Rekordhetta och värmevarningar – det är ovanligt varmt på flera platser på jorden just nu. Johan Rockström, chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning i Tyskland och Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, förklarar varför.
TT: Varför ser vi flera värmerekord samtidigt just nu?
– En grundläggande faktor är att vi har en global temperaturhöjning på 1,2 grader. Utöver detta spelar havet en avgörande roll. Över 90 procent av uppvärmningen som är orsakad av människans utsläpp hålls i haven, så när vi har höga yttemperaturer i Nordatlanten som släpper ifrån sig värme ut i luften så är det inte förvånande att vi ser temperaturer långt över den globala uppvärmningen på 1,2 grader, säger Johan Rockström.
Det är samspelet mellan människans klimatpåverkande utsläpp och naturliga vädervariationer som orsakar värmeböljor, förklarar klimatforskaren.
– Vi har just nu det naturliga klimatfenomenet El Niño som den globala uppvärmningen orsakad av människan förstärker så det blir en super-El Niño, och det är den tredje super-El Niñon på 25 år. Dessa skapar extrem värme över hela planeten och följs av extrem torka i vissa delar av världen och översvämningar i andra, säger Johan Rockström.
El Niño är ett återkommande naturligt fenomen där östliga vindar i Stilla havet avtar vilket gör att varmare vatten sprider sig över havsytan. Det påverkar i sin tur klimatet på hela jordklotet.
TT: Är temperaturökningarna vi ser i linje med vad forskarvärlden har beräknat?
– Vi förstår de grundläggande förloppen väl och vet att vi förstärker El Niño-fenomenet. Klimatmodellerna förutsätter exakt den här utvecklingen, det vill säga att global uppvärmning förstärker naturlig variation som leder till extrem hetta, torka och skyfall. Det som är överraskande är att det sker så snabbt och att vi ibland ligger 4 eller 5 standardavvikelser ovanför det normala. Vi är inte tagna på sängen av att det sker, men av att det är så starka effekter, säger Johan Rockström.
TT: Har vi passerat avgörande tröskelvärden, så kallade tipping points, för klimatet nu?
– Det ser vi inte. Det finns skäl att vara oroad, men så vitt vi vet i dag har vi inte passerat de stora trösklarna. Snarare så att super-El Niño blir ett år när vi tvingas uppleva rekordvärme, men att vi sedan kommer falla tillbaka till mindre extrem värme. Men trenden kommer vara att medeltemperaturen fortsätter att öka. Risken för att korsa trösklarna ligger runt hörnet, kanske om 15–25 år, då vi inte tillfälligt, som nu, når en topp utan mer permanent kliver över 1,5 grader, säger Johan Rockström.
TT: Hur påverkas planeten av värmen?
– En del effekter klingar av, andra syns under väldigt lång tid. Till exempel när det blir stora bränder så kommer effekten av det att synas under väldigt lång tid. Kraftig värmebölja i havet kan påverka marina ekosystem med långvariga konsekvenser, säger Markku Rummukainen.
Omfattande bränder ger mer kol i atmosfären vilket leder till ytterligare global uppvärmning.
TT: Kan vi förhindra att värmen fortsätter att eskalera?
– Hur mycket varmare det blir beror på hur man lyckas i klimatarbetet att minska de globala klimatutsläppen. Globalt har världens länder kommit överens om i Parisavtalet att begränsa den globala uppvärmningen till långt under 2 grader, helst 1,5 grader. Forskning visar att det finns möjligheter och lösningar att sträva mot de målen, säger Markku Rummukainen och fortsätter:
– Men den nuvarande utvecklingen pekar inte åt det hållet utan de globala utsläppen har fortsatt att öka.
Även Johan Rockström ser tunga orosmoln framöver.
– Det kommer att bli värre. Jag hoppas innerligt att världens politiska ledare ser det här för vad det är och tar det som en varning.
– Det vi upplever nu är ett smakprov av en 1,5 graders värld. Om 15–20 år lever vi i en sådan värld permanent och så kommer El Niño hända ovanpå det. Det vi ser nu händer på en 1,2 graders planet, vi är på väg mot 2,7 grader i slutet av århundradet. Man kan knappt föreställa sig vad vi kommer uppleva då.
Läs mer:
Höga temperaturer förbryllar och är väntade, enligt forskare
Varningen: Förbered er för El niño
Fakta: El Niño och La Niña
El Niño och La Niña är faser i vädercykeln El Niño-Southern Oscillation (ENSO). El Niño värmer upp ytvattnet i de östra delarna av Stilla havet medan La Niña kyler av.
El Niño återkommer i genomsnitt vartannat till vart sjunde år och varar vanligtvis nio till tolv månader. Kulmen sker ofta kring jul, därav namnet El Niño (som betyder pojke, eller gossebarnet, på spanska).
El Niño-effekter som ökad nederbörd drabbar vanligtvis delar av södra Sydamerika, södra USA, Afrikas horn och Centralasien, medan svår torka kan förekomma över Australien, Indonesien och delar av södra Asien.
Med La Niña råder motsatta förhållanden. När det blir torrare i Sydamerika blir det oftare ökad nederbörd i Australien med hög risk för översvämningar.
Senaste gången som världen upplevde El Niño var 2018–2019.
Det är inget onormalt med El Niño och La Niña utan de uppträder då och då. Man har sett att de förekommit i alla fall sedan 1800-talet.
Källor: WMO, SMHI
