I förra veckan samlades studieförbund, folkhögskolor och andra aktörer i civilsamhället för att diskutera folkbildningen och demokratin i Sverige. Man beslutade bland annat att träffas oftare ”över gränserna”. Men det fanns också en stor oro över att man från politiskt håll nu försöker så split mellan folkhögskolor och studieförbund.
I förra veckan samlades representanter för ett 70-tal organisationer och rörelser för att ha dialogdagar om folkbildningen och demokratin i Sverige. Kinna Skoglund, en av initiativtagarna, känner sig nöjd med dagarna.
– Vi beslutade bland annat att vi ska ha en ny konferens i april nästa år. Vi har redan en arbetsgrupp som jobbar med det.
Det blev även inte mindre än elva handlingsplaner på hur man tar vidare diskussionerna från konferensen.
– Det handlade om alltifrån hur vi kan se till att vi aktivt gör mer saker tillsammans, hur vi kan öka ungas röster i diskussionerna om demokrati, till att väldigt konkret titta på ”Var finns pengarna?”, hur kan vi dela med oss av kunskaper om att söka stipendier och fondmedel?, säger Kinna Skoglund.
Oro över flera besked från regeringen
En viktig anledning till att konferensen samlade så många olika aktörer är att de alla ser orosmoln torna upp sig när det gäller folkbildningen i Sverige.
– Samma dag som vi kom till konferensen kom beslutet om att folkhögskolorna får 100 miljoner mer per år, vilket är väldigt lite om man tänker på att de nyligen tog bort coronastödet, säger Kinna Skoglund.
Hon ser det samtidigt som en rökridå för nästa beslut inom folkbildningsområdet, som kom under fredagen. Där meddelar regeringen att man gör ett tilläggsdirektiv i den utredning om folkbildningen som redan pågår och som den förra regeringen tillsatte. Bakgrunden till den är att det upptäckts fusk och felaktigheter i hur studieförbund använder de tilldelade bidragen och därför ska utredningen titta på hur folkbildningen kan styras effektivt och hur kontrollen ska utformas. Den ska även se över modellen för hur fördelning av statsbidrag till folkbildningen går till.
I tilläggsdirektiven som meddelades i fredags specificerar regeringen och Sverigedemokraterna att utredningen ska se över hur kontrollen och granskningen kan ”stärkas på alla nivåer” och se om ”styrningen och medelstilldelningen helt eller delvis ska hanteras av en eller flera befintliga myndigheter i stället för av Folkbildningsrådet”. Folkbildningsrådet är en ideell förening som har myndighetsuppdraget att fördela de pengar som staten delar ut till studieförbund och högskolor.
– Att istället ge ansvaret till myndigheter vore att stärka den politiska kontrollen, då myndigheternas ledning tillsätts politiskt, säger Kinna Skoglund.
Oro för det demokratiska uppdraget
Hon och många andra oroar sig nu över att man från politiskt håll försöker splittra folkhögskolor och studieförbund genom att ställa dem mot varandra, trots att båda har viktiga roller för att folkbilda. Det finns också en rädsla för att utredningen ska leda fram till att det demokratiska uppdraget som folkhögskolor och studieförbund har tas bort.
– Det är ett otroligt spel kring folkbildningen nu! Det är givetvis så att detta kommer från Sverigedemokraterna. SD vill ha ett mer auktoritärt styre och all bildning gör det svårare att införa ett mer och mer auktoritärt styre. Bästa sättet att försvaga demokratin är att försvaga folkbildningen.
Just på grund av de dystra vindarna kände hon liksom många andra att konferensen gav ny energi och styrka.
– Det var välbehövligt tror jag. Hur tungt det än är nu så är det skönt att få dela och prata med andra om den nedmontering och försvagning som sker nu och att mobilisera tillsammans. Det går ganska fort nu och vi behöver hålla emot tillsammans.
– Den ena kvällen var det några som gjorde en lägereld och spelade och dansade, unga såväl som äldre. Mitt i allvaret så behöver man få ha roligt också. Att få skratta mitt i det som är tungt är jätteviktigt.
Läs även:
Civilsamhället samlas för att stärka demokratin och folkbildningen
