Radar · Miljö

Skogsbruket måste få in artskyddet tidigare i sin planering

Ett exemplar av stor hackspett, som inte är samma art som den tretåiga hackspetten som stoppade en avverkning tidigare i år.

Flera domstolsbeslut från både EU och Sverige har bidragit till att ändra på hur artskyddet ska tolkas när det kommer till skogsavverkningsfrågor. Nu går därför Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen ut med en ny strategi som ska underlätta för skogsägare att planera och genomföra sitt skogsbruk.

I augusti föll en dom i Övermiljödomstolen som konstaterade att Skogsstyrelsen gjort fel när de gett en markägare tillstånd att avverka skog trots tecken på förekomst av tretåig hackspett.

Det är en av flera liknande domar som nu visar på att större hänsyn måste tas till artskyddet innan avverkning sker.

Efter att ha fått ett gemensamt regeringsuppdrag förra våren har därför Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen arbetat fram en strategi som bland annat innebär att skogsbruket behöver bygga upp sin kompetens kring fridlysta arter och ta hänsyn till dem långt tidigare i sin planering.

Det hela handlar om en förflyttning mot ett förebyggande arbetssätt inom skogsbruket i stort, skriver Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

– Att genomföra en sådan förflyttning innebär en förändring i hur skogsbruket planeras och utförs. Det innebär att skogsbruket behöver bygga upp sin kompetens kring fridlysta arter och ta hänsyn till dem tidigare i sin planering. Hänsyn till fridlysta arter kan exempelvis finnas med redan i skogsbruksplaner, säger Göran Rune, avdelningschef på Skogsstyrelsen.

För att genomföra detta kommer Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen ta fram olika kunskapsunderlag. Bland annat behövs ett särskilt stödmaterial till mindre skogsägare.

– Det kommer att ta tid att ändra arbetssätt och det kommer att kräva arbetsinsatser både från skogsbruket och oss myndigheter, säger Claes Svedlindh, avdelningschef på Naturvårdsverkets naturavdelning.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV