En av delarna i regeringens budget för 2024 är att det ska skäras ned 250 miljoner på anslag till studieförbunden under 2024, följt av 350 miljoner i neddragning år 2025 och 500 miljoner för 2026, något som studieförbunden beskrivit som ett dråpslag.

– Vi menar att det här riskerar att erodera en pelare i den svenska demokratiska kulturpolitiken, sa Lawen Redar, Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson, under en pressträff idag.

Tillsammans med Vasiliki Tsouplaki, Vänsterpartiets kulturpolitiska talesperson, och Amanda Lind, kulturutskottets ordförande samt kulturpolitisk talesperson för Miljöpartiet, så meddelade hon att de tre partierna idag gemensamt gör ett utskottsinitiativ till kulturutskottet, med tre punkter.

Stora konsekvenser

Som en första punkt kommer partierna söka stöd i kulturutskottet för att kräva av regeringen att omgående presentera en konsekvensanalys av nedskärningarna för riksdagen. För konsekvenserna kommer bli stora, sade Amanda Lind:

– Den här neddragningen riskerar att tysta ungdomsbandet som behöver en replokal, försvåra för gemenskap och meningsfull fritid för pensionären som just gått med i en studiecirkel. Det riskerar att minska möjligheten för marginaliserade grupper, som personer med funktionsnedsättning eller utlandsfödda kvinnor, att komma närmare jobb och självförsörjning.

Lind påminde också om att regeringen förra året valde att inte förlänga flera tillfälliga stöd som getts under pandemin och som totalt uppgick till omkring en halv miljard.

– Redan det var ett dråpslag, och nu går man alltså ännu längre och skär i själva grundfinansieringen, säger hon.

Oroliga för småorterna

Vasiliki Tsouplaki (V) konstaterade hur viktiga studieförbunden är för kulturlivet på mindre orter i Sverige.

– Det är viktigt att staten tar ett ansvar för att vi har kultur i hela landet, sade Vasiliki Tsouplaki (V).

Hon konstaterade att statistiken visar att det just är på mindre orter som studieförbunden används flitigast.

– Det kan handla om att få utvecklas, ett kreativt liv, att kunna delta i samtal med andra på orten som delar samma intressen, att gå en målarkurs, få tillgång till en replokal, tillgång till en scen, att kunna ställa ut sina alster.

Nu ser hon med oro på hur neddragningarna kan innebära ett ytterligare slag, efter att studieförbunden under många år fått minskade stöd från kommuner som inte har ekonomi till att stödja sådant som inte är lagstadgat.

– Vi är ju oroliga för att det är de sista mötesplatserna på många småorter som kommer försvinna. Att det blir den sista tända skylten som kommer att släckas i ett redan nedsläckt centrum.

Kritiska till lagförändring

Därför presenterade hon som andra punkt i initiativet ett förslag på att partierna i kulturutskottet tar en längre ”tankepaus”, för att inte samtidigt driva igenom en lagändring.

– Vänta med att göra större förändringar i styrningen och bidragsfördelningen till folkbildningen tills den här frågan är ordentligt utredd. För i det här budgetförslaget så finns det nu en lagändring inbakad. Och det är den som gör det möjligt för regeringen att gå in och detaljstyra fördelningen av bidrag.

Tidigare har det varit Folkbildningsrådet som bestämt hur stor del som går till folkhögskolor och studieförbund, något som Syre skrivit om här.

Den tredje punkten i utskottsinitiativet är därför en uppmaning till regeringen att återkomma till riksdagen med ett samlat förslag när den utredning som just nu pågår om folkbildningen är klar. Denna utredning skulle först ha varit klar till februari 2024, men på grund av nya tilläggsdirektiv så har slutdatumet förlängts till juni 2024.

– Vi tycker det är anmärkningsvärt att man föregår den här utredningen både vad gäller styrningen och omfattningen av folkbildningsfrågorna, säger Lawen Redar och fortsätter:

– Vi tror det är klokt att invänta utredningens förslag innan man vidtar så här stora åtgärder.