Radar · Miljö

Regeringen går vidare med reduktionspliktförslag – och kan komma att se över miljömålen

Klimatminister Romina Pourmokhtari under en presskonferens i september om klimatsatsningar för 2024 för att minska utsläppen.

I veckan beslutade regeringen om en proposition om reduktionsplikt – något som redan debatterats flitigt, då det innebär att Sveriges miljömål till 2030 inte ser ut att nås. I nästa vecka kommer dessutom en ny utredning presenteras för regeringen om hur Sveriges klimatpolitik bör utvecklas – en utredning som redan på förhand kritiserats av miljörörelsen.

Sveriges regering går vidare med en proposition kring det de utlovat kring reduktionsplikten. Det innebär att miniminivån för andelen biobränsle sänks till sex procent för bensin och diesel under 2024–2026.

– Det måste bli billigare att vara svensk, säger energi-och näringsminister Ebba Busch i ett pressmeddelande.

Förslaget innebär också att reduktionsnivåerna slopas för 2027–2030. ”Vilka krav som bör ställas på drivmedelsleverantörer för att minska utsläppen av växthus­gaser för 2027–2030 bör analyseras vidare. Även andra samhälls­ekonomiskt effektiva styrmedel bör övervägas”, skriver regeringen i pressmeddelandet.

Miljömål till 2030 hotat

Förslaget om sänkt reduktionsplikt har länge kritiserats av miljörörelsen för att leda till att Sverige inte kommer att nå miljömålen som satts upp till 2030, något som även regeringen själva medger i sin senaste budget.

Sveriges miljömål till 2030 är ett etappmål för det övergripande målet om att ha nettonollutsläpp till år 2045. Ett etappmål är att utsläppen 2030 bör vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990. Det finns också ett specifikt mål för inrikes transporter, vars utsläpp ska minska med minst 70 procent till år 2030 jämfört med 2010.

Men vikten av dessa mål kan komma att ifrågasättas av en ny utredning som ska presenteras på tisdag. Då kommer utredare John Hassler att överlämna en rapport till regeringen om ”hur Sveriges klimatpolitik bör utvecklas utifrån de förändringar som har beslutats eller kan förväntas inom EU:s nya klimatlagstiftning Fit for 55”.

EU:s mål för utsläppsminskning ligger på 55 procent till år 2030, alltså lägre än Sveriges klimatmål till samma år. John Hassler har redan tidigare uttryckt sig kritisk till att våra mål ligger högre än EU:s, och hans utredning förväntas bland annat presentera ett förslag om att slopa etappmålet för inrikes transporter.

Enligt Hassler är det i praktiken inte så stor skillnad på Sveriges och EU:s utsläppsmål.

– 63 och 70 procent låter som större minskningar än 55 procent men de svenska målen beräknas på ett annorlunda sätt och är i praktiken inte mer ambitiösa än de som nu överenskommits om för hela EU, sa John Hassler i somras till Tidningen Näringslivet.

I Sverige formulering av målen finns en möjlighet att nå delar av målen till år 2030 och 2040 genom kompletterande åtgärder (läs mer på Naturvårdsverkets hemsida).

"Prata om tillvägagångssätten"

Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) säger i en intervju med Expressen under söndagen att EU:s klimatpaket Fit for 55 är ”någonting fantastiskt”.

– Om man sitter i ett stängt rum med John Kerry och alla andra som ska lista ut hur vi ska hantera klimatkrisen då börjar man direkt prata om tillvägagångssätten, och inte att vi ska nå 1,5 graders-målet och att det är klimatkris. Man börjar prata om vad vi faktiskt ska göra åt saken. Och det är det jag har bett Hassler titta på, säger hon till tidningen.

Kritiken om eventuellt skrotade delmål slår hon ifrån sig med att delmål är viktiga, men att målen som den förra regeringen arbetade efter inte var de rätta.

Innan årets slut ska Romina Pourmokhtari presentera sin klimathandlingsplan för första gången. Det är något som ska göras vart fjärde år enligt klimatlagen som trädde i kraft 2018. Handlingsplanen ska beskriva hur klimatpolitiken ska bedrivas för att klimatmålen ska uppnås.

Till Expressen säger Pourmokhtari att handlingsplanen kommer att ha formen av en skrivelse, med andra ord utan några skarpa lagförslag. När planen lämnar hennes departement, ska den behandlas av alla Tidöpartier, även Sverigedemokraterna – det enda partiet i riksdagen som inte står bakom klimatmålen.

– Jag vill gärna att Sverigedemokraterna säger ja till min skrivelse, min handlingsplan, säger hon till Expressen.

Enligt FN:s klimatpanel IPCC:s senaste rapporter så krävs det snabba utsläppsminskningar inom alla sektorer för att hålla den globala uppvärmningen inom 1,5 eller max 2 grader.