gör att inblandningen av biodrivmedel gradvis ökar och som tidigare regeringar till största del förlitat sig på för att nå klimatmålen till 2030. Rapportens budskap om att utsläppen nu kommer att öka, när de borde minska i snabb takt, tog Romina Pourmokhtari med ro.
– Det säger också våra egna kalkyler och det är inget som vi hymlar med, frågan är hur vi hanterar det, sa hon i samband med hon tog emot rapporten.
Oklart vad som ska ersätta biodrivmedel
I höst ska regeringen presentera en klimatpolitiska handlingsplan, i den ska det framgå vad de styrmedel som nu reformeras eller tas bort – ska ersättas med, så att Sverige håller kursen mot klimatmålen 2030, 2040 och 2045.
– Det behövs något annat för att komplettera exempelvis om man vill sänka reduktionsplikten, då får vi börja i den ändan, vad ska reduktionsplikten vara och utifrån det se vad som behövs för att täcka upp det gapet, sa Romina Pourmokhtari.
Hur mycket biodrivmedel – om något alls – som ska blandas in diskuteras nu intensivt på regeringskansliet. Det största partiet i regeringsunderlaget, Sverigedemokraterna, vill att den sänks till noll. Moderaterna och Kristdemokraterna har talat om runt 6 procent medan Liberalerna signalerat att det kan landa på 12 till 16 procent. Idag ligger reduktionsplikten för diesel på runt 30 procent.
”Det är otroligt svårt”
Av klimatpolitiska rådets rapport framgår att reduktionsplikten i dagsläget står för två tredjedelar av den utsläppsreduktion som skulle krävas för att nå EU:s mål utanför den icke handlande sektorn till 2030. Det vill säga transporter, jordbruket och byggnader. Att byta ut alla bränslebilar till elbilar tar tid – så vad kan täcka upp för gapet när reduktionsplikten minskar?
– Rent teoretiskt skulle det kunna gå att hitta andra åtgärder i andra sektorer men vi vet att det inom jordbrukssektorn är väldigt lite som är utforskat kring hur vi ska få ned metanutsläppen, så det är otroligt svårt, det kan jag säga, säger Cecilia Hermansson.
”Både ja och nej”
Att EU:s klimatmål, till skillnad från de svenska, kräver minskade utsläpp varje år – gör målet än svårare att nå med en minskad inblandning av biodrivmedel. I den EU-förordning som reglerar beslutet finns möjlighet att köpa utsläppsrätter från andra länder. Men att det kommer att finnas – är långt ifrån säkert. Av Klimatpolitiska rådets rapport framkommer att EU:kommissionens senaste bedömning visar att flertalet EU-länder kan få svårt att klara sina nuvarande 2030-mål.
– Det finns också risker med att räkna med att andra länder överpresterar, konstaterar Cecilia Hermansson.
Klimatpolitiska rådet har i tidigare rapporter riktat kritik mot för man förlitat sig för mycket på reduktionsplikten och ”lagt alla ägg i samma korg”. Så lyssnar inte politiken på rådet?
– Både ja och nej, om man tittar på nyckelområden så finns det ett starkt fokus på fossilfri el, vi tycker till och med att den nya regeringen har ett lite ensidigt smalt fokus på det. Energieffetivisering och cirkulär ekonomi, där tror vi att man skulle kunna göra mycket, mycket mer. Vi skulle också vilja att man lyssnar mer på styrningsfrågan, säger Cecilia Hermansson.
Bör samordnas av statsministern
Som Syre tidigare rapporterat har rådet vid tidigare tillfällen understrukit att klimatomställningen måste genomsyra alla politikområden. I samband med rådets rapport 2021 rekommenderade rådet att klimatredovisningen skulle få en anslagsövergripande plats i budgeten, inte längst bak i posten klimat och miljö – som är brukligt. Men inte heller det rådet lyssnade politiken på när höstbudgeten lades fram i år. Nu rekommenderar Klimatpolitiska rådet att prioritera och koordinera genomförandet av klimatomställningen under statsministerns ledning.
– Det här arbetet som är en övergripande och stor samhällsomvandling bör också prioriteras under statsministerns ledning, säger Cecilia Hermansson.
Läs mer:
