Redan förra året gjorde människorättsorganisationen Civil rights defenders, CRD, en granskning av vad den nya Tidö-politiken kan innebära ur ett rättighetsperspektiv. ”Vi vet inte än vad som blir lag och ny politik eller hur det kommer att se ut konkret. Men avtalets åtgärder anger en oroande riktning och sänder signaler som i sig är allvarliga”, skrev organisationen då. 

Nu har man gjort en uppdaterad rapport, och konstaterar att det finns oroande tecken för demokratin. 

– Sveriges demokrati står än så länge stark, men i granskningen ser vi en utveckling som oroar. Ett stort antal förslag och beslut som presenterats det senaste året inskränker eller strider mot våra grundläggande fri- och rättigheter. Detta är en utveckling som riskerar att försvaga Sveriges demokrati, säger John Stauffer, chefsjurist på CRD, i ett pressmeddelande. 

Rapporten lyfter bland annat flera utredningar och lagförslag inom kriminalpolitiken som exempel. ”Visitationszoner underminerar likhet inför lagen och ökar risken för diskriminering. Anonyma vittnen riskerar rätten till en rättvis rättegång. Att vräka hela familjer om ett barn begått brott innebär kollektiv bestraffning”, skriver organisationen i en sammanfattning. 

”Skuldbelägger människor”

Det finns också förslag och utspel som riskerar att minska tilliten i samhället och öka misstron mellan olika grupper. Den föreslagna angiverilagen är ett tydligt exempel på detta, ”men även flera förslag och utspel som misstänkliggör och skuldbelägger människor med migrationsbakgrund och sätter likhetstecken mellan kriminalitet och migration”, skriver CRD.

Det finns också flera förslag på reformer och utspel som syftar till att öka den politiska styrningen och ge en minskad självständighet för myndigheter. Förkortningar av mandatperioder för styrelser vid statliga lärosäten är ett exempel. Nyligen rapporterades också om att opolitiska tjänstepersoner som genomdriver Tidöavtalet kan få högre lön.

Andra beslut och förslag leder till begränsningar i föreningsfriheten och det fria ordet, såsom hot om indragen finansiering till civilsamhällesorganisationer med kritiska åsikter liksom en kraftig begränsning av stöd till civilsamhället (som exempelvis biståndet, folkbildningen samt ideella organisationer).

Det har också kommit förslag som riskerar att leda till utökade möjligheter för politisk styrning och påföljder gentemot journalister inom public service, samtidigt som det i det offentliga samtalet hörs svepande och ogrundade anklagelser mot public service om partiskhet. 

”Försvagar demokratin på sikt”

– Under året har vi sett flera förslag som strider mot mänskliga rättigheter och internationella åtaganden. Vi har även sett förslag, beslut och retorik som var för sig inte nödvändigtvis är att tolka som allvarliga demokratihot – men som sammantaget försvagar demokratin på sikt. Det är helheten som oroar, säger John Stauffer, chefsjurist på CRD.

Många av förslagen som är på gång ska också ”snabbutredas”. Det kan hota rättssäkerheten då möjligheten till delaktighet, ett ordentligt remissförfarande och konsekvensanalys minskar. 

CRD beskriver den övergripande utvecklingen som något som kan vara de första stegen i en autokratisering, det vill säga motsatsen till demokratisering. En utveckling CRD sett i andra europeiska länder under de senaste åren, såsom Ungern, Polen och Grekland, och inga länder är immuna.

Pekar ut syndabockar

”Det börjar ofta med att en redan utsatt grupp pekas ut av politiska ledare som syndabockar för samhällets alla problem och därmed ett hot som samhället måste skyddas ifrån. I nästa steg ökar trycket på de som vågar ifrågasätta utpekandet – såsom civilsamhällesorganisationer, journalister, opinionsbildare och opposition”, skriver CRD, och fortsätter:

”Syftet är att genom hot, hat och på olika sätt tysta kritiker och avskräcka andra. I slutändan bäddar det för ett samhälle där makthavare har möjlighet att genom nya lagar och beslut stegvis stärka sitt grepp om makten och montera ner demokratin. Ofta sker det ett litet steg i taget, vilket gör mönstret svårt att upptäcka för de som inte är särskilt uppmärksamma.