Energi · Syre förklarar

Krigets påverkan på naturen i Ukraina

En hund står framför förstörda ryska stridsvagnar som läcker giftiga ämnen och bränslen ut i naturen.

Vi har alla sett bilderna på förstörelsen i Ukraina efter Rysslands invasion. Bostadshus, värmeverk och dammar har sprängts. Fälten är fyllda av kratrar och överallt ligger skrot från sönderskjutna stridsvagnar. Men kriget påverkar också djurlivet och miljön som i skuggan av det mänskliga lidandet har glömts bort i rapporteringen från kriget.

Det stinker i den lilla staden Brovary utanför Kiev. Ryssland bombade en fabrik för fryst mat här och nu har köttet, grönsakerna och fettet ruttnat. När vätskan nådde grundvattnet förorenades brunnarna i området. Det här är bara ett litet exempel på vad som sker i ett krig där byar och fabriker bombas urskiljningslöst. På platser där reningsverk har förstörts rinner avföringen rakt ut i vattendrag och sjöar. Påverkan på naturen är enorm. Det ukrainska miljödepartementet arbetar nu med att dokumentera förstörelsen eftersom mycket av det kan komma att räknas som krigsbrott. Flera hundra platser har redan undersökts och dokumenterats genom fotografering och insamling av prover. Enligt en rapport från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, har kriget starkt påverkat miljöarbetet i Ukraina som kommer att backa. I somras beräknades kostnaderna för förstörd infrastruktur övergå 100 miljarder dollar, i dagsläget mycket mer. OECD menar att miljöpåverkan kommer att drabba människors hälsa och ekosystemen under många år framöver. Över 900 skyddade naturområden har påverkats och närmare 30 procent av landets yta har känt av effekterna av kriget, enligt OECD.

En ukrainsk soldat samlar minor efter strider kring Irpin i våras
En ukrainsk soldat samlar minor efter strider kring Irpin i våras. De minor som inte hittas kommer att vara en fara under många år som kommer. Foto: Efrem Lukatsky/AP/TT

Smutsig krigföring

Varje sprängd rysk stridsvagn är en seger för Ukraina men en förlust för miljön. Krigets maskiner läcker bränsle och olja i närområdet. Samma sak när stora bränsledepåer bombas och oljan rinner ut och kväver eller förgiftar djurlivet. Bombningarna och explosionerna leder till skogsbränder där djurlivet får sina habitat förstörda. Minor gömda i marken är inte bara en fara för stridande trupper utan kommer att döda djur som kliver på dem. Platser där trupperna har befunnit sig, särskilt när det kommer till ryska förband, är nedskräpade och förorenade med mänsklig avföring. Även vapnen som används har miljöpåverkan. Giftiga och potentiellt cancerframkallande ämnen finns i ammunitionen och i drivmedlen för raketer och missiler. Giftiga ämnen läcker ut från stridsvagnarna och kommer att kräva särskilda metoder för att tas om hand om och deponeras. Ständiga explosioner orsakar stor stress på djur som har långt känsligare hörsel än människor.

Kärnkraftverk under hot

Kärnkraftverket i Zaporizjzja har beskjutits flera gånger sedan invasionen start och lett till stor oro, både i Ukraina och resten av världen. En större skada eller en härdsmälta skulle leda till stor förödelse och radioaktiv nedsmutsning. Klart är att kärnkraften i Ukraina använts som strategiska mål av Ryssland, något som är ett krigsbrott. Kärnkraftverket har bombats, brunnit och dess personal trakasserats. Många gånger har det vara nära katastrof när underhållselen till verket har varit avstängt. Vid minst ett tillfälle var Zaporizjzja beroende av el från reservaggregat. Då fanns bara bränsle för tio dagars drift. En härdsmälta skulle påverka människor och natur oerhört och kunna leda till att Ukraina fick ännu ett Tjernobyl. Ett annat hot är det om att använda taktiska kärnvapen i striderna eller som ett slags false flag operation, att Ryssland kan hävda att Ukraina använder “smutsiga bomber” för att kunna motivera användandet av kärnvapen. Om radioaktivt material sprider sig till Sverige varnar Jordbruksverket för att det kan ge konsekvenser för lantbruket. De radioaktiva ämnena som hamnar direkt på grödorna förorenar dem och de djur och människor som äter dem, men en stor del hamnar på marken där de kommer att finnas kvar under många år.  Ämnena ger olika typer av konsekvenser, skriver Jordbruksverket. Radioaktivt cesium och strontium kan orsaka skada under flera tiotals år, medan radioaktiv jod bryts ned redan de första månaderna efter nedfallet.

Är framtiden ljus?

När väl kriget är över kommer Ukraina att vilja bygga upp sitt land. Till det kommer stöd från omvärlden att krävas. Det är svårt och krångligt att försöka beslagta de frysta tillgångar som sitter på banker runt om i världen och som tillhör den ryska staten och eliten. Även om det är positivt att bygga nya bostäder, vägar, fabriker och broar för ukrainarna, behöver det inte nödvändigtvis vara det för klimatet. Cementtillverkning och bostadsbyggande släpper ut stora mängder koldioxid. Den ukrainska staten har redan påbörjat planeringen för ett återuppbyggande. OECD varnar dock för att man inte återupprepar gamla synder och gör sig beroende av fossil energi när Ukraina har chansen nu att ställa om mot hållbarhet och exempelvis satsa på vindkraft och solpaneler. Återuppbyggnadsplanen pekar på flera områden vad det gäller miljö- och klimatsäkerhet och föreslår bland annat att miljöarbetet måste reformeras, att den biologiska mångfalden och naturskyddsområdena ska återställas och att renhållningsarbetet ska förbättras. Förslag finns också att de hus som nu byggs görs bättre isolerade och att miljövänliga material används.