Radar · Politik

Hon vill se organisering och solidaritet

Helena Duroj hoppas få ser mer nätverkande och fler protester från de som inte uppskattar politiken som följer med Tidöavtalet.

Var är demonstrationerna och organiseringen mot den nya regeringens politik och Tidöavtalet? Det undrar Helena Duroj, engagerad medborgare som i ett öppet brev till flera civilsamhällesorganisationer uppmanar dem till samarbete och organisering.

I veckan skrev Helena Duroj ett brev som publicerades i Syre, men som också skickats till många civilsamhällesorganisationer i Sverige.

– Jag undrar, var är demonstrationerna, var är organiseringen? säger hon.

Själv bor hon på landsbygden och beskriver sig som en helt vanlig medborgare, som chockerats av den politik som nu förs av regeringspartierna i samarbete med Sverigedemokraterna.

– Jag har varit aktiv förut, men är numera pensionär som bor på landet. Här på landet så märker man inte någon direkt organisering, även om många är allmänt hyggliga och solidariska, och Röda korset som finns här gör ett bra jobb.

Men politiken som nu förs och som presenterats i Tidöavtalet menar hon är rasistisk och fascistisk, och att det behövs en motkraft till detta.

– Kanske vill jag bara höra att någon säger ”ta det lugnt lilla vännen, vi är redan på gång med organisering”.

"Tala om vad man gör"

Hon har fått ett par svar från de organisationer som hon skrivit till med just det budskapet. Hennes förhoppning är att få se mer sådant framöver. För det som behövs är enligt Helena Duroj ett nätverkande, både digitalt och i verkligheten.

– Att man talar om vad man gör så att andra får veta. Tyvärr finns det en ökad acceptans i samhället idag för att trampa på immigranterna, som inte vet om de får vara kvar i landet och inte har råd att köpa mat, om de inte försörjer sig på att cykla i snöstorm med andra människors mat på ryggen, det är otryggt och underbetalt!

Hon frågar sig vart solidariteten har tagit vägen i samhället.

– Vi pratar mycket om de missunnsamma människorna. Det är dem man ska lyssna på, det är dem som partierna försöker vinna över. Men hur kan vi se till att man börjar lyssna på oss andra, som står för mänskliga rättigheter, allas lika värde, medmänsklighet och solidaritet?

Därför tror hon att ett samarbete över partigränser och organisationsgränser är så viktigt.

– Det är enda sättet, säger hon.

Mitt i allt detta är det viktigt att se till att välfärden bevaras, säger hon.

– Rasismen har alltid funnits, den är ett kolonialt arv. Men när välfärden fungerar är tilliten mellan människor större. Då kan vi låta varandra leva ett gott liv.

Läs mer:

Nu måste vi organisera oss mot fascism