Avgörandet handlar om EU-kommissionens förslag på CSAM-förordning, även kallad Chat Control 2.0, som syftar till att bekämpa sexuella övergrepp mot barn. CSAM är en förkortning av ”child sexual abuse material”.

Förslaget innebär att företag som tillhandahåller kommunikationstjänster, däribland sociala medier, molnlagringstjänster och även appar för krypterad kommunikation, måste scanna allt material i jakten på pedofiler. Detta tillåts i dag, men om förslaget går igenom blir kravet obligatoriskt för alla.

I morgon, den 22 september, skulle riksdagens EU-nämnd avgöra frågan inför att förslaget skulle tas upp i det så kallade RIF-rådet den 28 september. Rådet består av justitie- och inrikesministrarna från alla EU-medlemsstaterna.

– Kommer inte frågan upp för att förslaget ska arbetas om är det bra. Men en risk är att frågan skjuts upp för att lättare få igenom förslaget senare. Nu diskuteras förslaget ganska mycket och det finns en opinion, så förhoppningvis väntar man inte bara på att opinionen lägger sig, säger Ilona Szatmári Waldau, (V), ledamot i EU-nämnden, och fortsätter:

– Jag hoppas att det betyder att kommissionen har tagit sitt förnuft till fånga och ska arbeta om förslaget. Det är naturligtvis viktigt att minska grooming och övergrepp, men förslaget kommer inte att få den effekt man vill ha och innebär alltför stora ingrepp på den personliga integriteten.

Grooming innebär att någon tar kontakt med barn i sexuellt syfte.

Endast V var emot

Ilona Szatmári Waldau säger att Vänsterpartiet var ensamt om att säga nej när förslaget var uppe på justitieutskottets möte i förra veckan. Miljöpartiet ställde sig bakom regeringens förslag.

– Vi har ställt oss bakom den linje som regeringen ska driva. Det betyder inte att vi står bakom en slutlig produkt utan att vi sagt okej till den ingång som regeringen vill driva. Då handlar det inte om massövervakning av alla utan scanning av redan känt övergreppsmaterial bland annat, säger Rasmus Ling (MP), ledamot i justitieutskottet, och fortsätter:

– Vi har sagt nej till EU-kommissionens förslag, det vi sagt ja till är det som regeringen ville förankra i utskottet och förhandla fram.

I dagordningen till mötet stod förslag till svensk ståndpunkt: ”Regeringen välkomnar ordförandeskapets arbete med förordningsförslaget. Det är viktigt att arbetet för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn kan bedrivas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. /…/ Därför är det viktigt att förhandlingarna om förordningen kan föras framåt. Samtidigt bör flera rättssäkerhets- och integritetsaspekter få ökat genomslag för att nå rätt balans i förslaget. Regeringen kommer att verka för sådana förändringar som ytterligare stärker rättssäkerheten och minskar intrånget i den personliga integriteten”.

Det står vidare: ”Regeringen avser i linje med det att verka för att begränsa tillämpningsområdet avseende spårningsordrar, till dels redan känt och av medlemsstaterna identifierat övergreppsmaterial och alltså utesluta nytt material och grooming, dels till endast nummeroberoende tjänster, så kallade kommunikationsappar, vilket utesluter sedvanlig mobiltelefoni och sms”.

Vad händer nu då?

Även Centerpartiet och Sverigedemokraterna, som var först med att säga nej till EU-kommissionens förslag, ställde sig bakom regeringens linje i utskottet.

EU-kommissionär Ylva Johansson, som driver förslaget, menar att lagen behövs för att bekämpa barnsexbrott på internet. Men kritiker till Chat control hänvisar till att det strider mot FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna som fastslår allas rätt till privatliv, att det ökar risken för dataläckor och risken för ändamålsglidning, vilket Syre har skrivit om tidigare.

Kritiker pekar på risken för ändamålsglidning och en övervakning som kan missbrukas? Finns det fog för oro?

– Ja, det finns risker. Det är en viktig aspekt och anledning till att det måste finnas begränsningar. Men det finns också risk att inte göra något för att stävja brottsligheten eller göra förslaget så avgränsat att man inte kommer åt den. Men jag skulle inte vifta bort att det finns en risk, säger Rasmus Ling (MP).

Enligt Ilona Szatmári Waldau (V) kommer inte frågan upp på nästa RIF-möte, så vad händer med Chat control?

– EU-nämnden skulle ändå kunna ta ett beslut i frågan, men det är vanskligt om vi inte vet exakt hur förslaget kommer att se ut. Vad jag förstår så finns det partier i riksdagen som lutar åt att säga nej, men det måste vara en majoritet om det ska påverka, säger hon.

Läs mer: 

Snart beslutas om Chat control –”ett sådant system kan bli farligt”

Jan Jonsson: Extremt konstigt att ingen diskuterar Chat control