Brott mot den internationella humanitära rätten begås av både Hamas och Israel, och Israel kan inte använda säkerhet som förevändning för att rikta attacker mot civila i Palestina. Det menar Amnesty, som presenterar bevis för minst fem fall av krigsförbrytelser i Gaza. Att det israeliska svaret på Hamas attack skulle vara proportionerligt, som utrikesminister Tobias Billström sagt, håller organisationen inte med om.
Dryga två veckor efter Hamas omfattande attack mot södra Israel är situationen i området katastrofal med humanitära mått mätt, och de militära spänningarna på bristningsgränsen, medan reaktionerna runt om i världen visar att frågan är lika infekterad som någonsin. Under EU:s utrikesministermöte i Luxemburg i måndags stod kriget förstås på agendan, och ministrarna svarade på frågor från pressen. Tobias Billström tog upp den israeliska gisslan:
– Det är ju fullständigt självklart att gisslan måste släppas fri – lika självklart som det är att man försöker arbeta för att föra in vatten, föra in mat, föra in bränsle så att man inte minst kan rena vattnet inne i Gaza, sa utrikesministern enligt TT:s rapportering.
Han gjorde också ett uttalande om Israels respons på angreppet.
– Israel har rätt att försvara sig och svaret har varit proportionerligt, sa Billström.
I Israel har 1 400 människor dödats, 200 hålls fortfarande som gisslan av Hamas och antalet skadade uppgick i måndags till runt 5 000, rapporterar den turkiska nyhetsbyrån Andalou och hänvisar till det israeliska hälsoministeriet. I Palestina hade dödssiffran stigit till över 5 000 och av dessa är över 2 000 barn, enligt Defense for children international Palestine. Över 15 000 har skadats, enligt FN.
Intervjuat vittnen
Att Hamas attack den 7 oktober utgjorde ett brott mot den internationella humanitära rätten står bortom tvivel, och statsöverhuvuden i ett stort antal länder har fördömt handlingen. Många västliga stater har också uttalat sitt stöd för Israel, men flera människorättsorganisationer slår fast att också Israels motattack går emot folkrätten.
”De instruktioner som de israeliska myndigheterna utfärdat för befolkningen i Gaza City att omedelbart lämna sina hem, tillsammans med den fullständiga belägringen som uttryckligen nekar dem mat, vatten och elektricitet, är inte förenliga med internationell humanitär rätt”, skriver till exempel Internationella Röda korskommittén.
Men Israel begår också brott ifråga om landets militära respons. Det visar en utredning som Amnesty international genomfört, där en utsänd på plats i Gaza har intervjuat överlevare och vittnen, analyserat satellitbilder och verifierat foton och videor för att undersöka luftangrepp utförda av israeliska styrkor mellan den 7 och 12 oktober.
”Urskillningslösa attacker”
Den humanitära rätten, eller krigets lagar, är till för att skydda civilbefolkningen i väpnade konflikter. En av dess grundprinciper är proportionalitetsprincipen, vars innebörd för första gången uttrycks i klartext i Genèvekonventions tilläggsprotokoll från 1977 och som innebär att den militära betydelsen av ett anfall måste stå i proportion till de risker som civilbefolkningen och civil egendom utsätts för. Nära besläktad är försiktighetsprincipen, som ålägger de stridande att iaktta alla rimliga försiktighetsåtgärder för att undvika skador på civila och civila objekt.
I de fall som Amnesty tittat på bröt de israeliska attackerna mot internationell humanitär rätt antingen genom att inte vidta rimliga försiktighetsåtgärder för att skydda civila, eller genom att utföra urskillningslösa attacker som inte kunde skilja mellan civila och militära mål, eller genom att utföra attacker som kan ha varit riktade mot civila objekt som bostadshus och marknader. Följaktligen håller Amnesty inte med om Tobias Billströms och UD:s analys.
– Vi kan ju konstatera att bombningarna riktats mot civila och att de bryter mot internationell humanitär rätt. Israel vidtar inte tillräckliga åtgärder när man gör de här attackerna, vi hittar inga militära mål i områdena och inga bevis för att det skulle funnits stridande på platsen. Gaza är en av världens mest tätbefolkade platser och som har bombarderats oupphörligen sedan den 8 oktober. Det får enorma konsekvenser med minst en miljon människor på flykt på Gaza-remsan, säger Anna Johansson, generalsekreterare för svenska Amnesty.
Kan granskas i internationell domstol
Men vem är satt att bedöma om parterna i en väpnad konflikt följer de regler som gäller för att skydda civila? I första hand är det upp till de stridande parterna själva att göra en första bedömning, sedan kan den bedömningen bli granskad i en internationell domstol, som Internationella brottsmålsdomstolen (ICC). Där kan individer, som militära befälhavare, kan ställas till svars.
Det är dock långt ifrån alla länder som erkänner domstolen. Till de som inte gör det hör Israel, USA och Ryssland. ICC:s högsta åklagare Karim Khan, har dock sagt att den Internationella brottmålsdomstolen trots detta har jurisdiktion över potentiella krigsförbrytelser utförda av Hamas i Israel och av israeler i Gazaremsan, rapporterar Reuters. Sedan 2021 pågår redan en utredning i de ockuperade palestinska områdena om möjliga krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, och det våld vi ser nu faller också under domstolens mandat, menar Khan. Även en FN-kommission bedriver en utredning i området och konstaterade i en rapport från den 16 oktober i år att båda sidor misslyckats med att vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder för att undvika civila offer.
– Man kan inte medvetet rikta in sig på civila eller civila föremål. Man kan inte våldta eller döda, eller lemlästa eller stycka. Medvetet dödande och gisslantagande är allvarliga brott mot Genèvekonventionen och man måste följa lagen, sa ICC:s Karim Khan i ett uttalande den 12 oktober.
Både Amnesty, Human rights watch och enskilda folkrättsexperter har dock efterlyst ett starkare ställningstagande från ICC gentemot både Hamas och Israel, skriver Al-Jazeera.
Uttalanden som legitimerar brott
Inför måndagens ministermöte skickade Amnesty international ett brev till EU:s samtliga utrikesministrar, för att uppmärksamma situationen för civila i Palestina. Att föra fram sin ståndpunkt, krav och rekommendationer är något organisationen, som finns i en rad europeiska länder, gör löpande inför olika högnivåmöten.
– Vi menar att Israel begår krigsbrott och att EU och regeringen måste vara väldigt noggranna med att inte göra uttalanden som legitimerar detta. Samtidigt välkomnar vi att EU fördömer Hamas attacker som också utgör brott mot den internationella humanitära rätten. Israel behöver omedelbart lyfta sin blockad mot Gaza. Att undanhålla livsnödvändiga förnödenheter, att använda svält som vapen, får man inte heller göra, säger Anna Johansson på svenska Amnesty.
EU var snabba med att entydigt fördöma attackerna som Hamas har utfört, men den internationella rätten gäller även Israel, fortsätter hon.
– De har en rätt och skyldighet att skydda civila, men det sätt Israel gör det på måste fortfarande vara förenligt med internationell humanitär rätt. Man kan inte använda säkerhet som förevändning för urskillningslösa attacker, där är EU inte lika tydliga. Von der Leyen har sagt att man står bakom Israel i detta, men man nyanserar inte vad det är man står bakom. Då legitimeras krigsförbrytelser och det är allvarligt.
Krigets lagar ”definitivt en faktor”
I Sveriges radio P1:s Studio ett i måndags ställdes frågan om krigets lagar verkligen spelar någon roll när kriget pågår. Enligt Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, spelar de roll, men inte lika mycket för alla.
– För Hamas spelar de uppenbarligen inte någon större roll, men för försvarsmakter som den israeliska, eller för den delen den amerikanska, spelar det roll. De har båda kritiserats för att ha använt oproportionerligt våld, att inte ha försökt skydda civilbefolkningen, men de tar ändå med det i beräkningen. De kanske inte gör det på ett perfekt sätt ur till exempel Röda korsets perspektiv, men det är definitivt en faktor för den israeliska försvarsmakten, säger han.
I ett annat program i samma kanal, Konflikt, talar reportern med en utrikespolitisk talesperson för Israel, Yousef Ziberman.
– Efter slakten den sjunde oktober kanske vi tappade sinnet för proportionerna litegrann, och ja, vi är här för att se till att detta inte händer igen, säger Ziberman.
Anna Johansson tror att attackerna den sjunde oktober var chockerande för många, och att det är en förklaring till varför så många makthavare drar sig för att säga något kritiskt om Israel.
– Naturligtvis finns det en historia av förföljelse riktad mot det judiska folket som beslutsfattare starkt vill markera mot. Men det är ändå viktigt att den grundläggande principen om att civila inte ska straffas följs. De civila på Gazaremsan har ingen roll i, och kan inte kontrollera, hur Hamas agerar, på samma sätt som israeler inte råder över den israeliska militären.
Polarisering och rykten
Amnesty uppmanar det internationella samfundet och Israels allierade att säkerställa att Internationella brottmålsdomstolens pågående utredning om situationen i Palestina får fullt stöd och alla nödvändiga resurser.
– Vi fortsätter prata med olika regeringar i hela världen, och påtalar vikten av att Israel också måste följa humanitär rätt. Och att det inte går att förstå det som händer nu utan historisk kontext. Vi har haft en olaglig blockad i 16 år, och Palestina har varit ockuperat sedan 1967. Det låter ibland som att det här inleddes 7 oktober, att ur ingenstans kom en brutal attack, säger Anna Johansson.
Det är viktigt att hela tiden trycka på behovet av humanitär hjälp och skyddet av civila i både Israel och Palestina, konkluderar hon.
– Det sker en enorm polarisering av diskussionen och det florerar rykten om vad som hänt och inte hänt. Vi på Amnesty kanske inte är snabbast med att kommentera händelseförloppet men det är viktigt för oss att få trovärdiga uppgifter och att kunna verifiera materialet.
Artikeln har uppdaterats med stycket om FN-rapporten.
Läs mer:
