Redan innan invasionen var Ukraina drabbat av miljöförstöring och klimatförändringar. Nu har landet förlorat en del av sina unika livsmiljöer, stäpp- och våtmarksekosystem i södra delen av landet.

– Människor lider, naturen lider, men ur ett annat perspektiv innebär kriget en chans för landet att ställa om och bygga upp något bättre, säger Bohdan Vykhor.

Förra veckan besökte han Sverige för att delta i ett seminarium om Ukrainas gröna framtid, med bland andra Johan Forssell (M), minister för internationellt utvecklingssamarbete och utrikeshandel. Sverige har länge haft ett omfattande utvecklingssamarbete med Ukraina. I somras antogs en ny biståndsstrategi för Ukraina som omfattar totalt sex miljarder kronor och löper från 2023 till 2027.

En stor del av de 1,3 miljarder som betalas ut i år ska gå till en fond för återuppbyggnad som Världsbanken satt upp, rapporterar Omvärlden och lyfter fram hur risk för korruption hanteras när Sverige snabbt riktar om biståndet.

Strategisk process

Även EU förbereder ett stödpaket på 50 miljarder euro över perioden 2024-2027. Bland annat ska klimat och biologisk mångfald prioriteras, och slutgiltigt beslut väntas innan årsskiftet.

– Det är en chans att förnya Ukraina och använda den bästa tillgängliga kunskapen för omvandling av avgörande sektorer av ekonomin mot Parisavtalet och klimatneutralitet, och samtidigt bygga en stark ekonomi, som bygger på hållbara principer, anser Bohdan Vykhor.

Han ser det som en strategisk process, där möjligheten för Ukraina att integreras i EU ökar i takt med att landet förnyar sig. En process som varken kan eller behöver invänta freden:

– Trots kriget sådde och producerade Ukraina grödor för att mata hela världen. Trots kriget producerade Ukraina metall, trots kriget är Ukrainas ekonomi igång och människor lever. Och det finns en chans att förändra vårt sätt att leva och förändra hur ekonomin fungerar i Ukraina. En verklig chans för mycket mer avancerad teknik att komma till Ukraina. Till exempel skulle vissa svenska teknologier kunna implementeras här i Ukraina.

Bohdan Vykhor vill att alla nya projekt som genomförs, alla nya fabriker som byggs, samtliga aktiviteter som genomförs i Ukraina ska motsvara de högsta miljöstandarder som finns i EU. Att integrera naturen i Ukrainas nationella politik är avgörande och skapar förutsättningarna för framtida återhämtning.

– Utan en säker miljö kommer utmaningarna för det ukrainska samhället vara stora eftersom vi är beroende av miljön, särskilt kvinnor på landsbygden. Familjernas huvudinkomster kommer från kvinnor som arbetar inom till exempel jordbruket, och påverkas mycket av klimat- och miljöförändringar, framhåller Bohdan Vykhor.

Fred med miljöhänsyn

Med på seminariet var också Sveriges tidigare utrikesminister Margot Wallström (S), som med president Zelenskyjs stabschef Andrij Jermak delar ordförandeskapet i en internationell arbetsgrupp som ska undersöka miljökonsekvenserna av Rysslands krig mot Ukraina. Ett arbete som ingår i det tiopunktsprogram för fred som presidenten presenterade på G20-möte i november.

Civilsamhället, både miljö- och fredsorganisationer, arbetar med att stödja initiativet. WWF med sin expertis inom hållbar och grön återhämtning, och kolleger i andra organisationer exempelvis när det gäller skadebedömning och ansvarsutkrävande. Om strategin lyckas ser Vykhor potential att påverka inte bara Ukrainas framtid.

– Planen är helt lysande eftersom den tar hänsyn till miljösäkerhet, ekocid och allt som har att göra med skyddet av naturen. Och egentligen har naturen inga gränser. Det som händer i Ukraina kan till exempel påverka klimatförändringar i Afrika, om det blir torka eller en ekologisk katastrof. Ett förverkligande av Ukrainas presidents fredsplan skulle kunna bidra till fred även i exempelvis Afrika och Mellanöstern där vi har massor av konflikter som pågår just nu.

Bohdan Vykhor betonar särskilt vikten av att utkräva ansvar för krigets miljökonsekvenser.

– Om du orsakar skada på miljön inom ett annat lands gränser bör du hållas ansvarig. Och du bör betala ersättning till landet, inte bara för förstörd infrastruktur, utan du måste betala för den förstörda naturen. Om angriparen hålls ansvarig för skador, till och med för kostnader för miljön, kommer det att förändra det globala säkerhetssystemet, säger Vykhor.

Alternativa scenarier

Att ekocid ska kunna prövas som krigsbrott av internationella brottsmålsdomstolen (ICC) är något som drivs med allt större intensitet. Frågan lyftes innan sommaren på Europarådets toppmöte i Reykjavik, och flera forskare inom miljöområdet gav nyligen sitt stöd till ett erkännande av ekocid. Nationellt har Ukraina redan lagstiftat mot ekocid och öppnade en ekocid-utredning efter sprängningen av kraftverksdammen Nova Kachovka i början av juni i år.

En stor utmaning för hela planen blir att bryta gamla tankemönster och överväga alternativa scenarier utifrån erfarenheterna från andra länders hållbarhetsarbete, menar Bohdan Vykhor.

– Beslutsfattarna kan följa det enklaste sättet, och fixa de problem som existerade tidigare i gammal stil. Till exempel skulle den enklaste lösningen för Nova Kachovka vara att återuppbygga dammen. Men jag skulle rekommendera dem att titta på alternativa scenarion, hur vi skulle kunna förändra jordbruket i termer av att ställa om det konstbevattnade jordbruket i södra Ukraina till effektiv vattning med till exempel ett droppsystem, istället för det sovjetiska resurssystemet, som var starkt beroende av vattnet från Kachovka-reservoaren.

Vad kommer du att berätta för dina kollegor därhemma om mötet?

– Att vi har ett starkt stöd utanför landet och att det finns väldigt hängivna människor i Sverige som tänker på hur ett hållbart Ukraina skulle kunna gynna och stödja global fred.

Läs mer:

Ekocid kan lyftas under Europarådets toppmöte

Krigets påverkan på naturen i Ukraina