EU:s restaureringslagstiftning är under hård attack för att kosta mer än den smakar. Men enligt Naturvårdsverkets underlag som Syre tagit del av, kan samhällsnyttorna förväntas bli betydligt större än kostnaderna.
Genom en ny lag vill EU-kommissionen sätta skarpare krav på medlemsländerna att återställa natur som skadats. Enligt den senaste bedömningen är över 80 procent av livsmiljöerna i unionen i dåligt skick – och endast 9 procent visar på en positiv utveckling. Men lagstiftningen som innebär att vi bör återställa natur på 20 procent av arealer i behov av restaurering till 2030, har mött på patrull. EU:s medlemsländer har förvisso enats om en kompromiss kring hur de vill se lagförslaget ändrat men det kan sänkas i samband med EU-parlamentets omröstning på onsdag. Bakom ett krav om att avvisa förslaget står den största partigruppen i parlamentet, konservativa EPP samt högerextrema grupper. Den liberala gruppen Renew, är splittrade.
– Den här lagstiftningen är helt enkelt ett dåligt förslag, säger Manfred Weber, EPP:s ordförande, till Euronews och är bland annat är kritisk till att lagförslaget skulle innebära att markarealer skulle tas ur produktion för att restaureras i en tid då matpriser stiger.
Kan återväta torvmarker istället
Klart är att förslaget skulle innebära stora insatser. Det framgår av Naturvårdsverkets analys av förslaget som man lämnade till regeringen förra sommaren. Bland annat skulle mer än två miljoner hektar skog behöva restaureras och säkerställas långsiktigt genom formellt eller frivilligt skydd till 2050, som är lagstiftningens långsiktiga mål. Något som skulle påverka kolinlagringen i skogen positivt på kort sikt, enligt Naturvårdsverket. Å andra sidan innebär förslaget minskade möjligheter att använda skogsråvara för att ersätta fossila bränslen och material som orsakar utsläpp i andra sektorer såvida inte skogstillväxten ökar på andra skogsmarker, menar myndigheten.
Även jordbruksmark skulle påverkas genom ambitiösa krav på återvätning, något som enligt Naturvårdsverket skulle kunna påverka livsmedelsproduktionen i Sverige, men det finns en möjlighet att istället återväta marker som använts/används för torvbrytning.
Om sådana kompensatoriska åtgärder används, skulle 46 000 hektar odlade torvjordar behöva återvätas i Sverige, enligt en analys av Naturvårdsverket publicerad i mars. Myndigheten beskriver det som ett scenario med ”hög inverkan”.
”De beräknade återvätningsobjekten skulle täcka totalt ca 68 000 hektar jordbruksmark med vatten där jordbruket skulle behöva upphöra, vilket motsvarar ungefär 2,3 procent av den totala jordbruksmarken idag. Detta scenario beräknas också påverka ca 307 000 hektar jordbruksmark i anslutning till de återvätta arealerna. Det skulle innebära att möjligheten till livsmedelsproduktion skulle upphöra eller försämras på totalt ca 12,5 procent av dagens jordbruksareal till följd av att marken blir täckt av vatten eller får högre grundvattennivå”.
”Nyttor större en kostnader”
För att kunna genomföra förslaget bedöms resursbehovet till myndigheterna bli ”mycket stora”. Naturvårdsverket bedömer att förslaget kommer att sammantaget kosta betydligt mer än vad som framgår av Kommissionens beräkningar för Sverige, det vill säga 638 miljoner euro årligen till 2050.
”Naturvårdsverket delar ändå Kommissions uppfattning av de samhällsekonomiska nyttorna totalt sett kan förväntas bli betydligt större än kostnaderna. Det är dessutom viktigt att inse att kostnaderna för restaurering kommer att öka, ju längre vi skjuter på åtgärderna”, skriver myndigheten.
Skogsstyrelsen skriver i en preliminär analys från i fjol att lagstiftningsförslaget skulle innebära betydande kostnader för Sverige i form av mer areal produktiv skogsmark skulle behöva tas ur bruk. Något som också skulle innebära minskat utbud av virkesråvara till skogsindustrin, vilket också är förenat med kostnader i miljardklassen. Samtidigt, skriver myndigheten, skulle förslaget innebära ökad samhällsekonomisk nytta via bevarad och utvecklad biologisk mångfald och positiva effekter på samtliga ekosystemtjänster, förutom virkesproduktion.
Skogsstyrelsen gör ingen egen bedömning av nettoeffekten, med hänvisning till att det inte varit möjligt att kvantifiera inom ramen för uppdraget. Men skriver:
”Slutligen har Sverige ställt sig bakom EU:s strategi för biologisk mångfald. Att denna lagstiftning (som kan anses vara en följd av strategin) skulle innebära betydande kostnader är helt normalt”.
Bra för miljömålen
Båda myndigheterna gör också bedömningen att lagstiftningen bidrar till att nå Sveriges miljömål.
”Implementeringen av lagstiftningen förväntas leda till en positiv utveckling för alla befintliga indikatorer för Levande skogar (ett miljömål reds anm)”, skriver Skogsstyrelsen.
”De krav som lagförslaget innehåller, och den ambitionshöjning det innebär, kan förväntas få en avgörande betydelse för våra möjligheter att nå målen eftersom genomförandeunderskottet även på svensk nivå är det största hindret för att nå en positiv utveckling”, skriver Naturvårdsverket, med hänvisning till miljömålen; Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö, God bebyggd miljö.
De underlag som Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket lämnat gäller EU:kommissiones förslag. EU:s ministerråd vill göra det mer flexibelt. På onsdag (12 juli) ska EU-parlamentet ta ställning till förslaget – om det avvisas helt, måste kommissionen arbeta fram ett nytt förslag. Om parlamentet röstar för förslaget, kommer det också vara en kompromiss. Den ska i sin tur förhandlas mot den kompromiss som EU:s ministerråd tagit, innan lagstiftningen kan börja gälla. Med största sannolikhet, är det då en lagstiftning som är mindre skarp än kommissionens ursprungliga förlag.
Artikeln har uppdaterats den 13 juli 2023, efter att Syre tagit del av Naturvårdsverkets skrivelse om olika scenarier för återvätning av odlade torvmarker. I en tidigare version av artikeln hänvisades till endast Naturvårdsverkets underlag från förra sommaren, där man skrev att en sådan analys inte hunnit göras.
Läs om resultatet av omröstningen från EU-parlamentet här: Bakslag för våtmarker när EU-parlamentet röstade om nya miljölagen
