Regeringen sätter ribban lågt när den biologiska mångfalden ska räddas

Tidigt på måndagsmorgonen den 19 december 2022, kom beskedet om att ett globalt avtal träffats för att rädda planetens biologiska mångfald. Aldrig förr i mänsklighetens historia har förlusten av arter skett i en sådan takt som nu. Men till 2030 ska utvecklingen ha vänt, enligt avtalet.

Två år innan dess gick EU:länderna gått före. Då kom länderna överens om en strategi för den biologiska mångfalden, med samma övergripande mål – att en återhämtning ska påbörjas senast 2030. Likt det globala avtalet, bygger det på att varje land bidrar med sin andel.

Men när Sverige nu ska skicka in en utfästelse för två av strategins delmål som också återfinns i det globala avtalet, väljer man att lägga sig lågt. Det rör sig om hur länderna tänker bidra till att trettio procent av land och vatten ska skyddas till 2030 och att restaurering av de ekosystem som har försämrats ökas till 30 procent.

I en skrivelse har Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten bett regeringskansliet att välja mellan utfästelser baserade på olika scenarier, med varierande ambitionsnivå.

– Det är regeringen som beslutar vilken ambitionsnivå Sverige står för, säger Claes Svedlindh, avdelningschef för Naturavdelningen på Naturvårdsverket.

Fjällskogarna pekas ut som avgörande

Av de scenarier som presenteras, är det ett som utgår från behovet. Men även i ett mindre ambitiöst scenario, kan Sverige bidra till sin del av målet för skydd – om de sammanhängande naturskogar i fjälltrakterna skyddas.

”Vi bedömer att Sverige kan bidra med sin del till målet om 30 procent skyddad natur genom en kombination av ett fortsatt genomförande av formellt skydd samt en satsning på statens skog och våtmarker inklusive skydd av fjällskogar, enligt skogsutredningens förslag”, skriver Naturvårdsverket.

Väljer scenariot med lägst ambition

Scenariot med lägst ambitionsnivå, skulle innebära fortsatta insatser för skydd av natur, motsvarande som under perioden 2012 till 2022, samt genomförande av åtgärder som restaurering och skötsel med medel motsvarande 2021. Men är ”otillräckligt för att nå EU:s mål”, vad gäller skydd, enligt myndigheternas underlag. Inte heller vad gäller målet om att återställa natur, räcker scenariet till.

Det är ändå det regeringen har bestämt ska skickas in till EU-kommissionen. En ”tillräcklig nivå”, enligt ett regeringsbeslut Syre tagit del av. Samtidigt skickar regeringen med en brasklapp om att man inte tagit ställning till hur och i vilken omfattning Sverige ska bidra till strategins mål för skydd och strikt skydd av natur. Man skriver också att regeringen menar att det är viktigt med en hög ambition men vill inte föregå pågående processer.

– Regeringen har valt att se denna preliminära utfästelse som ett sätt att rapportera hur långt man kommit, säger Fredrik Hannerz, chef på regeringskansliets naturmiljöenhet.

WWF ger en annan förklaring

De processer regeringen hänvisar till är en handlingsplan som Naturvårdsverket fått i uppdrag att ta fram avseende Konventionen för biologisk mångfald, samt ett uppdrag till miljömålsberedningen att ta fram en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald och att öka kolsänkan.

Men Peter Roberntz, senior skogsrådgivare på WWF, undrar om det är den verkliga orsaken till att regeringen i dagsläget inte vill göra mer långtgående utfästelser. Istället kan det röra sig om en politisk låsning i regeringsunderlaget, menar han.

– Man har bundit fast sig politiskt. Skulle man välja ett annat scenario hade det förpliktigat på ett annat sätt att stärka naturvårdsbudgeten och ställa högre krav på markägare, det är inte förenligt med vad jag uppfattar retoriken och överenskommelserna med Sverigedemokraterna. Frågan är om fler utredningar kan lösa ut detta. Men jag hoppas naturligtvis på en större naturvårdsbudget och att miljömålsberedningen kan ro iland något som kan leva upp till förväntningarna.

”Förslagen kommer försent”

Handlingsplanen som Naturvårdsverket ska presentera i höst kommer att identifiera brister i politiken och ligga till grund för det arbete som miljömålsberedningen ska göra. I december 2024 ska beredningens politiskt överenskomna förslag presenteras – men det är flera månader efter att Sverige måste redovisa för FN hur man tänker bidra till det globala avtalet, berättar Torbjörn Ebenhard, som var en av EU:s och Sveriges förhandlare i Montreal, då naturavtalet träffades.

– Timingen stämmer inte riktigt med regeringens, så det kommer att bli knepigt, säger han.

Sänkt budget gör det svårt att nå målen

I höstbudgeten har regeringen kraftigt minskat anslagen till naturvård och även lagt en prognos om fortsatta nedskärningar fram till 2025. Minskade anslag som kommer att påverka Sveriges möjligheter att att både bidra till EU:s strategi för den biologiska mångfalden och de globala målen, menar Torbjörn Ebenhard.

– Det är problematiskt kring skydd av natur. Framförallt skog då. Men det handlar också om nedskärningar av miljöövervakningen, om pengar till restaurering och pengar till invasiva främmande arter – så visst, det blir svårt att nå målen.

I samband med att slutförhandlingarna om det globala naturavtalet inleddes förra året försvarade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), nedskärningarna utifrån den höga inflationen och att vi då var på väg in i en lågkonjuktur.

– Tidigare regeringar har spenderat mycket pengar men inte varit på väg att nå miljömålet, så det behöver hittas andra vägar framåt, det är där vi lägger krutet, sa hon då till Syre.

Den preliminära utfästelse som Naturvårdsverket nu fått i uppdrag att skicka in till EU kommer att granskas av EU-kommissionen under året.

Läs mer: Ökad risk för att Sveriges sista gammelskogar avverkas

Läs mer: Pourmokhtari inför COP15: ”Måste bli verkstad”