Värdet på den faktiska svenska krigsmaterielexporten minskade med knappt 25 procent under 2022, visar nya siffror från Inspektionen för strategiska produkter (ISP). Men uppsvinget i vapenindustrin är tydligt, det tar bara tar tid innan det avspeglar sig i statistiken, menar Linda Åkerström, policychef på Svenska freds.
Nyligen överlämnade Inspektionen för strategiska produkter, ISP, sin statistik för den svenska vapenexporten 2022 till regeringen. Där framgår att försäljningen av framförallt Jas Gripen gör Brasilien till Sveriges största mottagarland under året. USA och Tyskland, samarbetsländer inom det försvars- och säkerhetspolitiska området, återfinns på andra respektive tredjeplats. Även Indien och Förenade Arabemiraten finns bland årets topp-tio på den svenska exportlistan.
– Alla konflikter och oroligheter leder till rädsla, och rädsla är vapenindustrins efterfrågan. I ett samhällsklimat där debatten präglas av att det är genom upprustning vi hanterar kriserna presenteras ”lösningen” som militarisering, säger Linda Åkerström, policychef på Svenska freds.
Skapad efterfrågan
Siffrorna visar att det totala värdet på den svenska exporten har minskat med knappa 25 procent, till 15 miljarder kronor, jämfört med föregående år. Men utvecklingen i närområdet och världen, med kriget i Ukraina och de ökade spänningarna, har inneburit en tydlig blomstring för den svenska vapenindustrin, även om de faktiska siffrorna från ISP pekar i en annan riktning, menar Linda Åkerström.
– Aktörer inom den svenska vapenindustrin signalerar själva att det går bättre för dem nu. Vi ser också signaler i form av fler vapenbeställningar och uppgående aktier. Sedan är det inte konstigt att det tar lång tid, upp till flera år, innan det syns i den faktiska exportstatistiken.
Dessutom räknas de militära leveranserna till Ukraina, värda över tio miljarder kronor, inte in i summan, då de redovisas som donationer. Beslutet att öka försvarsanslagen från 1,3 procent av BNP till motsvarande 2 procent senast år 2026, vilket är minimikravet för Natos medlemsstater, har också fått en positiv effekt för svensk vapenindustri, enligt Linda Åkerström.
– Att de militära anslagen ökar skapar en efterfrågan på tillverkning av vapen. Hela den militarisering vi har sett under året är goda nyheter för vapentillverkarna.
Att det ska satsas mer på försvaret kommer dessutom att innebära att det skärs ned på annat i samhället. Därtill är det sannolikt att försvaret rustas ytterligare när och om Sverige blir fullvärdig medlem i Nato, förklarar Linda Åkerström.
– Sverige har redan genomfört en historiskt stor upprustning och Nato kommer om något bara öka på pressen i den riktningen. Det är tråkigt att det inte pratas om vilka konsekvenser det kommer få för samhället, för något kommer man ju att skära ned på. Hade vi fått möjlighet att ha en riktig Natodebatt hade vi kunnat prata om dessa frågor, säger hon.
Påverkar på flera plan
Hur det stundande Natomedlemskapet direkt kommer att påverka den svenska vapenhandeln är ännu inte helt tydligt. Men färska siffror från Sipri över globala krigsmaterielöverföringar talar för att ett medlemskap sannolikt kommer att få en betydande effekt. Samtidigt som vapenimporten till Europa nästan har fördubblats under den senaste femårsperioden, har europeiska Natoländer ökat sin import med hela 65 procent under perioden.
– Saab har redan sagt att Natomedlemskapet är en fördel. Sedan har ju Nato sina forum för upphandling och samarbete som den svenska vapenindustrin i så fall får tillträde till. Redan i höst kommer Sverige stå värd för Natos forum för samarbete mellan alliansen och vapenindustrin, säger Linda Åkerström.
Ett medlemskap kommer högst troligt även innebära att det blir vanligare med direkta exporter till Natos medlemsstater. I årets statistik går exempelvis att läsa att export nu har beviljats till de två Natomedlemmarna Albanien, som Sverige tidigare inte exporterat till, samt Turkiet, som det rått exportstopp till.
Förutom export till och handel med alla Natoländer kommer godkännanden av överföringar av svenska vapen till tredjeländer sannolikt också bli vanligare, menar Linda Åkerström. Det vill säga att Sverige beviljar export till ett tredje land – som annars hade nekats – för att ett Natoland är en del av affären på något sätt.
– Natomedlemskapet och Sveriges relation till samarbetslandet kan komma att väga tungt i bedömningen, även när frågor om mänskliga rättigheter, demokrati och folkrätt i köparländerna talar kraftigt emot att bevilja export.
All vapenexport är ”undantag”
Men trots att gränserna för att bevilja vapenexport troligen kommer att tänjas ytterligare under de kommande åren, är det viktigt att komma ihåg att Sverige även under tidigare år exporterat vapen i kontroversiella situationer. Påståendena om att det fram till kriget i Ukraina inte skulle ha skickats några vapen till länder i militär konflikt är exempelvis felaktiga, understryker Linda Åkerström.
Det är snarare regel än undantag att Sverige exporterar vapen och krigsmateriel till länder som ligger i väpnad konflikt. Bland tidigare stora svenska mottagare finns bland annat länder som Förena Arabemiraten och Saudiarabien. Trots att regelverket säger att det inte ska exporteras vapen till länder i väpnad konflikt, görs undantag om det anses nödvändigt för svenska intressen.
– All vapenexport är egentligen undantag. Regelverket är utformat på det sättet för att man vill kunna väga saker mot mot varandra, där det exempelvis kan anses viktigare att stödja svensk vapenindustri.
”Stabil lista”
Globalt sett har vapenöverföringarna totalt minskat med drygt 5 procent under 2018-2022, jämfört med föregående femårsperiod. I Afrika minskade importen med 40 procent och i Amerika med 21 procent, samtidigt som den nästintill fördubblades i Europa.
Exporten i världen präglas sedan 30 år tillbaka av USA och Ryssland. Men gapet mellan länderna ökar. USA har under de senaste åren ökat sin export med 14 procent och står i dag för 40 procent av vapenexporten i världen. Ryssland däremot har, sannolikt bland annat på grund av invasionen av Ukraina, minskat sin export med 31 procent, och står för motsvarande 16 procent av den globala exporten.
– Exportlistan är relativt stabil. Något som också är intressant är maktrelationen mellan länderna på de två listorna. Man ser att det är fler demokratiska länder som inte har väpnad konflikt på sitt territorium på exportlistan och fler odemokratiska länder som har konflikt på sitt territorium på importlistan.
Den typen av reflektioner är något som Linda Åkerström lyfter i sin bok ”Den svenska vapenexporten” som gavs ut för första gången 2016. I nästa vecka lanseras en ny utgåva av boken då den förra tagit slut hos förlaget på grund av ett ökat intresse för frågor som rör svensk vapenhandel.
– Frågan är så aktuell nu. Kanske finns ett större intresse för hur vapenhandeln fungerar. Människor som inte tidigare visste något om den svenska vapenindustrin kan nu namnen på flera system som Sverige skickat till Ukraina. Vapenexport har blivit något som många pratar om dagligen, säger Linda Åkerström.
Politik och vapen
I den nya utgåvan diskuteras aktuella ämnen som den svenska Natoprocessen och vapenhandelns politiska roll. I boken redogörs även för de historiska processer som ledde fram till att Sverige blev ett land som kom att exportera vapen. Boken lanseras i samband med ett panelsamtal där Linda Åkerström pratar om relationen mellan politik och vapen med journalisterna Eric Rosén och Olof Lundh.
– Jag hoppas att boken kan bidra till att bredda debatten om vapenhandeln, säger Linda Åkerström.
Läs mer:
Ökad vapenhandel i väst: USA står för 40 procent av globala exporten
Jemens barn kräver fred – Sverige säljer vapen
USA skickar krigsmateriel till Saudiarabien – som krigar i Jemen
