Bilden av ett hållbart skogsbruk i världsklass kablas ut i reklamkampanjer påkostade av skogsnäringen. Nu får bilden mothugg av en ny sajt lanserad av skogsekologen Jon Andersson.
–Vi är ett trädtäckt land men vi har tappat kopplingen till vad skog är för något, säger han.
Det är inte första gången Jon Andersson, disputerad skogsekolog, gett sig in i kampen om bilden av svenskt skogsbruk. 2016 publicerade han en omtalad video med animeringar av satellitbilder, som visade kalhyggenas framväxt. Något som lyftes av SVT Västerbotten och fick snabb spridning. Men också kritik.
– Det är rent nonsens. Vi har faktiskt dubbelt så mycket skog än vi hade för hundra år sedan, sa Pär Lärkeryd, vd på Norra skogsägarna, som istället tyckte att mer skulle huggas.
Argument som inte bet på Jon Andersson.
– Det som växer efter en avverkning är inte skog. Man förstör den biologiska mångfalden vid en avverkning. Det är uppenbart att Pär Lärkeryd ser en massa träd och tror att det är skog, sa han i samma inslag för sex år sedan.
”Det tror jag inte många tänker på”
Sedan dess har skogsdebatten fått förnyad kraft, påeldat av återkommande rapporter om att utvecklingen för miljömålet Levande skogar är negativ och av omtalade granskningar i bland annat DN och SVT. Parallellt med publiceringarna har en rad branschorganisationer inom skogsnäringarna satsat på reklamkampanjer för att ge en mer positiv bild av det svenska skogsbruket. Men den ger sig nu Jon Andersson i kast med igen. Genom den nylanserade sajten Skogsinsikt, försöker han åter igen levandegöra fakta, för att ge en bild av svensk skog han inte tror att många känner till.
– Idag lever vi i ett plantagelandskap, skog i riktig bemärkelse finns det väldigt lite av, det tror jag inte många tänker på när de är ute och kör och ser skogen svischa förbi, säger han.
Sju fakta om skogen
Samtidigt står Jon Andersson bild av en skog i kris i kontrast till den som branschorganisationerna inom skogsnäringen förmedlar. På Lantbrukarnas riksförbunds (LRF) kampanjsida ”Sju fakta om svenska skogen”, pekar organisationen på att 27 procent av skogen inte brukas på grund av att den är improduktiv och olika skyddsformer eller frivilliga avsättningar. Missvisande enligt Jon Andersson, som pekar på att den formellt skyddade skogsmarken är liten och att det finns stora osäkerheter med de frivilliga avsättningarna. Men också att det inte bara handlar om hur mycket som skyddas, utan var den skyddas.
– Det finns fler hotade arter i södra Sverige eftersom där finns många lövgynnade arter som är väldigt undanträngda i dag, att man då har en väldigt låg skyddsareal i den delen, är i sig ett stort problem. Sedan betyder det inte att arter i norra Sverige har mindre betydelse, det är andra arter och andra system.
”Resonemanget är absurt”
LRF pekar också på positiva trender, så som att andelen gammal skog ökar. Men att skogsplantage tillåts bli äldre, är av marginell betydelse när den skog som inte avverkats tidigare, gammelskog, fortsätter att minska, enligt Jon Andersson.
– Gammelskog är ofta skogar som inte är kalavverkade och de har höga naturvärden, det är därför det begreppet är intressant. Vi vet att gränsen för vad som kan vara ekologiskt värdefullt eller inte, i stort sett går vid om den varit kalavverkad eller inte. Att vi har skogar som är lite äldre, det är ganska ointressant ur ett ekologiskt perspektiv.
LRF pekar också på att det finns fler arter i Sverige idag än på 1800-talet – då 800 arter tillkommit och 200 försvunnit.
– Resonemanget är absurt när vi har ett skogsbruk som håller på att ta död på skogslandskapet, så säger man i samma veva att vi har fått in fler arter som vandrat in här. Det har inget att göra med skogsbruket.
Syre: LRF pekar också på att inga arter försvunnit på grund av skogsbruket de senaste 50 åren.
– Det finns ett fåtal skogsarter som försvunnit från Sverige till indirekt följd av skogsbruk. Tyvärr har vi stora landskapsavsnitt där många skogsarter inte kan leva idag, för det inte finns någon gammal skog kvar. Detta kan leda till ytterligare utdöenden, säger Jon Andersson och fortsätter:
– Om en art försvinner från ett för stort landskapsavsnitt, då kan den inte återetablera sig även om skog skulle skyddas där, för spridningskällan är för långt borta. Då kan man prata om ett ganska stort lokalt utdöende och att det är ett problem.
Läs mer: Lagförslag som riksdagen vill stoppa kan bidra till att rädda skogen
