Zoom

Underkänt för klimatbudget och frågetecken för biståndet

Demonstranter bär en kista med texten "RIP klimatmålen" utanför riksdagen i samband med budgetpromenaden.

Regeringens budgetproposition har inte slagit ner som någon bomb då många förslag redan varit kända. Klimatpolitiken är dock en fortsatt källa till frustration, och även om det finns positiva skrivningar i biståndsbudgeten råder för andra året i rad osäkerhet kring hur pengarna ska fördelas. 

Finansminister Elisabeth Svantesson talade om tuffa tider när budgetpropositionen för 2024 presenterades i morse. Den ekonomiska politiken inriktas på att stötta hushåll och välfärd, parallellt med ”historiska” satsningar på rättsväsen och försvar. Reaktionerna har präglats av förväntad besvikelse, inte minst från miljöorganisationerna. Och enligt beräkningar från Sveriges kommuner och regioner, SKR, skulle 28 miljarder krävas för att förhindra nedskärningar i landets kommuner och regioner, det vill säga betydligt mer än de 10 miljarder regeringen anslår.

Ifråga om den fördubblade försvarsbudgeten satte finansministern ner foten och informerade om att detta måste göras, även om det är krävande och dyrt, eftersom det är statens ansvar att se till befolkningens säkerhet. När det kommer till hotet från klimatkrisen väljer samma regering dock som bekant att sänka bränslepriserna och således öka utsläppen, men utökad laddinfrastruktur och kärnkraft förväntas väga upp för detta på lång sikt, är Svantessons förklaring.

För WWF är fokuset på att pressa bensinpriserna en tydlig signal ”att man inte prioriterar miljöarbetet och inte heller att nå klimatmålen”.

Att satsa så mycket pengar på att sänka skatten på bensin och diesel skjuter klimatarbetet i sank. Regeringens politik innebär att Sveriges utsläpp kommer att öka kraftigt kommande år. Bra med satsningar på klimatklivet men det räcker inte på långa vägar säger Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF, i ett pressmeddelande.

Falsk satsning

Även Greenpeace konstaterar att budgeten – som presenteras samma dag som FN:s klimattoppmöte i New York och en aktionsvecka för klimatet pågår i Sverige – ”gynnar drivmedelsbranschen och ökar utsläppen”.

– Skattesänkningar på drivmedel och den fortsatta underprioriteringen av naturskydd kommer att ge ökade utsläpp och mindre naturlig kolsänka. Konkret innebär det att det blir ännu svårare att nå flera av Sveriges miljömål, inklusive det övergripande generationsmålet om att lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, säger Erika Bjureby, Sverigechef Greenpeace, i ett pressmeddelande.

Hon tycker inte heller att man ska låta sig bedras av att Tidöpartiernas använder sig av ordet satsningar.

– Medlen för skydd av värdefull natur är ett utmärkt exempel. Tidöpartierna sänkte anslaget rejält förra året. Nu har de ökat anslaget med 500 miljoner och kallar det en satsning, trots att det i själva verket är på klart lägre nivåer än den tidigare regeringen, säger Erika Bjureby.

Saknar siffror

Det har talats om paradigmskifte när det gäller biståndet, men i propositionen finns fortfarande den övergripande målformuleringen om att biståndet ska stödja ”människor som lever i fattigdom och förtryck”.

– Finns det där ser jag inte hur regeringen kan ändra det senare, säger Gunnel Axelsson Nycander, policyrådgivare för Act Svenska kyrkan. 

Däremot saknas vissa detaljer som gör att det är svårt att veta vad somliga, i sig positiva, skrivningar kommer att betyda i praktiken, påpekar Gunnel Axelsson Nycander. Hon tror att det precis som förra året kommer att uppdagas i regleringsbreven om det blir stora förändringar i form av exempelvis nedskärningar.

Mattias Brunander, generalsekreterare för Diakonia, undrar hur regeringens biståndsbudget ska omsättas i praktiken
Mattias Brunander, generalsekreterare för Diakonia, undrar hur regeringens biståndsbudget ska omsättas i praktiken. Pressbild.

Mattias Brunander, generalsekreterare på Diakonia, lyfter samma problematik.

Vi saknar besked om hur de skrivningar som nu står i budgeten ska omsättas i praktiken. Det blir inte tydligt förrän man ser vad man lägger pengarna på och vad man inte lägger dem på. Vi vet att Ukraina får en stor budgetpost, och var ska de pengarna tas ifrån? Risken är att vi får vänta till årets slut och regleringsbrevet och då blir det otroligt snabba ryck. Förra året skyllde man på att man inte hade tid som ny regering, men det kan man inte riktigt göra nu. Sedan hoppas vi att vi inte behöver vänta så länge på beskedet utan att det kommer tidigare.

Från låg- till medelinkomstländer

De stora beskeden för biståndet kommer att presenteras i reformagendan, men en viktig skrivning redan nu är till exempel den om klimatbistånd som säger att parallellt med ökade satsningar på utsläppsminskningar i medelinkomstländer ska också ”stöd till klimatanpassning och motståndskraft i de mest utsatta och minst utvecklade, ofta konfliktdrabbade, länderna prioriteras”, menar Gunnel Axelsson Nycander.

– Vi hoppas det betyder att det fortsätter vara en stor andel som läggs på anpassning. Till skillnad från många av satsningarna på utsläppsminskningar så krävs det gåvobistånd till klimatanpassning, säger hon.

De signaler om biståndets reformering som kommit under året har pekat på ett starkt fokus på svenska intressen och svensk export. Utifrån det är det inte otroligt att de länder som är i störst behov av bistånd fasas ut till förmån för medelinkomstländer, tror Mattias Brunander.

– Ska biståndet bli exportstöd, ifrågasätter vi att det då fortfarande är bistånd.

MR-institutets ställning ohotad

Tidigare i år uttryckte vissa element i regeringen att Institutet för mänskliga rättigheter borde läggas ner. I och med budgeten fastslås att institutet ”har en central roll för att uppfylla målet om att säkerställa full respekt för Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter”, och fortsätter således sin verksamhet.

Enligt regeringen ska Sverige vara en förebild på området och Elisabeth Rynning, ordförande i styrelsen för Institutet för mänskliga rättigheter, påminner i ett pressmeddelande om att det också förutsätter att myndigheten ges tillräckliga medel för att kunna ta på sig den ledarrollen. 

Läs mer: 

Regeringens budget ökar utsläppen – missar klimatmålen

Biståndspengar öronmärks för svensk export till Ukraina

Organisationer kräver svar om Institutet för mänskliga rättigheter

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV