Regeringens ändrade strategi när det gäller biståndet slår nu hårt mot många mindre hjälporganisationer, visar en kartläggning som tidningen Kollega gjort. Personal sägs upp och projekt läggs ner.
Regeringens ändrade biståndspolitik, med beslutet att överge enprocentsmålet och att även drastiskt dra ner på det så kallade infokom-stödet – från 155 miljoner kronor under 2022 till 20 miljoner kronor detta år – får stora konsekvenser. Runt om i landets biståndsorganisationer sägs personal upp och det finns en generell oro om hur man ska kunna fortsätta driva sitt arbete och informera om det.
Maria Nyberg, Union to unions generalsekreterare, säger till tidningen Kollega att fem tjänster hos dem har försvunnit, och att pengar som de vidareförmedlat till andra organisationer som informerar om globalt fackligt arbete har stoppats.
– Det är så många röster som tystnar samtidigt nu. Och färre pennor kommer att skriva om biståndspolitik och granska den. De som har kunskap att förklara vad bistånd handlar om får inte möjlighet att göra det längre. Tyvärr är det en trend vi ser i hela Europa, säger hon till tidningen.
Biståndsviljan kan minska
Ytterst handlar infokom-anslaget, det vill säga pengar till kommunikations- och informationsinsatser, om att stärka engagemanget för en hållbar global utveckling. Många inom branschen är nu oroliga för att synen på bistånd kommer att förändras och svenska folkets biståndsvilja minska.
– Vi kommer inte kunna skriva om och berätta om vad vi gör i andra länder eller kunna ha vårt internationella jobb som en del av vår folkbildning, sa Lotta Sjöström Becker, generalsekreterare på Kristna freds i en tidigare intervju med Syre.
Den förändrade inriktingen innebär större fokus på Ukraina och närområdet och mindre stöd till FN-organ och forskning. Biståndsminister Johan Forssell (M) har tidigare motiverat förändringen med att ”vi vill se fler matpaket och färre konferenser”. Det uttalandet har fått omfattande kritik.
– Matpaket använder man vid katastrofer, det lindrar en konsekvens. Information däremot leder till kunskap och kan förändra ett samhälle i grunden: minska korruption och öka demokrati – och i slutändan minska behovet av bistånd. Därför är det sorgligt att man tar bort möjligheten att utbilda för det viktiga förändringsarbetet, säger Joakim Wohlfeil, Unionens klubbordförande på biståndsorganisationen Diakonia, till Kollega.
Myndighet pausar utlysning om stöd
Även stödet till civilsamhället är i farozonen. Många organisationer som arbetar med fredsfrämjande insatser är beroende av medel från Folke Bernadotte-akademin, men utlysningen för 2024 är sedan en tid uppskjuten i väntan på besked från regeringen om hur stödet kommer utformas framöver.
– Regeringen säger sig värna det svenska civilsamhällets roll i biståndspolitiken. Ännu ser vi inget av detta i de konkreta reformer som har presenterats, sa Jon Fridholm, verksamhetschef på Östgruppen, till Global bar magazine i augusti.
Organisationen arbetar med demokrati och mänskliga rättigheter i östeuropeiska länder, sålunda en prioriterad region, men har fått halvera sin personalstyrka.
– Vi borde kanske höra till dem som klarar sig bra genom pågående reformer. Verkligheten så här långt är dock en annan.
Läs mer:
Kapat stöd till informationsinsatser kan minska biståndsviljan
Minskat bistånd får konsekvenser för barnsoldater och kvinnor
