Radar · Miljö

Invasiva ostron har tagit över i svenska vatten

Stillahavsostron, eller japanska jätteostron, är nu de mest förekommande av alla musslor och ostron i Bohuslän.

Ljusa, vassa och invasiva. Stillahavsostronet har tagit över och utgör nu två tredjedelar av alla musslor och ostron i Bohuslän, visar en ny studie.
– De kom till den svenska västkusten och exploderade verkligen sett till förekomst, säger forskaren Youk Greeve.

Minns du också klungor av mörka, släta blåmusslor bland tången på västkusten? I dag möts du troligtvis i stället av större, ljusare skal och vassa kanter.

De invasiva stillahavsostronen, eller japanska jätteostron som de också kallas, utgör i dag två tredjedelar av alla mussel- och ostronarters biomassa i Bohuslän, visar en ny studie från Göteborgs universitet.

"Kan påverka negativt"

Det är svårt att säga exakt vilka konsekvenser det kommer att få, men genom att titta på platser där ostronen förekommit under en längre tid går det att göra kvalificerade gissningar.

– Det är troligt att ostronen kommer att ändra ekosystemet något, vilket kan påverka andra arter negativt. Så det kommer att innebära förändringar, men det är svårt att förutsäga vad exakt som kommer att ske, säger Youk Greeve, doktorand i marinbiologi vid Göteborgs universitet.

De inhemska europeiska ostronen riskerar inte att konkurreras ut eftersom de ofta lever djupare, på mellan 1 och 30 meters djup. Däremot kan blåmusslan, som också växer vilt i grunda vikar, drabbas.

Fakta: Stillahavsostron
• Stillahavsostronen importerades till Europa på 1960-talet för att odlas när de inhemska musslorna drabbades av sjukdom. I Sverige upptäcktes de på flera platser 2007, troligtvis efter att larver från vilda ostron i Danmark drivit med havsströmmar till Sverige. Det är också möjligt att olaglig import och sumpning av vuxna ostron orsakat spridningen.
• Stillahavsostron lever i grunda vatten, på en halv till en meters djup, men de kan även finnas djupare. De är vanligen 8 till 20 centimeter långa, men kan också bli större. Skalet är ofta veckat och formen kan variera. Har det växt trångt blir ostronet avlångt och taggigt, medan gott om plats ger ett mer avlångt och slätt ostron.
Källa: Göteborgs universitet, Havs- och vattenmyndigheten

Tuffare för blåmusslan

– Det finns mycket som pekar på att blåmusslan försvunnit, men det hände innan stillahavsostronet kom. Av någon anledning, som vi inte känner till, började blåmusslan minska och nu har stillahavsostronet tagit upp de lediga habitaten, säger Youk Greeve.

– Blåmusslan kommer att få det tuffare om den någonsin börjar öka igen, eftersom stillahavsostronet nu tagit upp dess plats.

Studien gjordes i området kring Kosteröarna i norra Bohuslän, men situationen ser troligtvis liknande ut längs hela kusten, säger Youk Greeve.

– Stillahavsostron är vanligt förekommande hela vägen ner till Öresund.

Fakta: Studien
• Studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontier in Marine Science, gjordes 2021.
• Forskare inventerade förekomsten av olika mussel- och ostronarter på en rad strandnära havsbottnar i norra Bohuslän genom att plocka upp alla musslor och ostron inom utlagda kvadrater som lades ut på havsbottnen.
• Resultaten visade att två invasiva arter nu är de vanligaste i Bohuslän. Förutom stillahavsostronet var den amerikanska knivmusslan, Ensis leei, den mest betydelsefulla vad gäller biomassa.
Källa: Göteborgs universitet

Läs mer:
• Biologernas fasa: Åtta invasiva arter som hotar livet under ytan