På måndag inleds den nionde FN-förhandlingsomgången för ett bindande fördrag för transnationella företag gällande mänskliga rättigheter. Bland andra Jordens vänner finns på plats.
– Vårt mål i år är att få Sverige på banan, säger Matilda Näsvall.
FN-förhandlingarna handlar om ett bindande avtal för att ge stater redskap att hålla företag ansvariga när mänskliga rättigheter kränks.
På plats i Geneve den 21–26 oktober finns bland andra Jordens vänner.
– Det finns över 3 000 lagar och avtal som skyddar företags investeringar, men inga som avkräver företag ansvar när de kränker mänskliga rättighet eller förstör miljön. I dagens system har företagen så otroligt stor makt, och sådant som handlar om arbetsvillkor, mänskliga rättigheter och miljö har knappt någon betydelse, säger Matilda Näsvall, kommunikatör på Jordens vänner.
Chilenare stämde Boliden
Internationella lagar och ramverk är byggda på premissen att företag har rättigheter, inte skyldigheter, samtidigt som flera påverkar människor och miljö negativt. I dag finns inga bindande globala regler, men principer och riktlinjer. De är dock frivilliga, vilket gör att det juridiskt är svårt att följa upp och ställa företagen till svars, menar Jordens vänner.
Matilda Näsvall ger exemplet med fallet Boliden, som skulle kunna ställts till svars om det fanns ett bindande avtal. På 1980-talet skickade det svenska gruvbolaget stora mängder miljöfarligt avfall till områden vid staden Arica i Chile. Nära 800 chilenare, som drabbats av sjukdom efter dumpningen, gick samman och stämde Boliden i svenska hovrätten, men förlorade. Målet gavs inte prövning till Högsta domstolen.
När FN:s råd för mänskliga rättigheter granskade fallet 2021 kom de fram till slutsatsen att rättsfallen inte kan anses preskriberade skadeverkningar och miljöförstöring fortfarande pågår. Rapportörerna såg det också som nödvändigt att Sverige tog ansvar för slamavfallet och att de som drabbats borde få hjälp.
Men Boliden anser inte att problemen kan kopplas till deras avfall.
Sverige på plats i Geneve
Vilka deltar på förhandlingarna?
– Generellt kan man säga att länder som drabbas av kränkningar och miljöförstöring kämpar för ett bindande avtal medan länder och företag som har starka aktörer inom verksamheter som håller på med detta motarbetar det. Till exempel har Kanada, USA och Australien varit stora motståndare. Sverige kommer att vara där i år, men har inte varit aktivt i processen och tidigare hänvisat till att man väntar på en EU-lagstiftning som arbetas med parallellt, säger Matilda Näsvall.
När frågan debatterades i riksdagen 2019 anförde dåvarande utrikesminister Ann Linde (S) att motivet till att Sverige inte deltog i FN-förhandlingarna om företags ansvar för mänskliga rättigheter var att svaret inte är en ny konvention ”utan bättre tillämpning av de befintliga regelverken”.
”Det är bättre att fortsätta att slå vakt om FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter som antogs med konsensus 2011 samt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings riktlinjer för multinationella företag som uppdaterades 2011. Vi behöver fortsätta att verka för att fler länder antar handlingsplaner om företagande och mänskliga rättigheter”, svarade hon bland annat då.
"Vi fortsätter kämpa"
Vad vill ni uppnå på dessa dagar?
– Vårt mål är att få med Sverige och EU på banan, och att arbeta mot de länder som vill bevara status quo. På EU-nivå förhandlas just nu ett liknande lagförslag och det ger visst hopp om att EU på sikt kan vara med aktivt även i de här i förhandlingarna. Vi fortsätter kämpa för det! Men det allra viktigaste nu är att fördraget inte urvattnas och att de grupper som faktiskt drabbas blir lyssnade på, säger Matilda Näsvall.
När förhandlingarna kan tänkas bli färdiga är inte klart.
2014 antog FN:s råd för mänskliga rättigheter en resolution som krävde ett upprättandet av ett globalt bindande fördrag för transnationella företag gällande mänskliga rättigheter. Fördraget förhandlas i oktober varje år.
Läs mer:
