Regeringskansliet föreslår att Försvarsmaktens möjligheter till militärövningar ska öka genom undantag från miljölagstiftning. Detta kan drabba Vättern som militären använder som skjutmål och flygövningsområde. Elisabeth Lennartsson, Aktion rädda Vättern, är upprörd.
– Om förslaget går igenom innebär det att regeringen tillåter ett helt laglöst tillstånd utan några skyddsvillkor och försiktighetsmått när Nato ska samöva med det svenska försvaret, säger hon.
I en promemoria från klimat- och näringsdepartementet står: ”Försvarsmakten får rätt att vid militärövningar tillfälligt avvika från de villkor och försiktighetsmått som gäller enligt tillstånd eller föreläggande för en sådan verksamhet som avses i 24 eller 30 kap. miljöprövningsförordningen, om det är nödvändigt för militärt samarbete med andra länder.”
Förslaget är nu ute på remiss, där Aktion rädda Vättern är en av instanserna som kan svara före den 5 maj. Elisabeth Lennartsson, ordförande i Aktion rädda Vättern, ARV, är kritisk till förslaget på det hon kallar ”militärt undantagstillstånd”.
– Det är helt fel att Försvarsmakten inte ska behöva ansöka om tillstånd och att det inte sker en prövning mot riskerna för skada i Natura 2000-områden och brott mot miljöbalken. Ett sådant undantag som förelås innebär en akut risk för irreversibla skador på dricksvattnets kvalitet och sjöns känsliga ekosystem, säger hon.
Natura 2000-områden har natur som är värdefull ur ett EU-perspektiv och miljöbalken är en lag som handlar om att främja en hållbar utveckling.
Fler Nato-länder vill öva i Sverige
Enligt Aktion rädda Vättern bygger dagens tillstånd på en tidigare miljöskyddslag med bland annat regleringar för övningstider och tillåten ammunitionsmängd som får skjutas i Vättern (cirka 30 ton per år inklusive flera ton bly från skjutfält på land och maximalt 1 000 skott per år från stridsflyg ute i sjön).
Som skäl till lagändringen uppges: ”Försvarsmaktens övningar med utländska försvarsmakter är av stor vikt för Sveriges säkerhet och beredskap och en grundförutsättning för att Sverige ska kunna leva upp till sina åtagande som följer av ett medlemskap i Nato. I undantagsfall kan sådana militärövningar ha miljökonsekvenser som överstiger vad befintliga tillstånd medger”.
I promemorian står att ansökan om Nato-medlemskap lett till ett kraftigt ökat inflöde av förfrågningar om att öva i Sverige från primärt Nato-länder och att förfrågningar ”kommer ofta med kort varsel”.
– Att det finns ett så stort ökat tryck från Nato-länder att öva i Sverige är väl antagligen för att väldigt få länder tillåter skjutövningar i sina egna dricksvattentäkter. Men ska vi därför tillåta att de helt utan begränsningar skjuter och spränger i Vättern, frågar Elisabeth Lennartsson
”Ändra tillstånd som begränsar”
Bestämmelsen föreslås träda i kraft den 12 juni 2023 och upphöra gälla vid utgången av juni 2024.
Men i förslaget står att det finns ett ”mer långsiktigt och övergripande behov av att ändra tillstånd som är allt för begränsade i förhållande till ett Nato-medlemskap”. Det kan handla om både vapensystem och villkor för verksamheten.
Försvarsmakten kräver ett femårigt undantagstillstånd från miljölagstiftningen, enligt Aktion rädda Vättern.
– Strax före jul fick regeringen en utredning, som vi försökt att få läsa men som varit hemligstämplad. Så för en vecka sedan kom promemorian där regeringskansliet vill lägga till en paragraf i miljöprövningsförordningen som upphäver alla miljövillkor och ger Försvarsmakten en gräddfil där de själva kan bestämma om när och hur mycket de ska öva samt vilka vapen och fordon som används, säger hon.
Utredningen gjordes av rådmannen Peter Ardö, som uppgav till Sveriges radio att uppgiften var att formulera en lag eller en förordningsändring som möjliggjorde för försvaret att inte behöva söka tillstånd för något som normalt sett skulle kräva det. Försvarsmakten hade inte preciserat ökningarna av flygningar och skjutningar.
ARV: Kräver tillägg till förslag
Enligt Elisabeth Lennartsson är bara två kommuner runt Vättern utpekade som remissinstanser, men hon uppmanar ”alla kommuner som tar sitt dricksvatten ur Vättern” och även privatpersoner att skicka in remissvar.
– Vi tror att fler kommuner och privatpersoner har invändningar. Kommuner är ansvariga för att ge invånarna rent vatten och för till exempel bönder med djur ute på sommarhalvåret finns risken att de skräms av höga ljud. I dag måste övningar publiceras innan.
Vättern försörjer cirka 250 000 invånare i elva kommuner med vatten.
Dokumentärfilmen Vättern under ytan lyfter fram att sjön är förorenad. Försvarsmakten är en orsak till det, industrin en annan.
– Vad jag är speciellt orolig för är effekter av olika sprängmedel, något som tas upp allt mer i den internationella debatten, säger Henrik Kylin, professor i miljökemi vid Linköpings universitet.
Aktion rädda Vättern arbetar med att ställa samman ett remissvar, och Elisabeth Lennartsson uppmanar framförallt alla kommunpolitiker med ansvar för det kommunala kranvattnet att engagera sig och svara på remissen.
Läs mer:
Försvaret ska rena PFAS-ämnen – men kritiseras för låg ambition
Aktivister uppvaktar Strandhäll (S): ”Slut fred med Vättern”
Sommaruppehållet slut: ”Nu börjar bombardemanget av Vättern igen”
