Sedan 1992, då forskarna började övervaka havsisens avsmältning med hjälp av satelliter, har istäcket vid de båda polerna minskat varje år och den högsta avsmältningstakten har skett under det senaste årtiondet. Uppgifterna återfinns i en sammanställning av satellitdata som Europeiska rymdorganisationen (ESA) publicerades under torsdagen.

Den enskilt största förlusten av istäcke skedde 2019, då drivet av en värmebölja i Arktis den sommaren. Totalt har förlusten av is bidragit till en havsnivåökning på 21 millimeter, sedan 1992. Två tredjedelar av den sker på grund av avsmältning från Grönland medan Antarktis står för en tredjedel.

ESA konstaterar vidare att de båda polernas andel i havsnivåhöjningen ökat från 5,6 procent i början av 1990-talet till 25,6 procent idag. Om avsmältningen fortsätter i samma takt, kommer de båda polerna att ha bidragit till mellan 148 och 272 millimeter havsnivåhöjning till 2100.

Kan inte utesluta abrupta förändringar

Sammanställningen som förkortas IMBIE är den tredje som gjorts men kommer framöver att ske årsvis. Diego Fernandez, chef för forskningsenheten vid ESA skriver i ett pressmeddelande att det ”är ett steg framåt för hur IMBIE kan hjälpa till att övervaka de här kritiska regionerna, där vi har nått en punkt där abrupta förändringar inte längre kan uteslutas”.

Förutom att landis smälter och bidrar till havsnivåhöjning, sker det också genom havsvattnets värmeutvidgning – också det på grund av den globala uppvärmningen. Enligt IPCC:s sjätte utvärdering uppskattas den globala havsnivåhöjningen till 2100 stiga med mellan 28-101 centimeter, beroende på olika utsläppsscenario. Motsvarande siffra för 2150 är 37-188 centimeter.

Men klimatpanelen varnar också för så kallade ”deep uncertainties”, som om de inträffar – kan leda till än större havsnivåhöjningar. Ett begrepp svåröversatt till svenska men som pekar på att det råder låg eller icke välkänd sannolikhet för en händelse. Men som skulle få enorma följder – och som därför tas med i rapporten. Exempelvis inkluderas flera tröskeleffekter, varav ett rör Västra Antarktis is och huruvida det kommer att kollapsa. Därför kan det inte uteslutas att havsnivån skulle kunna höjas till två meter till 2100 och fem meter till 2150.

– Det är i alla fall något som inte kan uteslutas och risken ökar för varje ton koldioxid vi släpper ut, sa klimatforskaren Deliang Chen från Göteborgs universitet i en intervju med Syre i samband med att FN:s klimatpanel släppte sin delrapport ”Den vetenskapliga grunden i juli 2021.

Läs mer: IPCC: Inga bevis för hothouse earth-teorin

Läs mer: Alla ögon på domedagsglaciären: ”En ny värld är på väg att skapas”