De sista åtta klimataktivisterna, som greps vid en så kallad slow walk, långsamma protester på trafikerade vägar, i centrala Stockholm i måndags släpptes på torsdagsförmiddagen efter att ha varit frihetsberövade i tre dygn.
– Nu är alla släppta och det känns fantastiskt bra, säger Helen Wahlgren från Återställ våtmarker.
Den 24 mars greps 17 klimataktivister när de gick på vägen från Alvik över Tranebergsbron i Stockholm. De frihetsberövades och anhölls för sabotage. Nio av dem släpptes sedan, men de kvarvarande åtta släpptes inte förrän vid häktningsförhandlingarna i Solna tingsrätt på torsdagsmorgonen.
– Det betyder mycket att de inte blir häktade. Det är en vinst för att vi skjuter fram våra positioner och för att man inte ska gripa människor för att de går i en laglig demonstration, säger Helen Wahlgren, talesperson för Återställ våtmarker.
Hon hänvisar till den demonstrationsfrihet som finns inskriven i den svenska grundlagen och att Europakonventionen också medger en del störningar om det står i proportion till ämnets vikt.
Flera av aktivisterna tillhör rörelsen Återställ våtmarker, som beskriver sig som en samling människor som genom ”fredligt motstånd ämnar att tvinga den svenska regeringen att förbjuda torvbrytning och återställa våtmarker”. Några är från Fridays for future, som är sprungen ur rörelsen som började med skolstrejker för att kräva åtgärder som förhindrar mer global uppvärmning och klimatförändring.
– Men brottsrubriceringen sabotage står fast, så nästa strid blir när de kommer att ställas inför rätta. Då får det prövas i rätten, säger Helen Wahlgren.
"Absurt med brottsmisstanken sabotage"
Brottsmisstanken sabotage är en allvarligare brottsanklagelse än den som tidigare använts mot demonstranter: ohörsamhet mot ordningsmakten. Rubriceringen sabotage går under terrorlagen och kan ge fängelse i upp till fyra år.
Under veckan har Återställ våtmarker arrangerat sympatidemonstrationer för de anhållna klimataktivisterna. Samtidigt är det en protest mot att demonstrationsrätten inskränks, enligt Helen Wahlgren, talesperson för Återställ våtmarker.
– Vi menar att det är absurt att brottsmisstanken nu är sabotage. Vi gör det som kallas slow walks med våra budskap om att återställa våtmarker och förbjuda torvbrytning. Vi är väldigt noga med att motståndet ska vara fredligt. Vad händer med demonstrationsrätten?
I fjol häktades de första två klimataktivisterna i Sverige. Strax därefter krävde Moderaterna skärpta straff och dessutom obligatorisk häktning för klimataktivister som till exempel blockerar vägar. Sverigedemokraterna har kommit med liknande utspel.
– Men vi kommer aldrig att vika ner oss hur mycket de än försöker skrämma oss. Det finns inget annat sätt att se på att de ökar straffen för människor som går i fredliga demonstrationer. Men vi kommer att fortsätta att protestera när vi är på väg mot en klimatkollaps, säger Helen Wahlgren.
"Sabotage är ett väldigt allvarligt brott"
Thomas Bull, justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen och expert på juridiken kring den grundlagsskyddade demonstrationsfriheten, kommenterade uvecklingen i Dagens nyheter den 10 december 2022. Han hade reagerat på att den tidigare så ovanliga brottsrubriceringen sabotage används allt oftare.
– Jag kan bara konstatera att sabotage är ett väldigt allvarligt brott att bli anklagad för. Om det skulle bli en vanlig rubricering för tillfällen när personer demonstrerar genom att hindra trafik eller göra andra saker som påverkar samhället lite mer omfattande – då är det nog en inskränkning som man inte hade förutsett när demonstrationsreglerna skrevs in i grundlagen, säger han till tidningen.
Är det tuffare tag mot demonstranterna än vad som var meningen med lagstiftningen?
– Ja, det skulle jag säga.
Åklagaren: Skillnad att stoppa trafiken
Åklagaren i det aktuella målet, Tomas Engman, anser inte att brottsrubriceringen står för en förändring i demonstrationsrätten, utan menar att det är klimataktivisternas aktioner som förändrats.
– Det är den rubriceringen som blivit utifrån att den allmänna samfärdseln hindrades när de agerade på det här sättet, säger han.
Har brottsrubriceringen för att delta i demonstrationerna förändrats, från ohörsamhet mot ordningsmakten till sabotage?
– Ohörsamhet är att inte lyssna på polisen. Sabotage är till exempel att ställa sig framför och hindra bilar. Det är en skillnad när man stoppar trafiken och utomstående drabbas, det är vad som gjort förändringen. Det är inte bara att inte lyssna, utan det här blir andra konsekvenser.
De häktades inte, men anklagelse om brott kvarstår?
– Det som hände är att tingsrätten delade min bedömning att det påstådda brottet är sabotage och att det finns en risk för återfall i brott, men de tyckte inte att risken var proportionerlig. Det har med den förväntade påföljden att göra.
Läs mer:
