Det råder personalbrist i skola, vård och omsorg. Trots detta står löneutvecklingen still, enligt en ny rapport. En orsak är det så kallade märket, anser Marie Trollvik, ordförande Lönelotsarna.
– Det finns risk för att hela välfärden äventyras just nu, säger hon.
Just nu pågår löneförhandlingarna mellan fack och arbetsgivare. Under de senaste åren har lönegapet mellan mans- och kvinnodominerade yrken legat still. Detta trots att det råder personalbrist inom exempelvis äldreomsorgen i kommunerna.
Heltidslönen i kvinnodominerade yrken är 33 300 kronor i genomsnitt. I övriga yrken ligger genomsnittslönen på 41 300 kronor – en löneskillnad på 19 procent eller 8 000 kronor. Det visar en ny rapport från nätverket Lönelotsarna, som jämfört vissa yrkeskategorier med varandra.
– Det är dags att höja lönerna för de kvinnodominerade yrkena. Annars finns det risk för att hela välfärden äventyras just nu, säger Marie Trollvik, ordförande.
En orsak till att löneskillnaderna ökar är det så kallade märket, menar Marie Trollvik. Märket innebär att det är industrifacken och industriföretagen som sätter procenten för hur stor löneökning resten av den svenska arbetsmarknaden ska få. Orsaken att industrins parter får förhandla lönerna först är att det anses vara bra för exportmarknaden, samt att det minskar risken för inflation.
– Men eftersom kvinnorna har lägre lönenivåer från början leder de procentuella avtaken till att lönegapet hela tiden ökar om det inte sker någon särskild satsning på dessa yrken, säger Marie Trollvik.
Visserligen lyckades barnmorskor förhandla till sig en löneökning på knappt 500 kronor mer mellan åren 2015-2021 än jämförelsegruppen civilingenjörer, som dock fortfarande har 7 300 kronor i högre lön.
Lönegapet minskade också något mellan åren 2015-2018 mellan kvinnodominerade yrken och övriga yrken. Men sedan dess har gapet stått still, bland de yrken som undersöks i studien.
Marie Trollvik har ingen åsikt om huruvida märket borde tas bort eller inte, men anser att vissa bristyrken måste tillåtas en högre löneökning än den procent som industrin satt. Lönelotsarna efterfrågar också att politikerna satsar mer pengar på välfärden så att dessa löner går att finansiera.
– Det är viktigt att se helheten. Om vi inte har kompetensförsörjning för barn som i framtiden ska börja jobba i industrin eller sjukvård i fall folk blir sjuka eller barnomsorg så att vi kan gå till jobbet, fungerar inte industrin. Vi är båda avhängiga varandra, säger Marie Trollvik.
IF Metall ifrågasätter vilka yrken som jämförs
Men på IF Metall anser man att märket borde finnas kvar. Argumentet handlar om att det det gynnar svensk export, vilket i förlängningen ger Sverige skatteintäkter som kan gå till bland annat välfärden, och personalens löner.
– Märket har inneburit att kvinnor och män under 25 års tid har fått högre reallöneökningar förutom år 2011 och 2022. Vi kan inte gå tillbaka till det kaos som var innan där alla ska ha mer än alla andra, säger Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall.
Han håller med om att det är skillnad mellan mäns och kvinnors löner överlag, men ifrågasätter vilka grupper som jämförs i Lönelotsarnas rapport.
– De jämför inte undersköterskor med fordonstekniker. Det brukar Kommunal göra. Istället jämförs undersköterskorna med installations- och serviceelektriker. Det kan vara så att de har samma utbildningslängd som en bilmekaniker, men på det viset får de en större löneskillnad i rapporten. Man väljer lite vad man vill jämföra med, säger han.
Löneskillnaderna mellan män och kvinnor tror han främst beror på att arbetsmarknaden är så uppdelad efter kön.
– Det vore väldigt viktigt att bryta segregationen på arbetsmarknaden och få in fler kvinnor i industrin och fler män i offentlig sektor, säger Pekka Säikkälä, och nämner att IF Metall stödde Kommunal i kravet på att undersköterskelönerna skulle öka år 2016.
I årets löneförhandlingar har industrin som krav att de lägsta lönerna i alla branscher ska höjas med 1 600 kronor. På så vis går det att komma runt att de med högst löner också får mest lönehöjning i och med att lönen höjs procentuellt.
– Vi har en låglönesatsning, säger Pekka Säikkälä.
När det gäller lönegapet överlag mellan män och kvinnor är skillnaden mindre än de 8 000 kronor som nämns i Lönelotsarnas rapport, visar statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.
Medellönen för kvinnor är 35 100 kronor och för män ligger medellönen på 39 000 kronor. Samtidigt är medianlönen lägre, vilket tyder på att det finns skillnad i folks löner. Störst lönespridning tycks finnas bland män, enligt Statistiska centralbyrån.
Allra lägst löner går inte att hitta i skola eller sjukvård, men inom bland annat hemservice, alltså bland annat hemtjänst, restaurang, handeln och städ, visar statistik från SCB.
Läs mer:
