EU-parlamentet röstade idag ja till ett lagförslag som höjer målet för kolsänkor i unionen. Det vill säga hur mycket koldioxid som skog och mark ska fånga in och binda. Men även om målsättningen höjs, så är lagstiftningen för svag, enligt gröna EU-parlamentariker.
310 miljoner ton koldioxid ska bindas i skog och mark inom EU år 2030. Det målet fanns med i EU-kommissionens ursprungliga mål och det röstades det för också i EU-parlamentet under tisdagen. Men trots att det handlar om en ökad ambition, från 225 miljoner ton koldioxid, så menar gröna EU-parlamentariker att lagförslaget ändå inte är tillräckligt starkt.
– Klimatet skulle behöva så mycket mer än så här, säger EU-parlamentariker Pär Holmgren (MP) i ett pressmeddelande.
Han konstaterar att det godkända lagförslaget tillsammans med EU:s övriga klimatlagstiftning gör att EU landar på ett nettomål med utsläppsminskningar på 57 procent till år 2030, när det egentligen skulle behövas 60-65 procent för att vara i linje med Parisavtalet.
Finns kryphål
Det finns också en del kryphål för medlemsländer som vill slippa undan snabba utläppsminskningar. ESR-lagstiftningen (Effort sharing regulation, den så kallade förordningen om ansvarsfördelning) som också röstades igenom under dagen är ett exempel på hur några kryphål täppts till medan andra finns kvar. I förordningen fastställs bland annat bindande utsläppsminskningsmål för varje medlemsland. För första gången har nu alla länder i EU bindande mål på mellan 10 och 50 procent, beroende på BNP och kostnadseffektivitet. Sveriges mål har till exempel ökat från 40 till 50 procent.
Men samtidigt så kan medlemsländerna spara utsläpp från föregående år och låna från kommande år. Dessutom finns en möjlighet att handla med utsläppstilldelningar mellan länderna. Det finns dock begränsningar i såväl handeln som de ”utsläppslån” man kan göra.
Går att "låna" från framtiden
– Vi behöver en politik i linje med vetenskapen och i linje med vad Parisavtalet kräver. ESR-överenskommelsen är inte det. Tyvärr finns fortfarande alldeles för många kryphål och otydligheter i lagtexten, till exempel kommer medlemsstaterna fortfarande få “låna” för mycket utsläpp från framtida utsläppstilldelningar, som om det inte gör någon skillnad om utsläppen minskar nu eller senare, säger EU-parlamentariker Pär Holmgren i ett pressmeddelande.
Moderata EU-parlamentarikern Jessica Polfjärd (M) menar i sin tur att lagen är ett steg framåt.
– Med den här lagen tar vi ett stort steg mot att nå EU:s klimatmål. De nya reglerna kring nationella utsläppsminskningar säkerställer att alla medlemsländer bidrar och att de kryphål som finns i dag täpps till. På det sättet skickar vi en tydlig signal att EU på allvar är en global förkämpe för en konkurrenskraftig och effektiv klimatagenda, säger hon i ett pressmeddelande.
Läs mer:
Urvattnade klimatlagar väntas röstas igenom i EU
EU går vidare med kritiserat förslag om kolinlagring
Sverige ska klara mål om ökad kolsänka – utan att minska avverkningen
