Imorgon onsdag måste trettiotvå stater, däribland Sverige, försvara sin klimatpolitik inför domarna i Europadomstolen.
– Hur skulle vi inte kunna vara rädda? säger 18-åriga Sofia Oliveira, en av de klagande, inför förhandlingarna.
Sex portugisiska ungdomar i åldrarna 11 till 24 har dragit 33 stater inför rätta för att genom bristande klimatpolitik inte skydda deras rätt till liv, samt rätten till respekt för privat- och familjeliv. Rättigheter som garanteras av Europakonventionen som de 32 länderna förbundit sig att följa. Under dagen sker förhandlingar i Strasbourg, där domstolen har sitt säte.
– Det här är ett David mot Goliat fall, med sin omfattning och följder är den utan motstycke. Den kommer också att att skriva historia. Aldrig förr har så många länder behövt försvara sig framför en domstol någonstans i världen, säger Gearóid Ò Cuinn, generaldirektör för Global legal action network, som företräder ungdomarna, i samband med en presskonferens inför förhandlingarna.
Under dagen vittnar också de sex portugisiska ungdomarna om hur de är påverkade av klimatförändringarna. Under presskonferensen berättar syskonen Andre dos Santos Oliveira och Sofia Oliveira – två av de klagande, hur Portugal ligger i klimatkrisens frontlinje, med allt kraftigare värmeböljor och häftigare skyfall.
– Det är inte bara vår fysiska hälsa som påverkas, klimatkrisen påverkar också vår mentala hälsa eftersom det gör oss oroade inför vår framtid, säger Sofia Oliveira.
”Tiden springer ifrån oss”
Idén att dra länderna som förbundit sig till Europakonventionen inför rätta föddes 2017. Sedan dess har klimatkrisens effekter blivit än mer kännbara, berättar Catarina Mato – också hon en av de klagande.
– Jag jobbade i fyrtio graders hetta den här sommaren… det är skräckinjagande att tänka att vi bara är i början, vi vet att vi är på väg att nå tre graders uppvärmning.
Sverige som är ett av länderna som nu måste försvara sin klimatpolitik, skriver i en inlaga att man inte anser att fallet hör hemma i domstolen, då ungdomarna inte uttömt alla rättsmedel inom länderna. Något som är regel innan Europadomstolen tar upp ett fall. Men det finns det inte tid för, vilket motiverar att fallet hamnar i Europadomstolen – är ett av ungdomarnas motargument.
– Tiden springer ifrån oss så snabbt att Europadomstolen är den första och sista utvägen för den här gruppen, säger deras advokat Garry Liston.
”Skulle innebära en omöjlig börda”
En annan tvistefråga är vad som kan anses vara en rättvis andel av de globala utsläppsminskningar som kan åläggas staterna. Enligt Parisavtalet ska de länder med bäst förutsättningar gå före och omställningen utgå från ett jämlikhetsperspektiv. Men avtalet anger ingen metod för hur det ska gå till.
Ungdomarnas advokater har använt sig av policy- och forskningsinstitutet Climate analytics (CAT) för att ta fram vad som ska anses vara en rättvis andel av utsläppsminskningarna. Men metoden förkastas av staterna som står till svars, då de inte anser att det representerar ”det bästa måttet på rättvisa”.
”Dessutom, ett angreppssätt baserat på CAT skulle innebära en omöjlig och oproportionerlig börda på staterna”, skriver de berörda staterna i en inlaga till domstolen som Syre tagit del av.
Fallet är ett av tre som rör klimatförändringarna och som just nu behandlas av Europadomstolen. Tidigare har förhandlingar ägt rum där en grupp äldre i Schweiz dragit landet inför domstolen – då de anser att regeringen inte skyddar deras rätt till liv och hälsa. Ett annat fall gäller en tidigare borgmästare i Frankrike som anser att hans regering inte tagit tillräckliga steg för att begränsa klimatförändringarna. Utfallen, oavsett vad de landar i, väntas få stora följder för andra som genom att använda juridiken vill skärpa klimatpolitiken i sina respektive länder med hänvisning till Europakonventionen. Så också i Sverige, där ungdomar i klimatgruppen Aurora gått samman och stämt staten.
”Det har inte förändrats”
Någon direkt hänvisning till klimatförändringarna finns inte i Europakonventionen som kom till 1950. Men tidigare har Högsta domstolen i Nederländerna, i brist på ett utfall från Europadomstolen, kommit fram till att konventionen går att tillämpa gällande klimatförändringarna. Domstolen dömde då staten att skärpa sitt klimatmål till vad som kunde anses vara en miniminivå för att linjera med Parisavtalet. Även en svensk domstol skulle kunna tolka konventionen, men Europadomstolen har högsta tolkningsrätt. Därför väntas en dom få stora följder för de som vill ställa stater som ratificerat konventionen till svars.
På en fråga om inte de policies som antagits de senaste åren, inte minst inom EU, är tillräckliga, svarar Gerry Flynn att de inte är i närheten av att garantera de aktuella rättigheterna.
– På internationell nivå hör vi en hel del uttalanden från regeringar. Men när det kommer till handling och policy, skjuter de över målen. Det har inte förändrats under åren vi har arbetat med det här fallet.
”Vi ger dem en andra chans”
Att domstolar ska få inflytande över klimatpolitiken har ifrågasatts. I Sverige har klimatforskaren Christian Azar, som under en period var politisk rådgivare åt Margot Wallström, frågat sig om det verkligen är rätt att domstolar ska kunna avgöra om ett lands klimatpolitik är tillräcklig eller ej.
”Är inte det rimliga i en demokrati att människor röstar bort dem som fattar dåliga beslut, snarare än att domstolar förklarar svaga klimatambitioner olagliga?”, skrev han i DN i samband med ett klimatfall där Shell dömdes att minska sina utsläpp med 45 procent till 2030.
På en fråga från Syre hur ungdomarna ser på det resonemanget, svarar Sofia Oliveira:
– En regering måste representera hela befolkningen, inte bara de som röstat på dem. För det andra, det här är viktigt, vi vet att det här kommer att vara positivt för hela världen, jag tror inte att det går mot någons vilja. Vi ger dem en andra chans att göra det de sagt att de skulle göra och skydda våra rättigheter.
Läs mer:
Klimatgrupp skickar kravbrev till regeringen: Hotar med stämning
