Zoom

”Efterkrigstidens mest krigiska år”

Neta C Crawford, professor i internationella relationer vid Oxford universitet och Nan Tian, forskare vid Sipri, under fredssamtalen i Kastelholm 2023.

Bidrar militär upprustning till en tryggare existens – och på bekostnad av vad? Det var bland punkterna som diskuterades under årets fredssamtal på Åland.
–Vi bör utöka definitionen av säkerhet eller försvar, till att verkligen handla om mänsklig säkerhet, säger Nan Tian, forskare vid Sipri.

Årets upplaga av Kastelholmssamtalen på Åland kretsade kring fred, krig och de ekonomiska resurser och system som kan möjliggöra eller motarbeta dessa tillstånd. Innebörden av begrepp som säkerhet och försvar fick stort fokus.

Den internationella säkerhetsmiljön domineras i dag tydligt av intensifierade konfliktkonfrontationer mellan två kärnkraftsdrivna stater, konstaterade Nan Tian, forskare på fredsforskningsinstitutet Sipri.

– Å ena sidan har du Ryssland och Ukraina, där USA och dess allierade stödjer och försvarar Ukraina. Å andra sidan har du Kina och USA och Kinas ökade tryck på återförening av Taiwan.

Kriget i Ukraina är det största i Europa sedan andra världskriget. Vad gäller situationen i Taiwansundet, å andra sidan, kan den beskrivas som osäker, men eskalerar tydligt både spänningarna mellan stormakterna – liksom retoriken, enligt Nan Tian. Att fokus mest legat på dessa händelser, innebär dock inte att det varit lugnt i andra delar av världen.

– Vi har kriget i Etiopien, militärkuppen och våldet i Myanmar, våldet från civila i Afghanistan. Så egentligen har 2022 varit ett år där det nu har varit mer krig än någon gång sedan andra världskrigets slut.

”En alltmer otrygg värld”

Samtidigt som konflikterna och spänningarna ökat har allt större resurser också lagts på militär upprustning – trenden talar för att militära utgifter ökat konsekvent sedan 2015. Ett tecken på att världen vi lever i är, eller uppfattas, som alltmer otrygg.

– Jag tror att denna ökning av militära utgifter återspeglar en uppfattning bland många regeringar att säkerhetssituationen har försämrats (…) där det behövs en slags militär uppbyggnad (…), sade Nan Tian.

Av de nio kärnvapenstaterna är alla i dag i på väg att modernisera sina kärnvapen. Men samtidigt som utgifterna för att rusta de militära styrkorna ökar, pågår andra, parallella kriser i världen, underströk Nan Tian. Klimatförändringar, livsmedelssäkerhet och pensionsreformer kräver också del av samma, begränsade resurser.

– En viktig fråga för mig är, var kommer pengarna ifrån? Hur kommer regeringarna att finansiera dessa utgiftsbeslut och vilka konsekvenser får det?

Årets slottspanel bestod av Peter Wiklöf, Neta C
Årets slottspanel bestod av Peter Wiklöf, Neta C. Crawford och Nan Tian. Foto: Rob Watkins/Ålands fredsinstitut

Inte ”produktivt”

I samtalen lyftes också militärindustrins lönsamhet för staters ekonomier. Att utgifter på det militära skulle vara lönsamma för staters ekonomier, är ett utbrett men felaktigt antagande, menade Neta C. Crawford, professor i internationella relationer vid Oxfords universitet, som också var bland årets talare. Det beror delvis på att det är mindre produktivt för skapandet av jobb, då vapenproduktion är kapitalintensiv, med skräddarsytt material, högteknologisk produktion och höga löner, enligt Crawford.

– Om du tror att din ekonomi kommer att bli bättre av militära utgifter så har du generellt fel. Men militärutgifter är användbara för politiker eftersom de tror att det ger jobb till deras samhällen. När de faktiskt skulle kunna skapa fler jobb på annat sätt.

Det är en uppfattning som delas av Nan Tian, som dock tillägger att alla länder behöver lägga någon typ av resurs på militärt försvar för säkerhet. Frågan är vad som är optimalt att tilldela det militära – något som enligt Tian skulle kunna räknas ut genom att först definiera eller förstå vad som ligger till grund för osäkerheten. Det är också viktigt att ha transparenta och öppna samtal om budgeten som bjuder in parlamentariker och civilsamhället att diskutera fördelningen på olika sektorer.

– Samma summa pengar kan spenderas på andra mer produktiva aktiviteter, som infrastrukturutveckling, sjukvård och utbildning, som på lång sikt kan ge större ekonomisk utveckling (…).

Största källan till utsläpp i USA

Stora resurser på försvarsindustrin leder inte bara till att det blir mindre resurser till annat, som fattigdomsbekämpning eller klimatförändringar. Industrin i sig med sina stora utsläpp, driver på andra kriser, påpekade Neta Crawford. Man utgår från att klimatförändringar kommer att orsaka instabilitet, migrationsströmmar och krig – men mindre om hur krig, som förstör den naturliga miljön, och militärindustrin, med sina anläggningar, baser och insatser, driver på klimatförändringar, enligt Crawford.

– Militära utsläpp är den största källan till utsläpp i USA eftersom den amerikanska militären är den största energianvändaren i USA. Det är världens enskilt största petroleumanvändare. Med 51 miljoner ton under de senaste två åren är dess utsläpp större än de flesta länder i världen.

Fred eller krig – för fred?

Crawford lyfte även frågan om vilket som är målet med upprustningen och vad det faktisk resulterar i. Bör den som vill ha fred förbereda för fred – eller för krig?

Det globala systemet i dag domineras enligt Crawford av ett sorts ”krigssystem”, som bland annat grundar sig i en föreställning om människans natur som aggressiv och opålitlig. Det är utifrån denna föreställning om den mänskliga naturen, som vi har byggt upp våra institutioner och system, som väpnade styrkor och militärindustri, och skattesystem som dessa livnär sig på.

En av komponenterna i krigssystemet beskriver Crawford som offensiva försvarsdoktriner. Kännetecknande är att dessa av motståndaren eller fienden kan uppfattas som hotfulla – och därför offensiva. ”Motståndaren” bygger i sin tur upp ett offensivt försvar – vilket resulterar i ett ständigt säkerhetsdilemma med en delad fruktan för att bli attackerad. Hon utvecklar resonemanget med utgångspunkt i Natos och USA:s militärdoktrin:

– Nato är en defensiv gemenskap, där artikel fem säger att alla medlemmar kommer att komma till försvar för den medlem som attackeras. Men själva sättet att komma till den andras försvar är genom anfall. Det är så doktrinen fungerar. Du hoppas på att avskräcka och du väntar inte på att de ska komma till dig, till ditt territorium. Du går efter dem i de ”djupa områdena”. Du går efter deras kommunikationslinjer och förstärkningar. Det är offensivt försvar.

Bebis-steg för bebisar

Däremot finns det ett fredssystem som är möjligt och som enligt Neta Crawford initialt bygger på att – genom vapenkontroll och tekniska metoder – omvandla de dominerande militära doktrinerna till ”defensiva försvar”. Små steg på en lång väg mot en fredligare värld, som hon beskrev det.

– Det är där du strävar efter att hindra eller avskräcka (…) en motståndares förmåga att ockupera dig genom att försvåra ockupationen eller göra den omöjlig. Det ökar kostnaden för att gå i krig och det kan ha den avskräckande förmågan.

Att förhindra en attack sker genom anti-acces/area denial (A2/AD, en militär strategi som går ut på att hindra motståndaren från att slå till mot ett område genom att via sensorer som kan upptäcka fientliga attacker bekämpa dessa innan de når målen, reds. anm).

– Jag tror att det är steg mot ett fredligare system. Och det är vad vi behöver nu, bebis-steg för bebisar för att komma ur den sorts värld vi befinner oss i, mot den möjliga framtida värld vi kan återskapa (…), sa Neta Crawford.

”Viktigt med dialog”

Peter Wiklöf, vd och koncernchef vid Ålandsbanken, med lång erfarenhet från den nordiska banksektorn, redogjorde främst för den ekonomiska utvecklingen i Europa och resten av världen under de senaste åren, med fokus på hur spänningar mellan stormakterna påverkat handeln.

– Nu befinner vi oss i en ekonomisk krigföring, eftersom Kina och USA har sagt att de verkligen tar sig an varandra nu ur ekonomisk synvinkel.

– Vi skjuter med kanoner mot varandra genom sanktioner. Det finns ekonomiska sanktioner, det finns handelssanktioner, och de ökar väldigt mycket i antal, sa Peter Wiklöf.

Även om det ofta finns goda grunder till att utföra sanktioner, som han själv uttryckte det, finns anledning att ta ett steg tillbaka, menar Peter Wiklöf, som också tillägger att han inte syftar på sanktionerna mot Ryssland efter kriget i Ukraina. Det är den totala ekonomin som vi måste återvinna förtroendet för.

– För om vi nu är i en situation där vi mer och mer hamnar i det här är det vi eller dem, (…) att vi bör fortsätta göra affärer bara med våra vänner, de man kan lita på. De andra borde du faktiskt hålla undan. Det är en global syn som inte är det vinnande konceptet.

Mänsklig säkerhet

De ekonomiska prognoserna talar för att framtiden är mycket osäker. Det är viktigt att värna dialog, menar Peter Wiklöf.

– På en av våra väggar inne på vår bank har vi (texten, reds. anm) hur skapar man en relation? Hur får man gamla vänner? Oftast börjar det med att man sätter sig ner och pratar. Du lägger någon sorts gemensam ambition där. Efter det, gör du vad du lovat. Det är oftast så man håller ett förhållande.

Men dialog och relationsbyggande, ser långt bort ut i dagsläget, enligt Nan Tian.

– Jag tror att vi just nu är längre bort från att dessa supermakter talar med varandra än vad vi har varit under de senaste två eller tre decennierna. Jag är inte säker på om det ens finns en öppen kommunikationskanal mellan Kina och USA just nu, sa Nan Tian.

Och samtidigt som världen rustar militärt fortsätter konkurrensen om de begränsade resurserna, parallellt med allt fler icke-militära hot som behöver icke-militära lösningar.

– När jag tänker på försvar eller säkerhet, så tycker jag att det definitivt borde vara mer än militär eller statlig säkerhet. För om vi tänker på vad var och en av oss är mest oroliga för kan det vara anställningstrygghet. Det handlar kanske om klimattrygghet eller livsmedelssäkerhet. Så vi borde verkligen utöka definitionen av säkerhet eller försvar, eller säkerhet, till att handla om mänsklig säkerhet, sa Nan Tian.

Läs mer: Ökad vapenhandel i väst: USA står för 40 procent av globala exporten