Bristande klimatpolitik gör att staten misslyckas med sin uppgift att skydda vår hälsa och värdighet. Det menar över sex hundra ungdomar som står bakom en stämningsansökan som lämnas in till tingsrätten under fredagen.
– Det är en juridisk skyldighet att besluta om tillräckliga klimatåtgärder, säger juriststudenten Ida Edling.
Att ta sig an staten i en juridisk process är inget aktivisterna bakom klimatgruppen Aurora gör lättvindigt. I två år har de sökt efter ungdomar som kan tänka sig att föra talan, samlat in pengar och vässat sina juridisk argument.
– Vi gör det för att klimatkrisen är vår tids ödesfråga, allting vi behöver för att leva hotas av den, säger Ida Edling, juriststudent och en av gruppens talespersoner.
I samband med en klimatdemonstration på Myntorget i Stockholm under fredagen, kommer stämningsansökan att lämnas in till tingsrätten. Målet är att domstolen beordrar staten till klimatåtgärder som rimmar med Parisavtalets skrivningar om att sträva mot 1,5 graders uppvärmning och att rika länder, ska gå före i omställningen.
– Politiker har visat med sorglig tydlighet att de inte tar frågan på allvar.
”Tar inte klimatkrisen på allvar”
För att göra det måste klimatmålen också ta hänsyn till att koldioxidutsläppen stannar kvar i atmosfären i flera hundra år, anser Ida Edling. Det vill säga, det räcker inte att sätta klimatmål som ska uppfyllas om tio eller tjugo år, utsläppen måste minska med en viss takt varje år.
– Det måste finnas kontinuerliga utsläppsminskningar, annars blir utsläppen väldigt stora, säger Ida Edling.
Enligt en forskningsrapport från Uppsala universitet, som WWF beställt, skulle det krävas utsläppsminskningar på 20 procent i år, om utsläppen skulle begränsas av en koldioxidbudget uträknad utifrån att rika länder ska gå före i omställningen. Som Syre rapporterat, bedömer regeringen att de åtgärder som beslutas om och aviseras i budgeten, kommer att öka utsläppen. Men Ida Edling framhåller att beslutet om att nu skrida till handling, inte påverkats av regeringsskiftet.
– Vi hade stämt den tidigare regeringen också, sedan är det klart att den här regeringen ännu mer tydligt visat på vilket litet allvar man tar klimatkrisen och de som mister sina liv i den.
Kritiska till biobränslen
Med stämningsansökan vill ungdomarna att domstolen ska fastställa att staten är skyldig att utreda hur mycket den får släppa ut för att vara i linje med sin rättvisa andel, av den globala koldioxidbudgeten. Men till det är gjort kräver gruppen årliga utsläppsminskningar på 9,4 miljoner ton av de utsläpp som ingår i Sveriges klimatmål i dag, baserat på uträkningar från en grupp klimatforskare. Det vill säga i runda slängar lika mycket som vägtrafiken släpper ut. Men då ska inte användandet av biobränsle kunna tillgodoräknas mot klimatmålet, argumenterar gruppen i sin stämningsansökan.
– Vi anser inte att man kan minska utsläpp från fossila bränslen genom att öka utsläpp från förbränning av biobränslen, säger Ida Edling.
Biobränslen är omtvistat som klimatlösning. Utsläppen av koldioxid de ger upphov till bokförs inom ländernas respektive marksektorer, där bland annat skogen ingår. Men bränslena klassas samtidigt som förnybara, då utsläppen med tiden kan bindas i biomassa igen. Tid vi inte har, menar Ida Edling, då FN:s klimatpanel pekat på behovet av drastiska utsläppsminskningar det här årtiondet för att klara Parisavtalets temperaturmål.
– Hela marksektorn är en sänka idag men den har potential att vara en mycket större sänka, dels kan man minska utsläppen från den här sektorn och dels kan man öka upptagen från sektorn genom att skydda mer naturliga ekosystem som tar upp växthusgaser ur atmosfären.
Syre: Hur ser du på politikernas förutsättningar att kunna leverera så skarpa utsläppsminskningar?
– Enligt de beräkningar som ligger till grund till det skarpa kravet på 9,4 miljoner ton per år så kan det uppnås på två sätt, dels genom att minska territoriella utsläpp, dels genom att bidra till sådana minskningar i andra länder genom klimatfinansiering. Så baserat på det ser vi att det är möjligt.
Med stämningsansökan vill gruppen också att det ska bli svårare för politiken att fatta beslut som för oss bort från målen. Det genom att driva processen ända upp till högsta domstolen, vilket skulle ge en prejudicerande dom som skulle bli en rättsregel för andra domstolar.
– Vi strävar efter att en domstol ska uttala att staten är skyldig att vidta tillräckliga klimatåtgärder. Då blir det bindande på ett sätt som den lagstiftningen som staten själv säger att den måste uppnå, inte är, säger Ida Edling.
Hänvisar till Europakonventionen
Mellan ett och fem år räknar gruppen med att den juridiska processen tar. I den tidigare delen av spannet, om tingsrätten och staten hörsammar en begäran om att ta frågan direkt till Högsta domstolen, i den senare delen om den först måste vandra genom tingsrätten och hovrätten.
– Det vore jättebra om vi får det prövat så snart som möjligt. Det är bråttom med klimatkrisen. Så det blir upp till staten att bevisa att de också anser det.
Grunden till stämningsansökan är Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, som de menar inte respekteras när Sverige inte axlar sin del av Parisavtalet.
– Vi menar att staten genom att föra en klimatpolitik som inte lyckas bidra till att undvika en klimatkatastrof riskerar att bryta mot en skyldighet att skydda vår mänskliga rättighet till liv, hälsa, värdighet, hem, välmående och egendom.
”Ingen har gjort något liknande”
Samma konvention hänvisade klimataktivister inom stiftelsen Urgenda till, när de vann mot den Nederländska staten. Då i ett fall där rätten prövade om landets klimatmål rimmade med Parisavtalet. Även i Tyskland och Frankrike har klimataktivister gått vinnande ur rättstvister mot staten.
– Det fina med de här domarna är att de också är grundade på Europakonventionen som Sverige också är bundna av. Om man tittar på de domarna blir man hoppfull om att det är möjligt att vinna ett sådant här mål. Men ingen har gjort något liknande i Sverige, så det är svårt att bedöma om vi kommer att lyckas.
Läs Syres intervju med juristen Kristina Forsbacka som studerat klimatdomen i Nederländerna, där ger hon bland annat svar på vad klimataktivisterna skulle behöva övervinna för hinder i Sverige: Så segrade klimatet i Nederländerna.
Syre har sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) för en kommentar, utan resultat. Artikeln har tillförts en rättelse.
