I dag på Internationella fredsdagen uppmärksammar vi tre fredsförespråkare som arresterats eller hotas med repressalier i Ryssland, Ukraina och Belarus. De anklagas från krigets olika parter för att propagera för eller ha samröre med Ryssland, eller för utländsk agentverksamhet.
Fredsaktivister i öst möts allt mer av repression i skuggan av Rysslands angrepp på Ukraina. Och motståndet kan komma från oväntat håll. I somras greps den ukrainske pacifisten Yurii Sheliazhenko, drivande i landets fredsrörelse, och sattes senare i husarrest i Kiev som ska gälla till den 11 oktober.
Den ukrainska säkerhetstjänsten anklagar honom för att ”rättfärdiga den ryska aggressionen”. Åtalet bygger på ett uttalande som den ukrainska pacifiströrelsen antog för exakt ett år sedan på den Internationella fredsdagen 21 september 2022. Det är ett manifest som redogör för organisationens konsekventa pacifistiska hållning, vilket också medför en hel del skarp kritik mot den ukrainska regimen.
Åklagare dök inte upp
Uttalandet klargör tidigt att man står bakom FN:s fördömande av Rysslands invasionskrig och att man vill se en omedelbar fredlig lösning. Men det är ”fel att ta parti för någon av de krigförande arméerna, det är nödvändigt att stå på fredens och rättvisans sida. Självförsvar kan och bör utföras med icke-våldsamma och obeväpnade metoder.” Yttranden som dessa föll inte i god jord hos det mobiliserande Ukraina och Yurii Sheliazhenko riskerar nu ett 5-årigt fängelsestraff.
I går den 20 september skulle en förhandling i processen mot honom ägt rum men åklagaren uteblev, rapporterar organisationen World beyond war, där också Sheliazhenko själv är engagerad.
”Det är möjligt att det absurda i anklagelserna, eller den internationella uppmärksamheten, hjälper. Men vi vet inte”, skriver organisationen på sin hemsida som också har lanserat en namninsamling där undertecknarna uppmanar den ukrainska regeringen att lägga ner åtalet mot Yurii Sheliazhenko.
Kända namn står upp för rysk sociolog
En dissident av helt annat slag är den ryska marxistiska sociologen Boris Kagarlitskij. Han greps i Moskva den 25 juli 2023 efter att ha anklagats av den ryska säkerhetstjänsten FSB för att ”rättfärdiga terrorism”. Terrorismen består i att Kagarlitskij offentligt uttalat sitt motstånd mot kriget. Flera prominenta personer har skrivit på det upprop som kräver att anklagelserna dras tillbaka, bland dem Jean-Luc Mélenchon, Jeremy Corbyn, Ken Loach och Naomi Klein.
Boris Kagarlitskij har dock inte alltid varit motståndare till Kreml. Tvärtom stödde han Putins neoryska projekt och deltog i konferenser med minst sagt tvivelaktiga gäster. Men han insåg med tiden att Putin inte alls skulle ”frälsa” folket från nyliberalismen och imperialismen, utan att han tvärtom var ”dess främsta härförare i Ryssland”, förklarar den ryska statsvetaren Greg Judin i tidningen Flamman i augusti.
– Han [Kagarlitskij] visar att det verkligen är möjligt att ändra åsikt och lära från sina misstag. Han var heller aldrig själv smittad av det sovjetnostalgiska giftet, även om han umgicks i sådana kretsar. Han är en modig och god människa som dessutom är till åren, och som inte förtjänar flera år i fängelse, säger Greg Judin till Flamman.
I dag ska rätten besluta om Kagarlitskij får stanna kvar i häktet de närmaste veckorna eller om åtgärden kommer att mildras.
"Hot mot nationell säkerhet"
Ett tredje fall är den belarusiska pacifisten Olga Karach som på grund av överhängande hot om fängelse i hemlandet, där hon klassas som terrorist, sedan 2011 lever i Litauen. Den 18 augusti avslog de litauiska myndigheterna hennes ansökan om politisk asyl, med hänvisning till att hon utgör ett nationellt säkerhetshot. Enligt sajten humanrightsonline motiverade de även sitt beslut med att hon hade intervjuat grundaren av LDPR, Rysslands liberaldemokratiska parti, Vladimir Zhirinovsky, samt att hon deltagit i konferenser i Ryssland.
I Vilnius leder Karach människorättsorganisationen Our house. Efter anklagelserna mot henne har bland annat den europeiska paraplyorganisationen för vapenvägran, EBCO, krävt att hon beviljas asyl.
Uppdatering 29/9: Rätten beslutade att Boris Kagarlitskij ska fortsätta hållas häktad i ytterligare två månader.
Läs mer:
Ukrainska pacifisten: ”Hoppet om fred större än vad ledarna tror”
