Hög inflation och en väntande lågkonjuktur har satt finansminister Elisabeth Svantesson (M) i en knivig position. Brassar hon på för att få fart på ekonomin eldar hon på inflationen. Håller hon igen för mycket, riskerar hon att förvärra den lågkonjuktur alla väntar på ska inträffa. 

– Det är ett lurigt läge, säger Thomas Sterner som är professor i miljöekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg.

I höstbudgeten minskar anslaget till miljö- och allmän naturvård med runt en miljard. För skydd och åtgärder för värdefull natur innebär det en halverad budget. Men enligt Naturvårdsverkets eget budgetunderlag skulle istället anslaget behöva mångdubblas de kommande åren.

”Jag litar på min finansminister”

– Det är klart att en lägre budget gör att man lättare hamnar i en situation där fler skogsägare väljer att inte vänta på ersättning utan väljer att fullfölja en avverkning, sa nyligen Claes Svedlindh, chef för naturavdelningen på Naturvårdsverket i en intervju med Syre.

Neddragningarna har mött kraftfull kritik från landets miljöorganisationer. I en intervju med tidningen Sveriges natur hänvisar klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) till finansminster Elisabeth Svantessons bedömning av vad det ekonomiska läget tillåter. 

– Jag litar på min finansminister när hon säger att det vore oklokt med en budget som spär på inflationen och förvärrar det ekonomiska läget vi är i. Då är det mitt jobb att ta ansvar för den budget vi lägger fram. Sen är det klart man hade önskat att man kunnat ge mer pengar till alla utgiftsområden.

Miljökrisen – ett problem vi måste lösa

Visst finns det fog för att vara försiktig med pengar med en hög inflation, säger Thomas Sterner till Syre. Men inget särskilt fog för att vara sparsam med just naturvård.

– Snarare tvärtom kan man väl säga. Sådant som går till snabbkonsumtion är möjligen mer inflationsdrivande.

Sköter regeringen sina kort rätt kan inflationen – med ett gynnsamt världsläge – hamna under Riksbankens mål på två procent i slutet av året. Men några mer pengar för att rädda miljön är ändå inte att vänta. Enligt kalkylen i vårbudgeten som lades fram i veckan kommer utgiftsposten allmän miljö- och naturvård att ha halverats till 2026. Att hänvisa till det ekonomiska läget, när väl inflationen bekämpats, håller inte, menar Thomas Sterner.

– Vi har många problem och den kortsiktiga ekonomiska konjunkturen är för all del ett problem. Men miljökrisen är ett större och mer långsiktigt problem som vi helt enkelt måste lösa. Det finns ju många andra länder som kommer att säga att om inte ens Sverige gör detta, då blir det ingen som gör det. Det brådskar och vårt exempel är viktigt, säger han.

Att ha roligt utan att förstöra miljön

Lågkonjuktur och miljökris är också två problem som inte kan hanteras var för sig, enligt Thomas Sterner, då ekonomisk tillväxt är tätt förknippat med hur stor miljöförstöringen är i världen. Men så skulle det inte behöva vara. I alla fall inte för de länder, likt Sverige, som redan uppnått en viss standard.

– Vi som är rika kan kosta på oss tillväxt i saker och ting som är roliga utan att det förstör miljön. Det kan låta trivialt men dataspel kan vara ett exempel, det är roligt och tär inte så mycket på miljön. Däremot snabbare bilar och fler flygplansturer har ju en väldig tendens att förstöra miljön.

Men Thomas Sterners förhoppningarna på att regeringen ska tackla miljökrisen är små – oavsett ekonomiskt läge.

– Det är inte bara ett ointresse för miljön, jag tror de uppfattar det som ett särintresse för Miljöpartiet, som de vill klämma åt.

Läs mer: 

Ökad risk för att Sveriges sista gammelskogar avverkas

Ingen samlad politik för att rädda havet i år: ”En missad möjlighet”

Kraftfull miljökritik mot vårbudgeten: ”Oacceptabel”