Försäljningen av ekologiska livsmedel i Sverige har de senaste åren minskat rejält, inte minst i spåren av invasionskriget i Ukraina, den höga inflationen och de generellt höjda matpriserna.

Det hela får tydliga konsekvenser för landets ekobönder. Tidigare i år visade statistiken att andelen areal som odlas ekologiskt i Sverige i år minskat från 19,9 procent av den totala jordbruksmarken till 16,6 procent. Det innebär en minskning med 98 000 hektar, siffror som bygger på de stödansökningar som lantbrukare gjort under perioden februari-april, där de uppskattar arealen ekologisk mark de kommer att odla under året.

– Minskningen är en anpassning efter marknadsläget och rådande politik, ekologiskt har varken främjats av politikerna eller dagligvaruhandeln, säger Ida Lind, expert marknad och hållbarhet på Ekologiska lantbrukarna, i ett uttalande.

Och från politiskt håll ser trenden ut att hålla i sig. I budgeten för 2024 (utgiftsområde 23, sida 40) skriver regeringen att ”(r)egeringen anser inte att det finns behov av att ha mål för ekologisk produktion och konsumtion då svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan” och alltså ”inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för konsumtion och produktion kopplade till specifika produktionsformer”.

Målet för den ekologiska produktionen i Sverige sattes 2017 och syftar till att 30 procent av svensk jordbruksmark ska brukas ekologiskt år 2030. På Jordbruksverkets hemsida går det att läsa att den ekologiska produktionen bland annat bidrar till att uppfylla flera av de svenska miljömålen, såsom giftfri miljö, grundvatten av god kvalitet, ett rikt växt- och djurliv, begränsad miljöpåverkan, ingen övergödning samt begränsad klimatpåverkan.

Även på EU-nivå finns ett mål om att nå 25 procent ekologiskt brukad areal till år 2030 och en ökad konsumtion av ekologisk mat.

Läs mer: 

Många skippar ekologiskt då priserna stiger

Allt fler väljer bort ekologiskt

Prisskillnaden mellan eko-mat och konventionell mat minskar