Civilsamhället samlas för att stärka demokratin och folkbildningen

Närmare 70 organisationer från det svenska civilsamhället kommer att samlas på Guldbrannagården utanför Halmstad mellan den 13 och 15 september. Anledningen är att man ser ett ökande hot mot svensk demokrati och folkbildning. Det hotet kommer delvis från politiskt håll. På senare tid har regeringen och Sverigedemokraterna bland annat tagit bort det tillfälliga pandemistöd som folkhögskolorna fick och som uppgick till en halv miljard kronor. Dessutom står det i Tidöavtalet att man vill ”effektivisera” folkbildningen, vilket många befarar betyder sänkta anslag och neddragningar.

Samtidigt har de statliga anslagen till folkhögskolorna inte skrivits upp sedan 2016 och det rapporteras redan nu om hur folkhögskolor runtom i landet får ställa in kurser, minska antalet studieplatser och säga upp personal.

– Inför dagarna har vi i en referensgrupp diskuterat kring vad vi ser i samhället och att vi behöver samverka. För det är just det. De krafter och politiska förslag som vi ser i samhällsutvecklingen leder mer och mer till en splitting. Det känns som en slags metod för att gå mot ett mer auktoritärt styre. Att splittra civilsamhället och sätta in människor i olika sakområden, det gör att alla backar in i sina hörn. Istället för att ta ett kliv framåt. Det är ett hot mot demokratin. Den demokratiska utvecklingen, såväl i vårt land som i resten av världen går ju inte framåt, säger initiativtagare Kinna Skoglund, och fortsätter:

– Folkbildning och bildning är ju en viktig del i civilsamhället och en förutsättning för att kunna ta del av demokratin. Man måste veta sina rättigheter och skyldigheter.

Deltagarna skräddarsyr konferensen

Kinna Skoglund kan kanske bäst beskrivas som en folkrörelse- och folkbildningsprofil, som bland annat grundat Vi står inte ut!, och skrivit boken #12 samtal, en handlingsplan för hopp. Men hon poängterar att det är många som ligger bakom arrangemanget för dagarna.

Med hjälp av Thomas Herrman, som anordnar så kallade open space-konferenser, har man sett till att skapa en konferens där programpunkterna inte redan är spikade.

–  Vi skapar konferensen utifrån de frågeställningar som kommer upp. Vi börjar i cirklar där var och en får välja vad de vill diskutera. Jag behöver bara gå in i det som är intressant för mig. Man väljer grupper och skräddarsyr sin egna konferens, kan man säga.

Tanken är sedan att man utifrån det som diskuterats skapar konkreta handlingsplaner på hur man i sin egen organisation eller som privatperson kan arbeta vidare på det man pratat om.

– Det blir inte bara nätverkande och kunskapsutbyte utan något man kan ta med sig.

Oro över samhällsutvecklingen

Budskapet med hela konferensen är att jobba tillsammans.

– Vi klarar inte stärka demokratin och folkbildningen ensamma, säger Kinna Skoglund.

Därför har man inför dagarna arbetat i en referensgrupp, med representanter från folkhögskolor, studieförbund och organisationer ur civilsamhället, för att det hela ska vara väl förankrat redan från start. I fokus för de tankar som dykt upp står metoder för samverkan och insatser för att agera på omfattande samhällsutmaningar, attacker på de demokratiska grundpelarna, samt strukturell rasism och diskriminering hos myndigheter och beslutsfattare.

I skrivande stund är det 67 organisationer som kommer att delta, men det finns fortfarande plats för sena anmälningar via eventet Facebooksida.

Att såpass många organisationer är med visar att det finns en gemensam oro för samhällsutvecklingen, menar Kinna Skoglund.

– Att skära ner på folkbildningen, det skulle vara katastofalt! Effekten blir så stor. Vi borde istället skydda och stärka den tillsammans.

– Det sprids just nu en bild av att det är någon vänsteridé med folkhögskolor och studieförbund. Men ända sedan efterkrigstiden så har vi varit överens om att bildning är viktigt för vårt lands demokratiska utveckling – oavsett andra politiska värderingar från vänster till höger. Men det finns väl en strategi i det också. Om något blir kopplat till en politisk riktning så är det lättare att avfärda och avveckla.

Staten bidrar – för demokratin

Folkhögskolor och studieförbund får statligt stöd, och det finns fyra uttalade syften med det statliga stödet. De finns formulerade i regeringens förordning om statsbidrag till folkbildningen.

Fakta, statens syften med att stödja folkbildningen: 
– Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin.
– Bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen.
– Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället.
– Bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet.
Källa: Folkbildningsrådet.

– Jag tror det är ett lätt mål att ändra de statliga syftena eller ta bort uppdraget och det skulle inte förvåna mig om det kommer snart, och jag tror inte att så många känner till detta. Det är oroande, för det händer lite under radarn. Det är ett stort fokus på andra saker i medierna just nu och då märker ingen vad som pågår.

Ger förutsättningar att delta i samhället

Hon poängterar hur otroligt viktiga folkhögskolor och studieförbund har varit och är för många människor i Sverige, inte minst de som gått de allmänna linjerna som innebär att man kan läsa in grund- och gymnasieskola och därefter fortsätta till högre studier.

– Det finns många grupper som inte har samma förutsättningar när det gäller språk, funktionsnedsättning, sociala svårigheter och annat. Det handlar inte bara om utbildning, utan att växa som människa och att kunna ta del av samhället.

Svenska från dag ett är ett annat exempel, där de som inte har rätt att läsa SFI ändå kan lära sig svenska.

– Vi skulle behöva mer av den varan (folkbildning) just nu. Flera människor hamnar utanför samhället på olika sätt. Politiker pratar om integrering och sedan tar de bort sådant som faktiskt fungerar. Det är en populistisk agenda.