En kilometer lång tunnel med en diameter på 2,5 meter ska leda ut Fukushimas kylvatten ut i havet. 1,3 miljoner ton vatten handlar det om, som sedan kärnkraftsolyckan år 2011 har använts för att kyla ner de tre skadade reaktorerna i kärnkraftverket Fukushima Dai-ichi.

Vattnet har sedan dess har lagrats i över 1000 stora cisterner, men för några år sedan sedan uppmärksammade kärnkraftsoperatören Tepco omvärlden på att lagringsutrymmet börjar ta slut. Debatten har gått het om vad som är bästa sättet att hantera det kontaminerade vattnet.

Sedan flera år har Japans regering lutat åt att det är utsläpp i Stilla havet som är den mest rimliga lösningen.

Ilska och oro

Detta har mött på starkt motstånd från flera håll. Lokala fiskare menar att det kommer att förstöra förtroendet för deras bransch. Grannarna Kina och Sydkorea har länge varit kritiska och sagt att de tänker bojkotta marina livsmedel från Japan.

Sydkoreas regering har nyligen släppt sitt motstånd mot utsläppet, men oppositionspartier och civilsamhället fortsätter att uttrycka en oro för hur utsläppet kan påverka livsmedel från havet.

Kina och Hongkong fortsätter båda med sin kritik. Hongkongs chefsminister John Lee sa under tisdagen att han starkt motsätter sig vattenplanen och tillade att han instruerat stadens regering att ”omedelbart aktivera” importkontroller av japansk fisk, skaldjur och sjögräs, rapporterar The Guardian.

Kina kallade under tisdagen upp Japans ambassadör i landet och sa att man kommer att vidta ”nödvändiga åtgärder” för att bevara livsmedelssäkerhet och skydda den marina miljön om Japan går vidare med sina planer.

Kinas biträdande utrikesminister Sun Weidong säger i ett uttalande att Japans agerande på ett ”flagrant sätt överför risken för kärnkraftsföroreningar till sina grannländer, inklusive Kina och det internationella samfundet”.

Oro för radioaktiva ämnen

Japans premiärminister Fumio Kishida har påpekat att det är säkert att släppa ut vattnet. I ett möte med förespråkare för landets fiskeribransch sade han att han förstår oron de känner, men att  utsläppet ”absolut inte är något vi kan skjuta upp om vi vill avveckla kärnkraftverket i Fukushima och återuppliva området”.

Det som framförallt vållat debatt är att kylvattnet innehåller det radioaktiva ämnet tritium, som Tepcos reningsprocesser inte kan ta hand om, då det är svårt att separera från vatten.

Innan vattnet släpps ut i havet kommer det att spädas ut för att nå en fyrtiondel av de tillåtna säkerhetsgränserna i Japan. Utsläppen kommer också att ske under mycket lång tid, uppskattningsvis de närmsta 30-40 åren.

Tidigare i somras gav Internationella atomenergiorganet (IAEA) grönt ljus för Japans planer att släppa ut kylvattnet. IAEA-chefen Rafael Grossi försäkrade då att utsläppen följer praxis och att liknande utsläpp görs från kärnkraftsverks ordinarie verksamhet runtom i världen. Han konstaterade också att IAEA kommer att upprätta ett permanent kansli för att granska utsläppen under de kommande decennierna.

Bristande data

Ändå hörs många kritiska röster. Greenpeace international skriver i ett uttalande under tisdagen att ”beslutet bortser från vetenskapliga bevis, kränker de mänskliga rättigheterna för samhällen i Japan och Stillahavsregionen och är inte förenligt med internationell sjörätt. Ännu viktigare, ignorerar det folkets oro, inklusive fiskares”.

De hänvisar till organisationen NAML, The National association of marine laboratories, som samlar över 100 marina forskningslaboratorier i USA. I december förra åren skrev organisationen ett gemensamt uttalande som motsäger sig planerna på utsläpp, då det enligt dem finns bristande vetenskapliga data som kan försäkra att planerna är säkra.

”Den underliggande logiken med utspädning ignorerar verkligheten av biologiska processer av organisk bindning, bioackumulering och biokoncentration, såväl som ackumulering i lokala havsbottensediment”, skriver forskarna och fortsätter:

”Många av de radionuklider som finns i det ackumulerade kylvattnet har halveringstider som sträcker sig från decennier till århundraden, och deras skadliga effekter sträcker sig från DNA-skador och cellulär stress till förhöjda cancerrisker hos människor som äter drabbade marina organismer, såsom musslor, ostron, krabbor, hummer, räkor och fisk.”

Dessutom skriver forskarna att systemet som ska rena vattnet, Advanced liquid processing system, ”fortfarande (är) ett allvarligt problem på grund av frånvaro av kritiska data”.

För några år sedan cirkulerade uppgifter i media om att vattnet i tankarna inte renats tillräckligt. Efter det erkände Tepco att man var tvungen att göra om reningsprocessen eftersom rester av det farliga strontium-90 och andra radioaktiva ämnen fanns kvar i tankarna, på grund av att man inte bytt ut absorberande material tillräckligt ofta.

"Misslyckad avvecklingsplan"

Greenpeace menar att beslutet om utsläpp visar på ett ”misslyckande med avvecklingsplanen för Fukushima Daiichi”. Att påstå att ett utsläpp i Stilla havet är enda lösningen menar de är nonsens.

”Myten om att utsläpp är nödvändiga för avveckling vidmakthålls. Men den japanska regeringen medger själv att det finns tillräckligt med vattenlagringsutrymme i Fukushima Daiichi. Långtidslagring skulle avslöja den nuvarande regeringens avvecklingsfärdplan som felaktig, men det är precis vad som måste hända. Fukushima Daiichi kärnkraftsstation är fortfarande i kris och utgör unika och allvarliga faror, och det finns ingen trovärdig plan för dess avveckling”, säger Shaun Burnie, kärnkraftsspecialist på Greenpeaces Östasienkontor, i uttalandet.

Japans decennielånga satsningar på energi från kärnkraftverk är inte en lösning på klimatkrisen, menar Greenpeace.

”Istället för att erkänna bristerna i den nuvarande avvecklingsplanen, den pågående kärnkraftskrisen och den enorma mängd offentliga medel som krävs, avser den japanska regeringen att starta om fler kärnreaktorer trots bevis på stora jordbävningar och säkerhetsrisker. Den nuvarande regeringens energiplan misslyckas med att leverera säkra och hållbara förnybara energikällor som vind- och solenergi som klimatnödsituationen kräver”, säger Hisayo Takada, projektledare på Greenpeace Japan, i uttalandet.

Stora utmaningar med kärnbränslet

Frågan om kylvattnet är också bara en del av saneringsproblemet. Kvar finns fortfarande en mängd kärnbränsle som smält igenom reaktorerna att ta hand om. Ett första fjärrstyrt försök till att avlägsna lite bränsle togs för fyra år sedan, men det är ett arbete som myndigheterna i Japan beräknar kommer ta 30-40 år.

På tioårsdagen av olyckan sa Rolf Lindahl på Greenpeace Sverige till Syre att han bedömer det tidsspannet som orealistiskt. Greenpeace föreslår istället att bortforslingen skjuts upp 50 till 100 år, för att på så sätt minska risken för de arbetare som ska utföra saneringen. Men också för att minska risken att kärnbränslet bidrar till förgiftning någon annanstans.

Istället vill de se en sju kilometer lång torr och vattentät vallgrav runt området för att förhindra att grundvattnet förgiftas samt att kärnbränslet isoleras med en sarkofag runt de tre reaktorerna, likt den i Tjernobyl. Något som dock kostar både tid och pengar.

– Japans kärnindustri sågs som modern, framgångsrik och bland de säkraste i världen. Det som hände blev ett slag mot kärnkraftsindustrin i hela världen. Så saneringsplanerna har blivit ett sätt att förmedla ett budskap om att vi kan hantera det här och gå vidare, som ett sätt att återupprätta förtroendet för industrin och Japan, sa Rolf Lindahl till Syre.

Läs mer:

Oroväckande bilder från Fukushimareaktor

Förorenat vatten försenar sanering i Fukushima

Japan ska släppa ut Fukushimavatten

Tio år efter Fukushima – Japan anklagas för att skönmåla saneringen

Fukushimas ägare vägrade tsunami-test

Fukushima-offer får rätt i domstol