Radar · Miljö

Skogsekolog hyllas för kritik mot den egna myndigheten

Gammelskog har blivit sällsynt på grund av det trakthyggesbruk (kalhyggen) som dominerar dagens skogsbruk.

I en DN-artikel i helgen uttrycker en av Skogsstyrelsens mest erfarna ekologer skarp kritik mot den egna myndigheten. Sebastian Kirppu från organisationen Skydda skogen, kallar det för ”det viktigaste avskedstalet som någonsin hållits i Sverige.”

I 33 år har Johan Nitare arbetat som ekolog på Skogsstyrelsen och med en månad kvar på sin tjänst, riktade han i helgen skarp kritik mot den egna myndigheten och gav en osmickrande bild av svenskt skogsbruk. I en intervju med DN kallar han kalhyggesbruk för en ”våldtäkt på skogsmarken”.

– Det är ett miljömässigt exploaterande skogsbruk som slår sönder den biologiska mångfalden. Och det är inte så att arterna återkommer bara trädskiktet växer upp. Tiden läker inte alla sår, säger han.

Men bilden av ett ohållbart skogsbruk förmedlas inte av Skogsstyrelsen, som istället blivit till en megafon för skogsindustrins verklighetsbeskrivning, enligt Johan Nitare. Den fördjupade utvärdering av miljömålet levande skogar som publicerades i december, beskriver han som ett ”lysande undantag”.

”Äntligen någon som säger ifrån”

I utvärderingen lyfts bland annat att många hotade arter är beroende av lång skoglig kontinuitet. Men med den skogsbruksmetod som dominerar idag, trakthyggesbruk (kalhyggen), så bryts den – och förutsättningarna för en mängd växt-, svamp- och djurarter försvinner.  

Men om utvärderingen var ett undantag, så har kritiken mot svenskt skogsbruk de senaste åren varit återkommande. Då från personer och rörelser utanför myndigheterna. Flera av dem som hörts i debatten välkomnar nu att kritiken också kommer från den myndighet som ska verka för att produktionsmål och miljömål ges samma betydelse i skogsbruket. 

– Äntligen är det någon som säger ifrån. Men det är synd att sådana här saker inte kommer fram tidigare, säger Sebastian Kirppu som arbetar på miljöorganisationen Skydda skogen.

Syre: Kommer det leda till någon förändring? 

– Nej, det tror jag inte – tråkigt nog. Sveriges politiker är för skogsnäringen för de har blivit itutade att vi har världens mest miljövänliga skogsbruk, fast det är tvärtom. Men ju oftare lögnen upprepas, desto mer sann blir den.

En annan återkommande kritiker av svenskt skogsbruk är Jon Andersson, som grundat sajten Skogsinsikt. Genom att visualisera offentlig data har han visat hur kalhyggesbruket växt fram i Sverige. Nu välkomnar han Johan Nitares utspel och beskriver honom som en ikon inom den svenska naturvården. 

– Det är tragiskt att det ska behöva gå så långt att en myndighet stänger inne alla avvikande åsikter så till den grad att en person inte kunnat uttrycka sina åsikter om vad myndigheten gör – förrän han går i pension. 

– Sedan att läget är som det är, att vi har ett skogsekosystem som håller på att falla samman och att myndigheten i princip inte får göra något åt det – det är också tragiskt.

Miljörörelser vänder sig till EU

Miljöorganisationerna WWF och Naturskyddsföreningen är, likt Jon Andersson och Sebastian Kirppu, också kritiska till de svenska politikernas insatser för att vända den negativa utvecklingen för miljön i skogen. De riktar nu in sig på EU för att få till den förändring de vill se. Under måndagen publicerade de en svidande vidräkning med svenskt skogsbruk i tidningen Euractive, för att försöka påverka EU:s lagstiftare att göra något åt saken. 

– Vi känner att lyhördheten hos svenska politiker och därmed också myndigheter är begränsad för de utmaningar vi har i skogen. Av den anledningen vänder vi oss också till EU, för att lyfta problemen med svensk skogspolitik och skogsbruk, säger Peter Roberntz, skogsexpert på WWF. 

Dan Rydberg som är chef för Skogsstyrelsens skogsenhet kommentar kritiken i DN med en skriftlig kommentar från myndighetens pressavdelning. 

”Jag tycker det är tråkigt att en medarbetare bär på den här kritiken och besvikelsen och jag lyssnar på det. Det har skett stora förändringar av Skogsstyrelsens uppdrag och arbetssätt senaste decennierna, på senare tid också drivet av rättsutvecklingen. För oss är det viktigt med öppenhet när det gäller medarbetares möjligheter att uttrycka åsikter.”

Läs mer: Lagförslag som riksdagen vill stoppa kan bidra till att rädda skogen